Tania Australis

Tania Australis
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildStora Björnen
Rektascension10t 22m 19,73976s[1]
Deklination+41° 29′ 58,2691″[1]
Skenbar magnitud ()+3,06[2]
Stjärntyp
SpektraltypM0 IIIab[2]
U–B+1,90[3]
B–V+1,59[3]
VariabeltypMisstänkt[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,30 ± 1,66[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -81,47[1] mas/år
Dek.: +35,34[1] mas/år
Parallax ()14,16 ± 0,54[1]
Avstånd230 ± 8  (71 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-1,11 ± 0,083[6]
Detaljer
Radie75[7] R
Luminositet977[7] - 1 200[5] L
Temperatur3 899[5] K
Metallicitet+0,00[8] dex
Vinkelhastighet7,5[5] km/s
Andra beteckningar
Tania Australis, Alkafzah al Thaniyah, μ Ursae Majoris, μ UMa, Mu UMa, 34 Ursae Majoris, BD+42 2115, FK5 386, GC 14232, HD 89758, HIP 50801, HR 4069, PPM 51850, SAO 43310

Tania Australis,[9] eller My Ursae Majoris (μ Ursae Majoris, förkortat My Uma, μ UMa) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den sydöstra delen av stjärnbilden Stora Björnen och ingår i baktassen hos björnen.[10] Den har en skenbar magnitud på +3,06[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 14,2[1] mas beräknas den befinna sig på ca 230 ljusårs (71 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur

My Ursae Majoris de traditionella namnen Tania (delat med Lambda Ursae Majoris) och Tania Australis. Tania kommer från den arabiska frasen Al Fiḳrah al Thānia "Andra våren (för Gazellen)"[11] och Australis (ursprungligen australis)[12] är latin för "södra sidan". År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i juli 2016 namnet Tania Australis för My Ursae Majoris, vilket nu ingår i listan över IAU-godkända stjärnnamn.[14]

Egenskaper

Primärstjärnan Tania Australis A är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M0 IIIab.[2] Den har en radie som är ca 75[7] gånger större än solens och utsänder ca 977[7] - 1 200[5] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 3 900 K.[5] Den klassificeras som en misstänkt variabel stjärna med en ljusstyrka som varierar från magnitud 2,99 till 3,33.[4]

Tania Australis är en spektroskopisk dubbelstjärna med en följeslagare separerad med endast 0,2 AE från primärstjärnan, med ett avstånd på 71 parsek och med en omloppsperiod på 230 dygn.[15]

Se även

  • Variabla stjärnor

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mu Ursae Majoris, 19 mars 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c d] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
  3. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  4. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  5. ^ [a b c d e f] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
  6. ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592, Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
  7. ^ [a b c d] Jorissen, A.; et al. (May 2009), "Spectroscopic binaries among Hipparcos M giants. III. The eccentricity - period diagram and mass-transfer signatures", Astronomy and Astrophysics, 498 (2): 489–500, arXiv:0901.0938, Bibcode:2009A&A...498..489J, doi:10.1051/0004-6361/200810703
  8. ^ Mallik, Sushma V. (October 1998), "Chromospheric activity in cool stars and the lithium abundance", Astronomy and Astrophysics, 338: 623–636, Bibcode:1998A&A...338..623M
  9. ^ IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  10. ^ ”TANIA AUSTRALIS” (på engelska). Constellations Of Words. http://www.constellationsofwords.com/stars/TaniaAustralis.html. Läst 13 februari 2016. 
  11. ^ Richard Hinckley Allen. "Star Names — Their Lore and Meaning - Ursa Major, the Greater Bear". Hämtad 2016-08-26.
  12. ^ Piazzi, G. (1814), The Palermo Catalogue, Palermo
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  15. ^ Ren, Shulin; Fu, Yanning (2013). "Hipparcos Photocentric Orbits of 72 Single-lined Spectroscopic Binaries". The Astronomical Journal. 145 (3): 81. Bibcode:2013AJ....145...81R. doi:10.1088/0004-6256/145/3/81.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Ursa Major IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Major chart, also known as the Great Bear.
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.