Tahiti-grouper

Tahiti-grouper
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Epinephilus tauvina Safaga.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljHavsabborrfiskar
Serranidae
SläkteEpinephelus
ArtTahiti-grouper
E. tauvina
Vetenskapligt namn
§ Epinephelus tauvina
Auktor(Forsskål, 1775)[2]
Synonymer

Cephalopholis tauvina (Forsskal, 1775)
Epinephalus tauvina (Forsskal, 1775)
Epinephelus chewa Morgans, 1966
Epinephelus elongatus Schultz, 1953
Epinephelus megachir (non Richardson, 1846)
Epinephelus salmoides (non Lacepede, 1802)
Holocentrus pantherinus Lacepede, 1802
Perca tauvina Forsskal, 1775
Serranus goldei Macleay, 1882
Serranus jansenii Bleeker, 1857

Serranus pantherinus (Lacepede, 1802)
Hitta fler artiklar om djur med

Tahiti-grouper[3] (Epinephelus tauvina) är en art i familjen havsabborrfiskar som finns från Röda havet och Östafrika till Japan, centrala Stilla havet och Australien.

Utseende

En fisk med avlång kropp, stor mun och tjocka läppar.[4] Ryggfenan har 11 taggstrålar, av vilka 3:e till 5:e är längst, och 13 till 16 mjukstrålar. Analfenan har 3 taggstrålar och 8 mjukstrålar, medan bröstfenorna har 18 till 19 mjukstrålar. Kroppsfärgen är ljust gröngrå till brun med rundade mörkt orangeröda till mörkbruna fläckar med mörkare mittparti; på huvudet avtar dessa i storlek i riktning mot nosen. Ofta har den även ett antal mörka fläckar (eller en enda, stor) vid basen av de sista taggstrålarna i ryggfenan. Den kan även ha 5 svaga, mörka, sneda tvärstreck på kroppen. Även fenorna är täckta med mörka prickar. Stjärt- anal- och bröstfenorna har ofta även en vit kant. På ungfiskarna sitter prickarna på den mjuka, bakre delen av ryggfenan, stjärt- och analfenorna så tätt att de tillsammans med den ljusare bakgrunden formar ett nätmönster.[5] Storleken hos de vuxna fiskarna varierar mellan 50 och 75 cm, och vikten mellan 600 och 700 g.[4] Två avvikande rapporter om längder på 107 respektive 200 cm tros vara missuppfattningar.[1]

Vanor

Tahiti-groupern är vanligare vid öar än vid kontinentala kuster i allmänhet, men den är också allmän vid kontinentalkuster med riklig förekomst av korallrev. Över huvud taget föredrar den klara vatten vid korallrev, där de vuxna fiskarna kan gå ner till åtminstone 50 m.[5] [1] Uppgifter om större djup (100 – 300 m) finns[4] [6]. Ungfiskarna lever i grundare vatten, som släta revpartier, i tidvattensdammar och bland mangroverötter.[4]

Födan består nästan uteslutande av fisk, även om kräftdjur ibland också kan tas.[1]

Fortplantning

Arten är en hermafrodit, som börjar sitt liv som hona. Lekperioden varierar beroende på den geografiska fördelningen; i Kuwait varar den från april till maj, och mellan oktober och februari i Indien.[4]

Betydelse för människan

Tahiti-gruopern är föremål för ett lokalt, men omfattande fiske. Fångsten säljes vanligtvs färsk.[5] Den odlas även, och sportfiske förekommer.[6]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar Röda havet och vattnen utanför Östafrikas kust till Pitcairnöarna, norrut till Japan (Ryukyuöarna), söderut till Australien (New South Wales och Lord Howe Island). Uppgifter finns även från Kina, Taiwan och flera öar i centrala Stilla havet.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Rhodes, K.L., Russell, B., Pollard, D. & Kulbicki, M. 2008 Epinephelus tauvina (på engelska). Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 28 februari 2012.
  2. ^ ”Epinephelus tauvina (Forsskål, 1775)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=167708. Läst 28 februari 2012. 
  3. ^ Sven O Kullander (13 september 2008). ”Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 14 december 2013. https://web.archive.org/web/20131214095552/http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?FormData=Perciformes&Verbosity=Listing&Submit=Skicka&MaxRecs=1000&Category=cOrder&Precision=%3D&Ordering=default. Läst 5 januari 2012. 
  4. ^ [a b c d e] ”Greasy grouper (Epinephelus tauvina)”. ARKive - Images of Life on Earth. Arkiverad från originalet den 4 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120304085411/http://www.arkive.org/greasy-grouper/epinephelus-tauvina/#text=All. Läst 28 februari 2012. 
  5. ^ [a b c] Phillip C. Heemstra, John E. Randall (1993). ”FAO Species Catalogue – Vol 16. Groupers of the World” (på engelska) (FTP, 884 kB). FAO. sid. 1–2. http://www.fao.org/tempref/docrep/fao/009/t0540e/T0540E34.pdf. Läst 25 december 2017. 
  6. ^ [a b] Binohlan, Crispina B. (15 november 2011). ”Epinephelus tauvina (Forsskål, 1775) Greasy grouper” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.us/summary/Epinephelus-tauvina.html. Läst 28 februari 2012. 

Media som används på denna webbplats

Epinephilus tauvina Safaga.jpg
Författare/Upphovsman: This photo has been taken by Matthieu Sontag (User:Mirgolth) and released under the licenses stated below. You are free to use it for any purpose as long as you credit me as author, Wikimedia Commons as site and follow the terms of the licenses. Could you be kind enough to leave me a message on this page to inform me about your use of this picture., Licens: CC BY-SA 3.0
Epinephelus tauvina in Safaga