Tau1 Hydrae

Tau1 Hydrae (τ1)
Hydra IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattenormen
Rektascension09t 29m 08,89655s[1]
Deklination-02° 46′ 08,2649″[1]
Skenbar magnitud ()+4,59 (4,60 + 7,15)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF6 V + ? + K0[3]
B–V+0,411 ± 0,015[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+10,85 ± 0,28[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +99,01[1] mas/år
Dek.: -2,67[1] mas/år
Parallax ()57,69 ± 2,14[1]
Avstånd57 ± 2  (17,3 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()+3,28[5]
Detaljer
Massa1,20[6] M
Radie1,4[7] R
Luminositet3,369[2] L
Temperatur6 473 ± 220[6] K
Metallicitet-0,01[2] dex
Vinkelhastighet30,4 ± 1,5[5] km/s
Ålder3,61 ± [2] miljarder år
Andra beteckningar
Ukdah, τ1 Hya, 31 Hydrae, BD-02° 2901, GJ 348 A, HD 81997, HIP 46509, HR 3759, SAO 136895, WDS J09291-0246A. [8]

Tau1 Hydrae (τ1 Hydrae, förkortat Tau1 Hya, τ1 Hya) är en trippelstjärna[3] belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattenormen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,59[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 57,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 57 ljusår (ca 17 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Tau1 Hydrae A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V[3]. Den har en beräknad massa som är omkring 30 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 1,4[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 3,4[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 500[6] K.

Det inre paret av stjärnor bildar en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på ca 2,807 dygn och en excentricitet på 0,33.[9] Den synliga stjärnan i paret, Tau1 Hydrae A, har en skenbar magnitud på 4,60.[2] Under 1990-talet ansågs den vara en Gamma Doradus-variabel men detta avskrevs senare eftersom den inte visar någon kortvarig fotometrisk variabilitet. Stjärnan visar viss långsiktig variabilitet, möjligen som ett resultat av en magnetisk aktivitetscykel som liknar solcykeln.[10]

Den tredje delen, Tau1 Hydrae B, är en stjärna av spektralklass K0[3] med skenbar magnitud 7,15[2]. Den är belägen med en separation av 1 120 AE från primärstjärnan.[11] År 2012 hade den en vinkelseparation på 67,5 bågsekunder vid en positionsvinkel på 4°.[12]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Montesinos, B.; et al. (September 2016), "Incidence of debris discs around FGK stars in the solar neighbourhood", Astronomy & Astrophysics, 593: 31, arXiv:1605.05837, Bibcode:2016A&A...593A..51M, doi:10.1051/0004-6361/201628329, A51.
  3. ^ [a b c d] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b] Reiners, A. (January 2006), "Rotation- and temperature-dependence of stellar latitudinal differential rotation", Astronomy and Astrophysics, 446 (1): 267–277, arXiv:astro-ph/0509399, Bibcode:2006A&A...446..267R, doi:10.1051/0004-6361:20053911.
  6. ^ [a b c d] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  7. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (3rd ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  8. ^ "tau01 Hya". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-03-22.
  9. ^ Pourbaix, D.; et al. (September 2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy and Astrophysics, 424: 727–732, arXiv:astro-ph/0406573, Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  10. ^ Henry, G. W.; et al. (March 1999), "tau1 Hydrae: NOT A gamma DORADUS VARIABLE", Information Bulletin on Variable Stars (4688): 1, Bibcode:1999IBVS.4688....1H.
  11. ^ Allen, Peter R.; et al. (August 2012), "Low-mass Tertiary Companions to Spectroscopic Binaries. I. Common Proper Motion Survey for Wide Companions Using 2MASS", The Astronomical Journal, 144 (2): 12, arXiv:1206.4289, Bibcode:2012AJ....144...62A, doi:10.1088/0004-6256/144/2/62, 62.
  12. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hydra IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Hydra chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.