Takenoshin Nakai

Takenoshin Nakai
Takenoshin Nakai, 1952.
Född9 november 1882
Gifu[1], Japan
Död6 december 1952 (70 år)
Tokyo[1], Japan
Medborgare iJapan
Utbildad vidTokyos universitet
Tokyos universitet
SysselsättningBotaniker[2], professor
ArbetsgivareTokyos universitet
Redigera Wikidata

Takenoshin (Takenosin) Nakai, född 27 november 1882 i Gifu[3] eller Yamaguchi[4], död 6 december 1952 (dödsorsak hjärnblödning), var en japansk botaniker. Han var främst intresserad av Pteridophytes, Bryophytes alger och fröväxter.[5]

Biografi [6]

Den här artikeln eller det här avsnittet är skriven i listformat som ett CV. (2024-02)
Wikipedia är ingen databas för CV:n; artikelns främsta komponenter bör vara brödtext, illustrationer och källförteckning.

Takenoshin Nakais far var Seitarô Hori.

  • 1907 Filosofie doktor (Ph. D.) vid Tokyos universitet
  • 1914 Teknologie doktor (Dr. Sci.) vid Tokyos universitet
  • 1917 Biträdande föreläsare
  • 1922 Biträdande professor
  • 1927 Professor i botanik vid Tokyos universitet
  • 1927 Tilldelades Prins Katsuras minnespris, utdelat av Japans Kejserliga Akademi, som belöning för sin forskning om Koreas växter
  • 1943 - 1945 Föreståndare för Botaniska trädgårdarna i Buitzorg (= nutida Bogor) i det då av Japan ockuperade Java. Dessa trädgårdar heter Kebun Raya Bogor, lika på tre lokala språk: indonesiska, javanesiska och sundanesiska.
  • 1947 Professor emeritus
  • 1947 Föreståndare för National Science Museum i Tokyo.[4]

Auktorsnamnet Nakai kan användas för Takenoshin Nakai i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.[7]

Bibliografi

Nakai var enastående produktiv. Sammanlagt skrev han över 500 botaniska uppsatser. Han beskrev 4 732 arter [8] från Indonesien, Japan, Kina och Korea

  • 1909–1911 Flora Koreana, i två band, band 1 utgavs 1909, och band 2 1911.
  • 1915–1939 Flora Sylvatica Koreana, 22 häften om 1 839 sidor med 569 illustrationer
  • 1935–1942 Iconographia Plantarum Asiae-Orientalis (ofullbordad)
  • 1938–1951 Flora Japonica, medförfattare Masaji Honda (ofullbordad)
  • Monografier om släktena Aconitum, Arisaema, Camelia, Euonymus, Lespedeza, Viola [6]
  • Nakais sista arbete var Synoptical Sketch of Korean Flora, omfattande 3 176 arter + 841 varianter + 174 former

Internationell verksamhet [9]

  • 1918–1919 Exkursioner till Korea för insamling av växter
  • 1919 Växtinsamling i västra Java kring Batavia (nutida namn Jakarta) och Gunung Gede, som nu har blivit nationalpark och ett omtyckt utflyktsomräde. (Gunung betyder berg, och avser den vulkan som ligger i nationalparken.)
  • 1923 - 1925 Besök i botaniska institutioner i många europeiska länder, däribland även Sverige. Som den expert han var kunde han vid flera av sina besök tillrättalägga en del misstag i dessa institutioners samlingar.
  • 1925 Korresponderande ledamot i Muséum nationel d'histoire naturelle i Paris och i Sociëtë botanique de Genève
  • 1926 Medlem International Committee of Botanical Nomenklature vid International Botanic Congress, som ägde rum i Ithaka, Grekland
  • 1930 Delegat vid General Committee of Botanical Nomenklature
  • 1933 Deltog i First Scientific Expedition to Manchukuo
  • 1939 Anlitad av Committee of the Council for Investigation of Historical Monuments, Beautiful Sceneries and National Monuments
  • 1941 Ledamot i National Research Council of Japan
  • 1942 Rådgivare vid Research Institute for National Resources
  • 1947 och intill sin död, föreståndare för National Science Museum i Tokyo
  • 1950 Deltog i 7th International Botanical Congress i Stockholm som hedersordförande samt som representant för japanska botaniker i Committee of Botanical Nomenklature
  • 1952 Ledde han i juli trots sin höga ålder en vetenskaplig expedition till ön Yakushima

Eponymer

Referenser

Hiroshi Hara: Minnesord (på engelska) [2] Där finns även ett porträtt av Takenoshin Nakai.

Noter

  1. ^ [a b] läs online, www.jstage.jst.go.jp.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Minnesord”. https://www.jstage.jst.go.jp/article/jplantres1887/66/775-776/66_775-776_1/_pdf. Läst 13 juni 2020. 
  4. ^ [a b] ”Nakai, Takenoshin (Takenosin) (1882–1952)” (på engelska). Global Plants. JSTOR. http://plants.jstor.org/person/bm000371844. Läst 4 oktober 2014. 
  5. ^ [1] IPNI
  6. ^ [a b] Biodiversity Heritage Library (BHL) Arkiverad 14 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., sidorna 685-687
  7. ^ ”Author Details – Nakai, Takenoshin(Takenosin) (1882-1952)” (på engelska). The International Plant Names Index. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006094301/http://www.ipni.org/ipni/idAuthorSearch.do%3Bjsessionid%3DA99358EFDF0DE7B22A1AE4BE8BB57D01?id=23869-1&back_page=%2Fipni%2FeditAdvAuthorSearch.do%3Bjsessionid%3DA99358EFDF0DE7B22A1AE4BE8BB57D01%3Ffind_abbreviation%3DNakai%26find_surname%3D%26find_isoCountry%3D%26find_forename%3D%26output_format%3Dnormal. Läst 4 oktober 2014. 
  8. ^ IPNI artlista
  9. ^ H. Haras Minnesord

Se även

Trädgården i Bogor Många länkar till bilder från parken samt en lång artikel om trädgårdens historia.<

Av speciellt svenskt intresse är Astrid Avenue i parken till minne av svenska prinsessan Astrid som tillsammans med sin nygifte man, sedermera kung Leopold III av Belgien, besökte parken 1928 på sin bröllopsresa.

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Nuvola apps korganizer-NO.png
Författare/Upphovsman: User:NicDumZ, Licens: LGPL