Taklök

Taklök
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Stenbräckeordningen Saxifragales
Familj	Fetbladsväxter Crassulaceae
Släkte	Taklökssläktet Sempervivum
Art	Taklök S. tectorum
Vetenskapligt namn
§ Sempervivum tectorum
Auktor	Linné

Taklök (Sempervivum tectorum) är art i familjen fetbladsväxter från centrala Europa till Balkan.

Som odlad är taklök lättskött, tål torka och passar bra i stenpartier. Det finns olika sorter som ser ut som små bollar, kottar eller kronärtskockor.

Etymologin är förvirrande.

Under medeltiden fanns en växt på latin kallad Barba Jovis (Himmelens gud Jupiters skägg). Överfört på Tor, åskans gud i nordisk mytologi har detta blivit Tore-skägg, vilket i folkmun i Närke och södra Dalarna använts för taklök, Sempervirum tectorum. ^[1]. Numera återfinns kopplingen till Jupiters skägg genom ett annat släkte av taklökar Jovibarba sp. , på svenska Hammarbytaklökssläktet.

Carl von Linné har dock med Jupiters skägg avsett Anthyllis Barba Jovis, en ärtväxt.

Den tyska motsvarigheten Jupters-Bart avser också Anthyllis Barba Jovis liksom namnet Jupiter's Beard på brittisk engelska.

På amerikansk engelska har man med Jupiter's Beard avsett Centranthus ruber.

Taklöken har sedan medeltiden med människans hjälp spritts över Europa. I Sverige finns den dokumenterad första gången 1662 och fanns då både i Varberg och på Gotland. Numera förekommer den förvildad i närheten av gamla torpplatser.^[2]

I svensk folktro trodde man att taklöken skänkte huset lycka och gav skydd mot vådeld. Inom svensk folkmedicin användes taklöken som medel mot vårtor och liktornar.^[3]

• Den virtuella floran - Taklök
• Taklök i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Taklök.
  Bilder & media