Tau Orionis
| Tau Orionis (τ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Orion |
| Rektascension | 05t 17m 36,38856s[1] |
| Deklination | -06° 50′ 39,8702″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,58[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B5 III[3] |
| U–B | -0,47[2] |
| B–V | -0,11[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +20,1[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -17,61[1] mas/år Dek.: -9,24[1] mas/år |
| Parallax () | 6,60 ± 0,15[1] |
| Avstånd | 490 ± 10 lå (152 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | -2,31[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 6,2 ± 0,1[6] M☉ |
| Radie | 5,4[7] R☉ |
| Luminositet | 933[8] L☉ |
| Temperatur | 10 829[8] K |
| Vinkelhastighet | 40[9] km/s |
| Ålder | 63,1 ± 15,6[6] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| τ Ori, 20 Orionis, BD-07°1028, HD 34503, HIP 24674, HR 1735, SAO 131952. [10] | |
Tau Orionis (τ Orionis, förkortat Tau Ori, τ Ori) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna[11] belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Orion. Den har en skenbar magnitud på 3,58[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 490 ljusår (ca 152 parsek) från solen.
Nomenklatur
Enligt Richard H. Allen var Tau Orionis, tillsammans med Beta Eri, Lambda Eri och Psi Eri, Al Kursiyy al Jauzah, "The Central One's Chair" (eller "Footstool").[12] Enligt stjärnkatalogen i The Technical Memorandum 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars. var Al Kursiyy al Jauzah namn på tre stjärnor: Beta Eri som Cursa, Psi Eri som Al Kursiyy al Jauzah I och Lambda Eri som Al Kursiyy al Jauzah II, med undantag för Tau Orionis.[13]
Egenskaper
Tau Orionis är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B5 III[3]. Den har en massa som är ca 6,2[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 5,4[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 930[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 10 800[8] K.
Tau Orionis har tre visuella följeslagare: Tau Orionis B av magnitud 11,0 med en vinkelseparation av 33,30 bågsekunder vid en positionsvinkel på 251°, Tau Orionis C av magnitud 10,9 separerad med ca 3,80 bågsekunder och Tau Orionis D av magnitud 10,9 separerad med 36,0 bågsekunder från Tau Orionis vid en positionsvinkel på 51°, år 2011.[14]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Crawford, D. L.; et al. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220.
- ^ [a b] Abt, H. A. (September 1985), "Visual multiples. VIII - 1000 MK types", Astrophysical Journal Supplement Series, 59: 95–112, Bibcode:1985ApJS...59...95A, doi:10.1086/191064.
- ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
- ^ https://www.universeguide.com/star/tauorionis. Hämtad 2019-01-18.
- ^ [a b c] Tetzlaff, N.; et al. (2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410: 190, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics", Astronomy and Astrophysics, 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ Abt, Helmut A.; et al. (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
- ^ "tau Ori". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-11-24.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York, NY: Dover Publications Inc. p. 218. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2010-12-12.
- ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology, hämtad 2016-11-24.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
Central bright 'hunting God' between parts of Taurus and Gemini & 5 others. Hourglass form inc. diag. tight belt of 3, so 7 stars of stunning c. 0-1 mag. dominated by blue/white Rigel in SW (of -1. mag). M42, M43 deep-space between mid-leg lines.
