Talbeteckningssystemet i Linear A och Linear B

Talbeteckningssystemet i Linear A och Linear B föregick det attiska talbeteckningssystemet med mer än 1000 år. Det var ett talsystem för att skriva numeriska tal som var gemensamt för minoer och greker under slutet av bronsåldern.

Översikt

Talet 36 från ett linear A fynd på Santorini, Grekland.

Linear A var en slags hieroglyfskrift som användes av minoernaKreta åtminstone från cirka 2000 f.Kr till ungefär 1400 f.Kr. Det närliggande skriftsystemet linear B var en stavelseskrift som användes för att skriva grekiska innan det grekiska alfabetet började användas, från omkring år 1400 f.Kr till 1200-talet f.Kr. På Cypern förekom varianter av linear B ända fram till 200-talet f.Kr, cypro-minoisk och Cypriotisk stavelseskrift. Alla dessa skriftsystem använde samma tecken för att beteckna tal.

Tecken för tal i linear A och linear B
Linear AB 00001.png
Linear AB 00010.png
Linear AB 00100.png
Linear AB 01000.png
Linear AB 10000.png
1101001 00010 000

Hiero chiffre 1.png
Hiero chiffre 10.png
Hiero chiffre 100.png
Hiero chiffre 1000.png
Hiero chiffre 10K.png
Motsvarande tecken med egyptiska hieroglyfer.

Siffrornas position spelade ingen roll, utan istället klumpade man ihop det antal symboler som behövdes för att teckna ett tal. Denna metod kallas för additivt talsystem. Samma system, men med andra tecken, användes sedan tidigare i den egyptiska hieroglyfskriften. Både i linear A/B och den egyptiska hieroglyfskriften hade tecknen värden med tio som bas, men egyptierna hade tecken för tal ända upp till en miljon. Den högsta kända siffran i linear A/B har ett värde på 10 000.

Talet 1986 i linear B

För andelar av heltal använde linear A rationella tal. Linear B använde sig istället av mindre enheter för att dela upp en större, som centimeter och meter.

Tecknen i Unicode

Unicode har stöd för tecknen, i intervallet 10100-1013F i blocket Aegean Numbers. Trots detta är det som regel inte möjligt att skriva tecknen på datorn, då intervallet inte ligger i basplanet (BMP). Det är dessutom få fonter som stöder tecknen.

Se även

Källor

Media som används på denna webbplats

Linear A tablets filt Number 36.jpg
Författare/Upphovsman: en:User:Securiger, Licens: CC-BY-SA-3.0
Linear A talet 36 på bronsåldersfynd hittat i Akrotiri, på ön Santorini i Grekland, visad på arkeologiska museet i Thera, Grekland. Bilden filtrerad av en:User:Securiger, tagen av en:User:Portum.
Linear AB 00100.png
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 100 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Aegean num 1986.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Aegean number 1986 written in font Code2001
Linear AB 01000.png
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 1000 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Hiero chiffre 1000.png
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Hieroglyf, siffran 1000
Hiero chiffre 10.png
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Determinativ of sound hr (unclassified hieroglyph)
Hiero chiffre 10K.png
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Hieroglyf, siffran 10.000
Αβγ.png
Lowercase Greek letters alpha, beta, gamma, the first three letters of the Greek alphabet. Times New Roman font.
Hiero chiffre 100.png
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Hieroglyf, siffran 100
Hiero chiffre 1.png
Författare/Upphovsman: Michel B., Licens: CC-BY-SA-3.0
Hieroglyf, siffran 1
Linear AB 00001.png
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 1 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Linear AB 00010.png
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 10 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)
Linear AB 10000.png
Författare/Upphovsman: Mankash, Licens: CC BY-SA 3.0
Siffran 10000 i Linear A och Linear B. Form från figurer i: Samuel Verdan, Systèmes numéraux en Grèce ancienne (2007)