Tau Puppis
Tau Puppis (τ) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Akterskeppet |
Rektascension | 06t 49m 56,16846s[1] |
Deklination | -50° 36′ 52,4437″[1] |
Skenbar magnitud () | +2,95[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K1 III[3] |
U–B | +1,195[2] |
B–V | +1,20[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +36,4[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +34,36[1] mas/år Dek.: -69,11[1] mas/år |
Parallax () | 17,92 ± 0,40[1] |
Avstånd | 182 ± 4 lå (56 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | -0,80[5] |
Detaljer | |
Massa | 3,3[6] M☉ |
Radie | 27[7] R☉ |
Luminositet | 270[6] L☉ |
Temperatur | 4 500[8] K |
Vinkelhastighet | 2,2[9] km/s |
Andra beteckningar | |
τ Puppis, τ Pup, CPD-50° 1070, FK5 263, HD 50310, HIP 32768; HR 2553, PPM 335509, SAO 234735. [10] |
Tau Puppis (τ Puppis, förkortat Tau Pup, τ Pup) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Akterskeppet. Den har en skenbar magnitud på 2,95[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 182 ljusår (ca 56 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Tau Puppis A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K1 III[3], som anger att den har expanderat till en jättestjärna efter att ha förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien av stjärnor som solen. Den har en massa som är ca 3,3[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 27[7] gånger större än solens och utsänder, inklusive infraröd strålning, från dess fotosfär ca 270[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 500[8] K.
Tau Puppis är en spektroskopisk dubbelstjärna, där närvaron av en följeslagare framgår av skiftningarna, som härrör från Dopplereffekten, hos absorptionslinjer i spektret . De två komponenterna kretsar kring varandra med en period av 1 066,0 dygn (2,9 år) med en låg excentricitet på 0,090.[11]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1972), "UBV Photometry of Some Very Bright Stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa, 31: 69, Bibcode:1972MNSSA..31...69C
- ^ [a b] Houk, Nancy (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 2, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1978mcts.book.....H
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). "General catalogue of stellar radial velocities". Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
- ^ ^ Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, arXiv:astro-ph/0409683 , Bibcode:2005A&A...430..303C, doi:10.1051/0004-6361:20041440.
- ^ [a b c d] http://stars.astro.illinois.edu/sow/taupup.html. Hämtad 2018-01-23.
- ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
- ^ [a b] Pérez Martínez, M. Isabel; Schröder, K.-P.; Cuntz, M. (June 2011), "The basal chromospheric Mg II h+k flux of evolved stars: probing the energy dissipation of giant chromospheres", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 414 (1): 418–427, arXiv:1102.4832 , Bibcode:2011MNRAS.414..418P, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18421.x
- ^ Costa, J. M.; et al. (February 2002), "The tidal effects on the lithium abundance of binary systems with giant component", Astronomy and Astrophysics, 382: 1016–1020, arXiv:astro-ph/0111539 , Bibcode:2002A&A...382.1016C, doi:10.1051/0004-6361:20011676
- ^ "* tau Pup". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2012-01-25.
- ^ Jancart, S.; et al. (October 2005), "Astrometric orbits of SB^9 stars", Astronomy and Astrophysics, 442 (1): 365–380, arXiv:astro-ph/0507695 , Bibcode:2005A&A...442..365J, doi:10.1051/0004-6361:20053003
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Puppis chart