Tau2 Arietis
| Tau2 Arietis (τ2) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Väduren |
| Rektascension | 03t 22m 45,24006s[1] |
| Deklination | 20° 44′ 31,4382″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,09[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3 III[3] |
| U–B | +1,27[2] |
| B–V | +1,238[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +2,45 ± 0,24[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -51,59[1] mas/år Dek.: -16,06[1] mas/år |
| Parallax () | 10,27 ± 0,60[1] mas |
| Avstånd | 320 ± 20 lå (97 ± 6 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,17[5] |
| Detaljer | |
| Radie | 19[4] R☉ |
| Luminositet | 120[4] L☉ |
| Temperatur | 4 406[4] K |
| Metallicitet | +0,02[4] |
| Vinkelhastighet | 3,4[4] |
| Andra beteckningar | |
| τ2 Ari, 63 Arietis, BD+20 551, HD 20893, HIP 15737, HR 1015, SAO 75899.[6] | |
Tau2 Arietis (τ2 Arietis förkortat Tau2 Ari, τ2 Ari,) är Bayerbeteckning för en dubbelstjärna[7] i östra delen av stjärnbilden Väduren. Den har en skenbar magnitud på 5,09[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcos-uppdraget på 10,3[1] mas befinner den sig på ett beräknat avstånd av ca 320 ljusår (97 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,18 enheter på grund av en skymningsfaktor från interstellärt stoft.[8]
Egenskaper
Primärstjärnan Tau2 Arietis A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K3 III.[3] Den har en radie som är ca 19[4] gånger solens radie och avger ca 120[4] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 400 K.[4]
Följeslagaren Tau2 Arietis B är en stjärna av magnitud 8,50 separerad med 0,53 bågsekunder från primärstjärnan. [7]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c] Argue, A. N. (1966), "UBV photometry of 550 F, G and K type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 133: 475, Bibcode:1966MNRAS.133..475A, doi:10.1093/mnras/133.4.475.
- ^ [a b] Cenarro, A. J.; et al. (January 2007), "Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 374 (2): 664–690, arXiv:astro-ph/0611618, Bibcode:2007MNRAS.374..664C, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.11196.x.
- ^ [a b c d e f g h i j] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ "63 Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-18.
- ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Aries IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aries chart
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aries chart
