Tau1 Gruis

Tau1 Gruis (τ1)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildTranan
Rektascension22t 53m 37,932s[1]
Deklination-48° 35′ 53,83″[1]
Skenbar magnitud ()+6,02[2]
Stjärntyp
SpektraltypG0 V[3]
U–B+0,17[2]
B–V+0,62[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,1 ± 2,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +217,04 ± 0,37[1] mas/år
Dek.: -81,76 ± 0,29[1] mas/år
Parallax ()30,66 ± 0,39[1]
Avstånd106 ± 1  (32,6 ± 0,4 pc)
Absolut magnitud ()+3,45[5]
Detaljer
Massa1,28 ± 0,04[6] M
Radie1,71 ± 0,04[6] R
Luminositet3,39 ± 0,02[6] L
Temperatur5 996 ± 56[6] K
Metallicitet0,27 ± 0,02[7] dex
Vinkelhastighet5,13[8] km/s
Ålder4,2 ± 0,6[6] miljarder år
Andra beteckningar
τ1 Gru, CD-49° 13988, GJ 9802, HD 216435, HIP 113044, HR 8700, SAO 231343, GSC 09340-01818

Tau1 Gruis (τ1 Gruis, förkortat Tau1 Gru, τ1 Gru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Tranan. Den har en skenbar magnitud på 6,02[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 30,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 106 ljusår (ca 33 parsek) från solen.

Egenskaper

Tau1 Gruis är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V[3]. Den har en massa som är ca 1,3[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,7[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 3,4[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 000[6] K. På grund av sin ovanliga ljusstyrka misstänker åtminstone en källa att stjärnan kan vara en högutvecklad underjättestjärna.[9]

Tau1 Gruis anses vara 1,4 gånger mer berikad än solen med element tyngre än väte, vilket gör att den har ett stort överskott av järn. Ca-II H-linjen i stjärnans spektrum tyder på att den är inaktiv i kromosfären, vilket skulle göra den signifikant äldre än vad som tidigare beräknats.

År 2002 meddelade ett team av astronomer ledda av Geoffrey Marcy upptäckten av en jätteplanet i bana kring Tau1 Gruis.[9] Radialhastighetsmätningar tyder på att stjärnan har en följeslagare med en massa minst 1,23 gånger Jupiters massa. Planetens omloppsbana ligger inom systemets beboeliga zon under den största delen av dess omlopp runt stjärnan, men vid apsis faller planeten utanför denna zon.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Corben, P. M.; et al. (1972), "U, B, V photometry of 500 southern stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of South Africa, 31: 7–22, Bibcode:1972MNSSA..31....8C.
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770, Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  4. ^ Nordström, B.; et al. (May 2014), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ~14000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418 (3): 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f g h i] Bonfanti, A.; et al. (2015). "Revising the ages of planet-hosting stars". Astronomy and Astrophysics. 575: A18. arXiv:1411.4302. Bibcode:2015A&A...575A..18B. doi:10.1051/0004-6361/201424951.
  7. ^ Tsantaki, M.; et al. (July 2013), "Deriving precise parameters for cool solar-type stars. Optimizing the iron line list", Astronomy & Astrophysics, 555: A150, arXiv:1304.6639, Bibcode:2013A&A...555A.150T, doi:10.1051/0004-6361/201321103.
  8. ^ Delgado Mena, E.; et al. (April 2015), "Li abundances in F stars: planets, rotation, and Galactic evolution", Astronomy & Astrophysics, 576: 24, arXiv:1412.4618, Bibcode:2015A&A...576A..69D, doi:10.1051/0004-6361/201425433, A69.
  9. ^ [a b] Jones, R. Paul; et al. (2003). "An exoplanet in orbit around τ1 Gruis". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 341 (3): 948–952. arXiv:astro-ph/0209302. Bibcode:2003MNRAS.341..948J. doi:10.1046/j.1365-8711.2003.06481.x.
  10. ^ Butler, R. P.; et al. (2006). "Catalog of Nearby Exoplanets". The Astrophysical Journal. 646 (1): 505–522. arXiv:astro-ph/0607493. Bibcode:2006ApJ...646..505B. doi:10.1086/504701.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Grus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Grus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.