Tau Aurigae

Tau Aurigae (τ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension05t 49m 10,43826s[1]
Deklination+39° 10′ 51,8627″[1]
Skenbar magnitud ()+4,505[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 III[3]
U–B+0,692[2]
B–V+0,956[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-19,32 ± 0,19[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -28,30[1] mas/år
Dek.: -24,97[1] mas/år
Parallax ()15,77 ± 0,20[1]
Avstånd207 ± 3  (63,4 ± 0,8 pc)
Absolut magnitud ()0,50[5]
Detaljer
Radie11[4] R
Luminositet63[4] L
Temperatur4 887[4] K
Metallicitet-0,27[4] dex
Vinkelhastighet3,8[4] km/s
Andra beteckningar
τ Aur, 29 Aurigae, BD +39 1418, HD 38656, HIP 27483, HR 1995, SAO 58465. [6]

Tau Aurigae (τ Aurigae, förkortat Tau Aur, τ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 4,51[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 15,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 207 ljusår (ca 63 parsek) från solen.

Egenskaper

Tau Aurigae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 III[3]. Den har en radie som är ca 11[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 63[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 900[4] K.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c d] Oja, T. (August 1986), "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–409, Bibcode:1986A&AS...65..405O.
  3. ^ [a b] Roman, Nancy G. (July 1952), "The Spectra of the Bright Stars of Types F5-K5", Astrophysical Journal, 116: 122, Bibcode:1952ApJ...116..122R, doi:10.1086/145598.
  4. ^ [a b c d e f g h i] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ "tau Aur -- Star in double system", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-08-20.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.