Taggsimpa
| Taggsimpa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Kunskapsbrist[2] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Kindpansrade fiskar Scorpaeniformes |
| Familj | Simpor Cottidae |
| Släkte | Micrenophrys |
| Art | Taggsimpa M. lilljeborgii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Micrenophrys lilljeborgii | |
| Auktor | Collett, 1875 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Taggsimpa (Micrenophrys lilljeborgii) hör till familjen simpor i ordningen kindpansrade fiskar.
Utseende
Taggsimpan påminner om släktingen oxsimpa, men till skillnad från dennas nästan släta kropp med endast en längsrad av små benknölar på varje sida, har taggsimpan två rader med taggar längs sidorna. Den har dessutom två mjukstrålar i bukfenan, förutom en taggstråle, medan oxsimpan har tre. Som alla simpor har endast den främre ryggfenan taggstrålar, medan den bakre är mjukstrålig. Kroppen saknar fjäll.[3] Som oxsimpan har den en lång, vass, bakåtriktad tagg på vardera gällocket (och ett större antal små och trubbiga).[4]. Färgteckningen varierar mycket, med ljusa sidor och buk, fyra tvärband över ryggen med oregelbunden form och färg från brungrått till rödbrunt. Huvudet har samma färg som tvärbanden, och fenorna har fläckar eller tvärband.[2] Största konstaterade längd är 7,4 cm, men den blir sällan längre än 6 cm.[5]
Vanor
Arten är en bottenfisk som lever på blandbottnar (klippor[4], grus eller musselskal[5]) ner till ett djup på 500 m.[3] Födan består av små kräftdjur (bland annat märlkräftor) och småfisk.[5] Som flera simpor kan den avge ett knorrande läte om den lyfts upp ur vattnet.[4]
Fortplantning
Taggsimpan leker under våren på djupt vatten.[4] Under lektiden blir hanen rödaktig på huvudet och sidorna.[2] Fisken har inre befruktning, men är äggläggande; äggen läggs på bottnen i klumpar. Ynglen är däremot pelagiska fram till hösten.[3]
Utbredning
Arten finns i nordöstra Atlanten från södra Island, över Färöarna till Skottlands kuster, och via Shetlandsöarna till norska kusten och ner till Skagerack. Kan tillfälligtvis uppträda vid bohuslänska kusten.[3]
Bevarandestatus
Kanske påverkas beståndet i framtiden negativ av varmare havsvatten. Hela populationen anses vara stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
- ^ [a b] Lorance, P., Florin, A. & Keskin, Ç. 2013 Micrenophrys lilljeborgii . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 5 mars 2022.
- ^ [a b c] Sven O. Kullander, Bo Delling, Tomas Carlberg, Ragnar Hall och Henrik Dahlgren (2001, 2012, 2015). ”Micrenophrys lilljeborgii Taggsimpa”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102143. Läst 12 september 2017.
- ^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 134-135. ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b c d] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 185, 418. ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b c] Agustin, Liza Q. (20 april 2010). ”Micrenophrys lilljeborgii (Collett, 1875) Norway bullhead” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/speciessummary.php?id=9198. Läst 30 juni 2010.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Julian Fahrbach (CrazyBiker 84), Licens: CC BY-SA 3.0 de
Zwergseeskorpion (Micrenophrys lilljeborgii)