Tandkarpar
Tandkarpar | |
Art av fyrögonfisk | |
Systematik[1] | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning | Tandkarpar Cyprinodontiformes |
Vetenskapligt namn | |
§ Cyprinodontiformes | |
Auktor | Berg, 1940 |
Familjer | |
Fyrögonfiskar: Levandefödande tandkarpar:
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Tandkarpar (Cyprinodontiformes) är en ordning inom fiskriket som mest består av ofta ganska färgglada, små sötvattensfiskar. Det är relativt små fiskar, i så gott som samtliga fall fem till sex centimeter långa, som återfinns i alla världsdelar utom Australien och Antarktis. Den största arten är Anableps dowei som lever i Centralamerika, med honor som kan bli upp till och med 34 centimeter långa. Hanarna blir maximalt 22 centimeter.[2] Tandkarparna lever ofta under tämligen ogästvänliga förhållanden. Majoriteten av arterna föredrar det syrerika vattnet nära ytan, och livnär sig till stor del på insekter som de tar från vattenytan. En handfull arter i släktet Gambusia, främst moskitfisk (Gambusia affinis) och östlig moskitfisk (Gambusia holbrooki), har använts för att bekämpa myggor och sjukdomar som överförs av myggor, då de lätt kan anpassa sig till nya miljöer, förökar sig snabbt, och gärna äter mygglarver.[3]
Flera av de i ordningen ingående familjerna utgör populära akvariefiskar, såsom äggläggande tandkarpar (Aplocheilidae, Cyprinodontidae, Fundulidae, Nothobranchiidae,[4] Profundulidae, Rivulidae och Valenciidae), fyrögonfiskar (Anablepidae) och framför allt levandefödande tandkarpar (Poeciliidae).
De skiljer sig från riktiga karpfiskar genom att de har tänder i käken samt saknar fettfena och skäggtömmar. Äggläggande tandkarpar kallas ibland också killis eller killifiskar, efter det nederländska ordet kilde, vilket betyder "liten vattensamling", "pöl". De är alla köttätare (karnivorer), som främst livnär sig på insekter och små fritt simmande kräftdjur, även om några få arter äter annan småfisk och groddjur. Däremot äter ingen av dem i naturen vegetabilisk föda, till skillnad från de levandefödande tandkarparna, som ofta är utpräglade växtätare (herbivorer).
Några arter med svenska namn
- Black molly (Poecilia sphenops)
- Clownkilli (Epiplatys annulatus)
- Floridatandkarp (Jordanella floridae)
- Guppy (Poecilia reticulata)
- Kap Lopez, lyrstjärtskilli (Aphyosemion australe)
- Linjetandkarp (Aplocheilus lineatus)
- Nättandkarp (Aplochelius panchax)
- Solfjädersfisk (Austrolebias bellottii)
- Spansk tandkarp (Aphanius iberus)
- Svärdbärare (Xiphophorus hellerii)
- Platy (Xiphophorus maculatus)
- Tanganyikakilli (Lamprichthys tanganicanus)
Källor
- ^ ITIS – Standard Report Page: Cyprinodontiformes.
- ^ Ghedotti, M.J. (3 juli 2012). ”Anableps dowei Gill, 1861 – Pacific foureyed fish” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. http://www.fishbase.org/summary/Anableps-dowei.html. Läst 30 januari 2013.
- ^ Allen, Greg (10 juni 2011). ”Tropical Disease Buzzes Back Into U.S.” (på engelska). National Public Radio. http://www.npr.org/2011/06/10/137056759/tropical-disease-buzzes-back-into-u-s. Läst 31 januari 2013.
- ^ Nelson, Joseph S. (2006) (på engelska). Fishes of the world (fjärde utgåvan). Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons. Libris 10150590. ISBN 0-471-25031-7. http://www.fishbase.org/Summary/FamilySummary.php?ID=642. Läst 17 mars 2011