Talbas

Talbasen (radix) upphöjd till en viss exponent är det tal som en siffra i ett positionssystem skall multipliceras med för bestämning av talets värde. Om talet utgörs av siffersekvensen och är talbasen, så blir talets värde

Talbasen anger också antalet siffersymboler som används i ett givet positionssystem.

Positionssystem med olika talbaser

BasNamnSymbolerAnvändning
2Binära talsystemet0, 1Digital databehandling.
3Ternära talsystemet0–2Cantormängden.
4Kvarternära talsystemet0–3Dataöverföring, Hilbertkurvor och abugidan Kharosthi.
5Kvinära talsystemet0–4Grupperingsräkning.
6Senära talsystemet0–5Metoden Diceware.
7Septenära talsystemet0–6Veckocykel.
8Oktala talsystemet0–7Unixliknande tillstånd, programmering av DEC PDP-11 och kompakt notation av binära tal.
9Nonära talsystemet0–8Kompakt notation av ternära tal.
10Decimala talsystemet0–9Mest använda talbasen i modern tid.[1][2][3]
11Undecimala talsystemet0–9, A
12Duodecimala talsystemet0–9, A–BTid mäts traditionellt i multiplar av 12 snarare än 10 samt dussin och gross.
13Tridecimala talsystemet0–9, A–CEn cykel av Mayakalendern.
14Tetradecimala talsystemet0–9, A–DProgrammering för HP 9100A/B calculator[4] och bildbehandlingsprogram[5]
15Pentadecimala talsystemet0–9, A–ETelefoni-routing över IP.
16Hexadecimala talsystemet0–9, A–FKodning av Base16 samt kompakt notation av binära data och kvarternära tal. Används ofta av datorprogrammerare.
18Oktodecimala talsystemetEn cykel av långa mesoamerikanska kalendern.
20Vigesimala talsystemetI danskan räknar man i viss mån med tjugo som bas för tal mellan 50 och 99, i franskan mellan 70 och 99.
21Unvigesimala talsystemet
24Tetravigesimala talsystemetDygnscykel.
25Pentavigesimala talsystemetKompakt notation av kvinära tal.
26Hexavigesimala talsystemetAnvändning av bokstäver utan siffror (A–Z), till exempel kolumnnumrering i kalkylblad
27Septemvigesimala talsystemet0–9, A–QSpråket Telefol som pratas i Papua Nya Guinea samt kompakt notation av ternära tal.
28Oktovigesimala talsystsmetFyra veckor i tretton månaders kalender
30Trigesimala talsystemetMånadscykel för olika kalendrar.
32Duotrigesimala talsystemetKodning av Base32.
35Pentatrigesimala talsystemet
36Hexatrigesimala talsystemet0–9, A–ZKodning av Base36 samt kompakt notation av senära tal.
60Sexagesimala talsystemetBabyloniska talsystemet. Vårt sätt att indela tid (60 sekunder per minut, och 60 minuter per timme) bär spår av detta.
64Tetrasexagesimala talsystemetKodning av Base64 samt kompakt notation av kvarternära och oktala tal.
85Pentaoktagesimala talsystemetKodning av ASCII85

Negativa talbaser

Det finns också talsystem med negativ bas. Det negabinära talsystemet är ett exempel där basen är −2.

Det unära talsystemet, som bara har en symbol, sägs ibland felaktigt ha talbasen 1, men är inget positionssystem.[källa behövs]

Notation

När det finns behov av att ange vilken bas ett tal är noterat i skrivs ofta basen med bokstäver i indexläge. Till exempel är 10001TVÅ och 11SEXTON och 17TIO samma tal skrivet i tre olika baser. Ett annat skrivsätt är 10001 (bas 2), 11 (bas 16), 17 (bas 10). Inom datatekniken skrivs ofta basen med siffror: 100012, 1116, 1710. Inom datorprogrammering används särskilda sätt att betecknar vissa vanliga baser: talet tjugo kan i en viss kontext skrivas som 024 (oktalt tal: inleds med "0") eller 0x14 (hexadecimalt tal: inleds med "0x").

Vid utskrivning av tal i talbaser större än 10 räcker de arabiska siffrorna inte till. Då tar man vanligen till alfabetets bokstäver, så att "a" står för 10, "b" för 11 och så vidare. Hexadecimalt blir således 47, med notation från datorprogrammering, 0x2f (2×16+15).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Radix, 21 maj 2013.

Noter

  1. ^ The History of Arithmetic, Louis Charles Karpinski, 200pp, Rand McNally & Company, 1925.
  2. ^ Histoire universelle des chiffres, Georges Ifrah, Robert Laffont, 1994.
  3. ^ The Universal History of Numbers: From prehistory to the invention of the computer, Georges Ifrah, ISBN 0-471-39340-1, John Wiley and Sons Inc., New York, 2000. Translated from the French by David Bellos, E.F. Harding, Sophie Wood and Ian Monk
  4. ^ HP Museum
  5. ^ Free Patents Online

Externa länkar