Tau Cygni

Tau Cygni
Cygnus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora hunden
Rektascension21t 14m 47,35s[1]
Deklination+38° 02′ 43,141″[2]
Skenbar magnitud ()(3,65 – 3,75)[3] (3,80 / 6,69)[4]
Stjärntyp
SpektraltypF2 IV + G0 V[1]
U–B0,03 / 0,09
B–V0,393 ± 0,004[5]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-20,90 ± 0,8[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 196,99 ± 0,40[1] mas/år
Dek.: 410,28 ± 0,27[1] mas/år
Parallax ()49,16 ± 0,40[1]
Avstånd68,2 ± 0,9  (20,9 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()2,20[1]
Detaljer
Massa1,65 / 1,03[4] M
Radie2,48 / 0,93[4] R
Luminositet11,06[1] L
Temperatur6 600 / 5 670[4] K
Metallicitet0,05[4] dex
Andra beteckningar
65 Cygni, BD+37 4240, HIP 104887, ROT 3096, CCDM J21148+3803AB, HR 8130, 1RXS J211447.4+380233, CEL 5280, IDS 21108+3737 AB, SAO 71121, AGC 13AB, Ci 20 1271, IRC +40475, SKY# 40441, LEP 100A, CSI+37 4240 1, JP11 3325, ZI 1999, FYM 110A, CSV 102076, LSPM J2114+3802, TD1 27863, DAL 38A, GC 29723, LTT 16232, UBV 18373, ADS 14787 AB, GCRV 13360, 2MASS J21144746+3802429, UBV M 25569, AG+37 2092, GEN# +1.00202444J, NLTT 50860, USNO-B1.0 1280-00549945, ASCC 532853, HD 202444, PLX 5114, uvby98 100202444 ABV, ASCC 2602929, HIC 104887, RAFGL 5591S, WDS J21148+3803AB[2]

Tau Cygni, (τ Cygni, förkortat Tau Cyg, τ Cyg), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Svanen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,80[4] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 49,2[1] mas beräknas den befinna sig på ca 68 ljusårs (21 parsek) avstånd från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Tau Cygni A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F2 IV.[1] Den har en massa som är omkring 70 procent[1] större än solens massa, en radie som är ca 2,5[1] gånger större än solens och utsänder ca 11[4] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 600 K.[1]

Tau Cygni, eller 65 Cygni, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[3]. Den varierar mellan skenbar magnitud +3,65 och 3,75 utan fastställd periodicitet.[3]

Följeslagaren Tau Cygni B av 6:e magnituden, är en gul stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V, som liknar solen i storlek, yttemperatur och ljusstyrka.[6]

Se även

  • Variabla stjärnor

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tau Cygni, 25 maj 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] https://www.universeguide.com/star/taucygni. Hämtad 2019-05-25.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* Tau Cyg – Variable Star of delta Sct type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Cyg&submit=SIMBAD+search. Läst 16 december 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”Tau Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=13283. Läst 16 december 2017. 
  4. ^ [a b c d e f g] Fuhrmann, Klaus (February 2008), "Nearby stars of the Galactic disc and halo - IV", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 384 (1): 173–224, Bibcode:2008MNRAS.384..173F, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12671.x
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=104887. Läst 16 december 2017. 
  6. ^ "* tau Cyg B". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 18 oktober 2007.

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Cygnus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 4.0
IAU Cygnus chart