Tegelsopp

Tegelsopp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningBoletales
FamiljBoletaceae
SläkteSträvsoppar
Leccinum
ArtTegelsopp
L. versipelle
Vetenskapligt namn
§ Leccinum versipelle
AuktorSecr. ex Singer
Synonymer
Boletus floccopus Rostk.[1]
Leccinum cerinum [2]
Leccinum rufescens (Secr. ex Konrad) Šutara 1989[3]
Krombholziella versipellis (Fr. & Hök) Bon 1985[4]
Krombholziella rufescens (Secr. ex Konrad) Šutara 1982[5]
Krombholzia aurantiaca f. rufescens (Secr. ex Konrad) Vassilkov 1956[6]
Leccinum testaceoscabrum Secr. ex Singer 1947[7]
Trachypus rufescens (Secr. ex Konrad) Romagn. 1939[1]
Krombholzia rufescens (Secr. ex Konrad) Singer 1938[8]
Boletus rufescens Secr. ex Konrad 1932[9]
Boletus versipellis Fr. & Hök 1835[10]
Boletus testaceoscaber Secr. 1833[11]
Leccinum versipelle var. glandaceum Gray 1821[12]
Boletus rufescens Pilát [1]

Tegelsopp,[13] tidigare tegelröd björksopp, Leccinum versipelle, är en svampart i släktet strävsoppar. Arten är vanligt förekommande i större delen av Sverige och trivs, som det tidigare namnet antyder, i närheten av björk, med vilken den bildar ektomykorrhiza. Precis som björksoppen har den längs den i övrigt vita/ljusa foten små "fjäll" som är mörka i spetsen. Hatten är på ovansidan tegelfärgad. Svampköttet är vitt men grånar vid snitt eller tryck.

Flera arter med ljusare hatt har beskrivits: Leccinum percandidum, Leccinum roseotinctum, Leccinum cerinum och Leccinum callitrichum. Dessa, liksom den nordamerikanska Leccinum atrostipitatum med mörkare fot, betraktas i en revision (2005) av släktet Leccinum som tillhörande samma art som tegelsopp.[14]

Som matsvamp

Arten är ofta angripen av svampmygglarver som ibland gräver ganska omfattande gångsystem i dess fot och hatt, men unga, oangripna exemplar är fina matsvampar, vilket även de lindrigt angripna kan bli efter att de dåliga delarna skurits bort.

Liksom andra strävsoppar bör tegelsoppen upphettas tillräckligt, annars är den giftig.[15][16]

Externa länkar

Källor

  1. ^ [a b c] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ sensu auct. brit.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  3. ^ Josef Šutara, 1989, The delimitation of the genus Leccinum, Ceská Mykologie. 43:1, sid. 7.
  4. ^ Bon (1985) , In: Docums Mycol. 15(no. 59):51
  5. ^ Šutara (1982) , In: Ceská Mykol. 36(2):82
  6. ^ Vassilkov (1956) , In: Notul. syst. Sect. cryptog. Inst. bot. Acad. Sci. U.S.S.R. 11:137
  7. ^ Singer (1947) , In: Am. Midl. Nat. 37:123
  8. ^ Singer (1938) , In: Revue Mycol., Paris 3:189
  9. ^ Konrad (1932) , In: Bull. Soc. linn. Lyon:151
  10. ^ E.M. Fries & Hök (1835) , In: Boleti, Fungorum generis, illustratio:13
  11. ^ Secr. (1833) , In: Mycogr. Suisse 3:8
  12. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:646
  13. ^ Tegelsopp, Leccinum versipelle på Dyntaxa.
  14. ^ Se sid 542-544 i Henk C. den Bakker, Machiel E. Noordeloos, 2005, A Revision of European Species of Leccinum Gray and Notes on Extralimital Species, i Persoonia, 18:4, sid. 511-587.
  15. ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 8 oktober 2012. 
  16. ^ Den norska Giftinformasjonen anger (på sidan Poisonous mushrooms in Norway) om tegelsopp ("Orange birch bolete") att den är ätlig om den upphettas i 15-20 minuter och att otillräckligt tillagade tegelsoppar troligen är den främsta anledningen till magbesvär på grund av svamp i Norge. Symptomen (magont, kräkningar, diarré, illamående) försvinner efter en till två dagar, men intag av stora mängder kan kräva sjukhusvistelse.

Media som används på denna webbplats

Leccinum versipelle.jpg
(c) W.J.Pilsak, CC BY-SA 3.0
Heiderotkappe (Leccinum versipelle)