Tapa (barktyg)
Tapa är ett barktyg som används på öar i Stilla havet, exempel finns även från Centralamerika.
Tapa tillverkas framför allt i Tonga och Samoa, men också på Java, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea och Hawaii. I Franska Polynesien har vanan att tillverka tapa försvunnit, utom i några byar på Marquesasöarna. Tapa tillverkas vanligen av innerbarken från pappersmullbärsträd (Broussonetia Papyrifera) och ibland av innerbarken från brödfruktträd (Artocarpus).
Ordet tapa kommer från Tahiti och från Cook Islands, där James Cook var den förste européen att upptäcka tyget och introducera det till världen utanför Söderhavet. I Tonga heter materialet ngatu och är av stor social betydelse i samhället, och en vanlig gåva. I Samoa kallas tyget siapo, i Hawaii är det känt som kapa, i Rotuma ‘uha och i Fiji masi. På Etnografiska museet i Stockholm finns en ovanligt stor tapa från James Cooks första resa, den är nästan 15 meter lång och 2,60 m bred.
Förr användes tygerna i första hand för klädesplagg, men de bärs idag vanligen bara vid ceremonier som bröllop eller används som väggbonader.
Tillverkningen av tapa
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0Råvara och verktyg
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0Slitsling av barken
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0Avskiljning av innerbarken från ytterbarken
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0Bankning av innerbarken för att tunna ut och bredda den och tills ytan blir den önskade
Efter det att innerbarken bankats till tunna remsor, bankas flera remsor ihop till ett större flak i två lager med fibrer i rät vinkel till varandra. För att få remsorna att fästa i varandra kan stärkelse från sötpotatis eller maniok tillföras. Tygstyckena kan vara ca 3 meter breda och 15 m eller mer på längden.
Tygerna färgas normalt. De kan också målas med hjälp av mallar. Mönstren i tyger från Tonga, Samoa och Fiji är vanligen ett nät av fyrkanter, som var och en har geometriska mönster med återkommande motiv, till exempel fiskar och växter. Traditionella tyger är oftast i svart och brunt.
Litteratur
- Simon Kooijman: Tapa on Moce island, Fiji - a traditional handicraft in a changing society, Leiden 1977, ISBN 90-04-04895-2
- Anna-Maria Granqvist & Mats O. Jörneryd: Söderhavet - paradismyt och verklighet, Platypus, Helsingborg 1993, ISBN 91-971304-4-3, sid 122-27
- Roger Neich and Mick Pendergrast: Traditional tapa textiles of the Pacific, Thames & Hudson, London 1997, ISBN 0-500-27989-6
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0
Making of Tapa cloth: ingredients and tools needed. Village of Omoa, island of Fatu Iva, Marquesas islands, French Polynesia.
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0
Making of Tapa cloth: barking. Village of Omoa, island of Fatu Iva, Marquesas islands, French Polynesia.
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0
Making of Tapa cloth: cutting of the bark. Village of Omoa, island of Fatu Iva, Marquesas islands, French Polynesia.
(c) I, Sémhur, CC-BY-SA-3.0
Making of Tapa cloth: enlarging and work of the bark. Village of Omoa, island of Fatu Iva, Marquesas islands, French Polynesia.
Författare/Upphovsman: Sigvald Linné , Licens: CC0
Plats: Veraguas (region); Panama (land)