Talbeteckningssystemet i Linear A och Linear B
Talbeteckningssystemet i Linear A och Linear B föregick det attiska talbeteckningssystemet med mer än 1000 år. Det var ett talsystem för att skriva numeriska tal som var gemensamt för minoer och greker under slutet av bronsåldern.
Översikt
Linear A var en slags hieroglyfskrift som användes av minoerna på Kreta åtminstone från cirka 2000 f.Kr till ungefär 1400 f.Kr. Det närliggande skriftsystemet linear B var en stavelseskrift som användes för att skriva grekiska innan det grekiska alfabetet började användas, från omkring år 1400 f.Kr till 1200-talet f.Kr. På Cypern förekom varianter av linear B ända fram till 200-talet f.Kr, cypro-minoisk och Cypriotisk stavelseskrift. Alla dessa skriftsystem använde samma tecken för att beteckna tal.
Tecken för tal i linear A och linear B 1 10 100 1 000 10 000 Motsvarande tecken med egyptiska hieroglyfer.
Siffrornas position spelade ingen roll, utan istället klumpade man ihop det antal symboler som behövdes för att teckna ett tal. Denna metod kallas för additivt talsystem. Samma system, men med andra tecken, användes sedan tidigare i den egyptiska hieroglyfskriften. Både i linear A/B och den egyptiska hieroglyfskriften hade tecknen värden med tio som bas, men egyptierna hade tecken för tal ända upp till en miljon. Den högsta kända siffran i linear A/B har ett värde på 10 000.
För andelar av heltal använde linear A rationella tal. Linear B använde sig istället av mindre enheter för att dela upp en större, som centimeter och meter.
Tecknen i Unicode
Unicode har stöd för tecknen, i intervallet 10100-1013F i blocket Aegean Numbers. Trots detta är det som regel inte möjligt att skriva tecknen på datorn, då intervallet inte ligger i basplanet (BMP). Det är dessutom få fonter som stöder tecknen.
Se även
Källor
- Anderson, Deborah; Michael Everson (10 oktober 2001) (på engelska) (PDF). Final proposal to encode Aegean scripts in the UCS. http://std.dkuug.dk/jtc1/sc2/wg2/docs/n2378.pdf. Läst 2 juli 2008
- The Unicode Consortium [1] (3 november 2006) [1991] (på engelska) (PDF). The Unicode Standard (version 8.0). Addison-Wesley Professional. ISBN 0-321-48091-0. http://www.unicode.org/versions/Unicode8.0.0/. Läst 3 juli 2008
- Verdan, Samuel (2007) (på franska) (PDF). Systèmes numéraux en Grèce ancienne: description et mise en perspective historique. Lausanne: Institut d'archéologie et des sciences de l'Antiquité (IASA), Université de Lausanne. http://www.dma.ens.fr/culturemath/histoire%20des%20maths/pdf/Verdan.pdf. Läst 2 juli 2008
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: en:User:Securiger, Licens: CC-BY-SA-3.0
Linear A talet 36 på bronsåldersfynd hittat i Akrotiri, på ön Santorini i Grekland, visad på arkeologiska museet i Thera, Grekland. Bilden filtrerad av en:User:Securiger, tagen av en:User:Portum.
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 100 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Författare/Upphovsman:
- Aegean_num_1986.png: Mankash
- derivative work: Sprak (talk)
Aegean number 1986 written in font Code2001
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 1000 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Hieroglyf, siffran 1000
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Determinativ of sound hr (unclassified hieroglyph)
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Hieroglyf, siffran 10.000
Lowercase Greek letters alpha, beta, gamma, the first three letters of the Greek alphabet. Times New Roman font.
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 1 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 10 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 10000 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)