Tau Cygni
| Tau Cygni | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Rektascension | 21t 14m 47,35s[1] |
| Deklination | +38° 02′ 43,141″[2] |
| Skenbar magnitud () | (3,65 – 3,75)[3] (3,80 / 6,69)[4] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F2 IV + G0 V[1] |
| U–B | 0,03 / 0,09 |
| B–V | 0,393 ± 0,004[5] |
| Variabeltyp | Pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -20,90 ± 0,8[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 196,99 ± 0,40[1] mas/år Dek.: 410,28 ± 0,27[1] mas/år |
| Parallax () | 49,16 ± 0,40[1] |
| Avstånd | 68,2 ± 0,9 lå (20,9 ± 0,3 pc) |
| Absolut magnitud () | 2,20[1] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,65 / 1,03[4] M☉ |
| Radie | 2,48 / 0,93[4] R☉ |
| Luminositet | 11,06[1] L☉ |
| Temperatur | 6 600 / 5 670[4] K |
| Metallicitet | 0,05[4] dex |
| Andra beteckningar | |
| 65 Cygni, BD+37 4240, HIP 104887, ROT 3096, CCDM J21148+3803AB, HR 8130, 1RXS J211447.4+380233, CEL 5280, IDS 21108+3737 AB, SAO 71121, AGC 13AB, Ci 20 1271, IRC +40475, SKY# 40441, LEP 100A, CSI+37 4240 1, JP11 3325, ZI 1999, FYM 110A, CSV 102076, LSPM J2114+3802, TD1 27863, DAL 38A, GC 29723, LTT 16232, UBV 18373, ADS 14787 AB, GCRV 13360, 2MASS J21144746+3802429, UBV M 25569, AG+37 2092, GEN# +1.00202444J, NLTT 50860, USNO-B1.0 1280-00549945, ASCC 532853, HD 202444, PLX 5114, uvby98 100202444 ABV, ASCC 2602929, HIC 104887, RAFGL 5591S, WDS J21148+3803AB[2] | |
Tau Cygni, (τ Cygni, förkortat Tau Cyg, τ Cyg), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,80[4] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 49,2[1] mas beräknas den befinna sig på ca 68 ljusårs (21 parsek) avstånd från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Tau Cygni A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F2 IV.[1] Den har en massa som är omkring 70 procent[1] större än solens massa, en radie som är ca 2,5[1] gånger större än solens och utsänder ca 11[4] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 600 K.[1]
Tau Cygni, eller 65 Cygni, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[3]. Den varierar mellan skenbar magnitud +3,65 och 3,75 utan fastställd periodicitet.[3]
Följeslagaren Tau Cygni B av 6:e magnituden, är en gul stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V, som liknar solen i storlek, yttemperatur och ljusstyrka.[6]
Se även
- Variabla stjärnor
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tau Cygni, 25 maj 2019.
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] https://www.universeguide.com/star/taucygni. Hämtad 2019-05-25.
- ^ [a b] ”Basic data: V* Tau Cyg – Variable Star of delta Sct type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Cyg&submit=SIMBAD+search. Läst 16 december 2017.
- ^ [a b c d] ”Tau Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=13283. Läst 16 december 2017.
- ^ [a b c d e f g] Fuhrmann, Klaus (February 2008), "Nearby stars of the Galactic disc and halo - IV", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 384 (1): 173–224, Bibcode:2008MNRAS.384..173F, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12671.x
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=104887. Läst 16 december 2017.
- ^ "* tau Cyg B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 18 oktober 2007.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 4.0
IAU Cygnus chart
