Tekniska verken i Linköping

Tekniska verken i Linköping AB (publ)
Org.nr	556004-9727
Typ	Aktiebolag
Huvudkontor	Linköping, Östergötland, Sverige
Nyckelpersoner	Maria Almesåker Styrelseordförande Conny Udd Koncernchef VD
Bransch	Energibolag
Antal anställda	1 150 personer
Historik
Grundat	18 oktober 1902
Grundare	Jonn O. Nilson
Ekonomi
Omsättning	10,7 miljarder kronor (2022)
Struktur
Moderbolag	Linköpings Stadshus AB
Övrigt
Webbplats	www.tekniskaverken.se

Tekniska verken i Linköping AB (publ) är en koncern främst verkar inom energiområdet och ägs ytterst av Linköpings kommun. Förutom energi verkar koncernen även inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, hantering av avfall, bredband, biogas och effektiva energilösningar.

Den 18 oktober 1902 grundade entreprenören Jonn O. Nilson Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag för att förse Linköping med elström. Planen att starta ett sådant företag för att hade diskuterats under 15 år.^[1] Den första strömmen till staden levererades 1903.^[2]

År 1922 sålde Nilson bolaget till Linköpings stad på grund av vattenbrist, leveransavbrott och ekonomiska bekymmer.^[2]

På 1950-talet introducerade man fjärrvärme och man kom på att skapa både el, och värme med samma process. Denna process kräver dock olja eller kol vilket kom att stiga i värde under Oljekrisen på 1970-talet och bolaget sökte nya bränslealternativ. Lösningen kom att bli hushållsavfall.^[3]

Koncernens verksamhet bedrivs i moderbolaget (Tekniska verken i Linköping AB) och ett antal dotterbolag – Bixia AB, Tekniska verken Linköping Nät AB, Tekniska verken Katrineholm Nät AB, Utsikt Bredband AB och Svensk Biogas i Linköping AB. Koncernens intäkter uppgick 2014 till 4 903 mnkr och resultat efter finansiella poster till 358 mnkr. Koncernen har 1 150 anställda.

Kommunen äger koncernen genom förvaltningsbolaget Linköpings Stadshus AB.^[4]

I större delen av Linköpings kommun och i delar av Mjölby kommun är det Tekniska verken Linköping Nät AB som äger och driver elnätet. I större delen av Katrineholms kommun och i delar av Vingåkers kommun är det Tekniska verken Katrineholm Nät AB som ansvarar för elnätet.

Svensk Biogas i Linköping^[5] producerar och distribuerar biogas i Östergötland, Södermanland och Närke. Under 2014 såldes närmare 10 miljoner kg biogas. Företaget äger och driver flera publika gasmackar runt om i regionen och driver produktionsanläggning i Linköping.

Tekniska verken är även delägare i elhandelsföretaget Bixia.

Utsikt Bredband AB äger och driver ett bredbandsnät i regionen.

• Tekniska verken Linköping Nät AB, org nr 556483-4926
• Tekniska verken Katrineholm Nät AB, org nr 556426-8588
• Svensk Biogas i Linköping AB, org nr 556034-8228
• Bixia AB, org nr 556544-2638
• Utsikt Bredband AB, org nr 556808-1052
• Tekniska verken i Linköping Vind AB, org nr 556853-7038
• Bixia Byggvind AB, org nr 556785-1208
• Värmlands Vind AB, org nr 559119-1381
• Mjölby-Svartådalen Energi AB, org nr 556093-1593
• Mjölby Kraftnät AB, org nr 556127-9265
• Vävinge Vind AB, ord nr 556712-5843

• Malmen, Gärstad och Ullstämma återvinningscentral i Linköping
• Vika återvinningscentral i Katrineholm
• Berggårdens vattenverk
• Nykvarns avloppsreningsverk
• Råberga vattenverk
• Kraftvärmeverket i Linköping
• Kraftvärme i Katrineholm
• Framtidens Gärstad
• Biogasanläggningen
• Vattenkraftverk
• Vindkraft
• Reningsanläggning för flytande avfall
• Behandlingsanläggning för lakvatten

• Officiell webbplats

Kasper Salin-priset 1960-tal Markuskyrkan (1962) · Pub varuhusannex (1963) · Gamla stadshuset, Kiruna (1964) · Gävle krematorium och Lärarhögskolan i Malmö (1965, delat pris) · Åhléns varuhus (1966) · Medborgarhuset, Örebro (1967) · Studentbostäder Vildanden (1968) · Televerkets förvaltningsbyggnader, Farsta (1969) 1970-tal Kv Barberaren, Sandviken (1970) · Byggnader för Pharmacia, Uppsala (1971) · Kulturhuset, Stockholm (1972) · Stadions tunnelbanestation och Tekniska högskolans tunnelbanestation (1973, delat pris) · Malmö Konsthall (1974) · Sollentuna sim- och sporthall (1975) · Ingen utdelning (1976) · Rudolf Steinerseminariet (1977) · Silvertältet i Hagaparken (1978) · Småhusområdet Solbacka (1979) 1980-tal Allhuset, Stockholms universitet (1980) · Etnografiska museet (1981) · Arlanda, nya inrikeshallen (1982) · Kvarteret Varmfronten, Skarpnäcksfältet (1983) · Gävle Teater (1984) · Vagnhallen Gårda (1985) · Kvarteret Drottningen (1986) · Kulturhuset i Leksand (1987) · Öijareds Executive Country Club (1988) · Lilla Aska, Linköping (1989) 1990-tal Klarahuset (1990) · Länsmuseum, Jönköping (1991) · Kvarteret Nielsen, Borås (1992) · Astra Hässle forskningsanläggning Mölndal (1993) · Tekniska Verken i Linköping (1994) · Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (1995) · Nils Ericsonterminalen (1996) · Malmö stadsbibliotek (1997) · Arkitektur- och designcentrum (1998) · Millesgårdens konsthall (1999) 2000-tal Kvarteret Slottet (2000) · Kårhuset på Chalmers (2001) · Pir F, Arlanda (2002) · Kontorshus för White arkitekter (2003) · Världskulturmuseet, Göteborg (2004) · Sjöstadsparterren, Hammarby sjöstad (2005) · Aranäsgymnasiet (2006) · House of Sweden (2007) · Kalmar Konstmuseum (2008) · Urbana Villor (2009) 2010-tal Ryaverket (2010) · Station Triangeln (2011) · Domkyrkoforum (2012) · Skogskyrkogårdens nya krematorium (2013) · Kulturhuset Väven i Umeå (2014)  · Arkitekturskolan KTH (2015)  · Studio 1 (2016)  · Skissernas museum (2017)  · Ateljéhus Hamra (2018)  · Brf Viva (2019) 2020-tal Kulturhuset, Stockholm (ombyggnad) (2020) · Filborna vattentorn (2021) · Merkurhuset (tillbyggnad) (2022) Se även Kasper Salin