Tagatos

Tagatos
StrukturformelSkillnaden mellan D- och L-tagatos
Systematiskt namn(3S,4S,5R)-1,3,4,5,6-Pentahydroxi-hexan-2-on
Kemisk formelC6H12O6
Molmassa180,16 g/mol
UtseendeVitt kristallint pulver
CAS-nummer17598-81-1
SMILESOC[C@@H](O)[C@H](O)[C@H](O)C(CO)=O
Faror
NFPA 704

0
0
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Tagatos är en hexos, en monosackarid med sex kolatomer i en kedja och molekylformeln C6H12O6. Den är ett sötningsmedel[1] som utvinns ur vassle. Det finns ofta i mejeriprodukter, eftersom det bildas när mjölk värms upp. Det liknar i konsistens och utseende sackaros (bordsocker)[2]:215 och har 92 procent av dess sötma,[2]:198 men med bara 38 procent av kalorierna.[2]:209 Tagatos är allmänt erkänt som säkert av Food and Agriculture Organization och Världshälsoorganisationen och har varit det sedan 2001. Eftersom det metaboliseras annorlunda än sackaros, har tagatos en minimal effekt på blodsocker och insulinnivåer. Tagatose är även godkänt som en tandvänlig ingrediens för dentala produkter. Konsumtion av mer än cirka 30 gram tagatos i en dos kan orsaka magstörningar hos vissa människor, eftersom det mestadels bearbetas i tjocktarmen, liknande lösliga fibrer.[2]:214

Framställning

Tagatos är ett naturligt sötningsmedel som endast finns i små mängder i frukt, kakao och mejeriprodukter. Från laktos, som hydrolyseras till glukos och galaktos, kan tagatos sedan produceras kommersiellt från den resulterande galaktosen. Galaktosen isomeriseras under alkaliska förhållanden till D-tagatos med kalciumhydroxid. Tagatos kan också tillverkas av stärkelse eller maltodextrin via en enzymatisk kaskadreaktion. Processen för att producera tagalospulver kan sedan genomföras med spraytorkning.[3]

Utveckling av sötningsmedel

D-Tagatose föreslogs som sötningsmedel av Gilbert Levin, efter misslyckade försök att köpa L-glukos för den användningen. Han patenterade 1988 en billig metod för att göra tagatos.[4] Dess låga kaloriinnehåll beror på dess likhet med L-fruktos.[5]

Egenskaper

Funktionella egenskaper

Lågt glykemiskt index

Tagatos har mycket liknande sötma som socker medan dess glykemiska index (GI 3) är mycket lågt. GI är ett mått på hur kolhydrater i maten påverkar blodsockernivån. Det anger hur mycket varje gram tillgänglig kolhydrat (totalt kolhydrat minus fibrer) i ett livsmedel höjer en persons blodsockernivå efter konsumtion av maten, i förhållande till konsumtion av glukos. Glukos har per definition ett glykemiskt index på 100 och andra livsmedel har lägre glykemiskt index. Sackaros har ett GI på 68, fruktos är 24 och tagatos har mycket lågt GI jämfört med andra sötningsmedel.

Höga blodsockernivåer eller upprepade glykemiska "spikar" efter en måltid kan främja typ 2-diabetes genom att öka systemisk glykativ stress och annan oxidativ stress till kärlen och även genom den direkta ökningen av insulinnivåerna,[6] medan individer som följde en diet med lågt GI under många år hade en väsentligt lägre risk för att utveckla både typ 2-diabetes, kranskärlssjukdomar och åldersrelaterad makuladegeneration än andra.[7]

Antihyperglykemisk effekt

Korea Food & Drug Administration godkände säkerheten och funktionen av tagatos för att kontrollera postprandial blodsockernivå. Tagatos minskar blodsockernivån i levern genom att främja glukokinasaktivitet som främjar överföring av glukos till glykogen. Det hämmar också matsmältningsenzymer och nedbrytning av kolhydrater i tunntarmen vilket bidrar till att hämma kolhydratabsorption i kroppen. Antihyperglykemisk funktion är viktig för dem med såväl typ 1-diabetes som typ 2-diabetes, särskilt eftersom diabetes kontinuerligt växer och sprider sig till den yngre generationen.

Fysiska egenskaper

Tagatos är ett vitt kristallint pulver med en molekylvikt av 180,16 g/mol. Aktiv maillardreaktion av tagatos förbättrar arom och bryningseffekt och används vanligen vid bakning eller matlagning med högintensiva sötningsmedel för att maskera deras bittra eftersmak.

Säkerhet

U.S. Food and Drug Administration godkände tagatos som en livsmedelstillsats i oktober 2003 och betecknade den som allmänt erkänd som säker. Korea Food & Drug Administration godkände tagatose som hälsofunktionell för antihyperglykemisk effekt. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har godkänt tagatos som ny livsmedelsingrediens. Nya Zeeland och Australien har också godkänt tagatos för mänsklig konsumtion.[8]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tagatose, 30 januari 2023.

Noter

  1. ^ Mu, Wanmeng; Hassanin, Hinawi A. M.; Zhou, Leon; Jiang, Bo (2018). ”Chemistry Behind Rare Sugars and Bioprocessing”. Journal of Agricultural and Food Chemistry 66 (51): sid. 13343–13345. doi:10.1021/acs.jafc.8b06293. PMID 30543101. 
  2. ^ [a b c d] Alternative sweeteners. Nabors, Lyn O'Brien, 1943- (4th). Boca Raton, FL: CRC Press. 2012. ISBN 978-1-4398-4615-5. OCLC 760056415. https://www.worldcat.org/oclc/760056415 
  3. ^ Campbell, Heather R.; Alsharif, Fahd M.; Marsac, Patrick J.; Lodder, Robert A. (2020). ”The Development of a Novel Pharmaceutical Formulation of D-Tagatose for Spray-Drying”. Journal of Pharmaceutical Innovation 17: sid. 1–13. doi:10.1007/s12247-020-09507-4. 
  4. ^ A Natural Way to Stay Sweet, NASA, https://spinoff.nasa.gov/Spinoff2004/ch_4.html, läst 2 september 2009 .
  5. ^ Evan Ratliff (Nov 2003), ”Hitting the Sweet Spot”, Wired (Wired.com), https://www.wired.com/wired/archive/11.11/newsugar.html 
  6. ^ Temelkova-Kurktschiev, T. S.; Koehler, C.; Henkel, E.; Leonhardt, W.; Fuecker, K.; Hanefeld, M. (2000). ”Postchallenge plasma glucose and glycemic spikes are more strongly associated with atherosclerosis than fasting glucose or HbA1c level”. Diabetes Care 23 (12): sid. 1830–1834. doi:10.2337/diacare.23.12.1830. PMID 11128361. 
  7. ^ Chiu, Chung-Jung; Liu, Simin; Willett, Walter C.; Wolever, Thomas MS; Brand-Miller, Jennie C.; Barclay, Alan W.; Taylor, Allen (2011). ”Informing food choices and health outcomes by use of the dietary glycemic index”. Nutrition Reviews 69 (4): sid. 231–242. doi:10.1111/j.1753-4887.2011.00382.x. PMID 21457267. 
  8. ^ Tandel, KirtidaR (2011-10-01). ”Sugar substitutes: Health controversy over perceived benefits” (på engelska). Journal of Pharmacology and Pharmacotherapeutics 2 (4): sid. 236–243. doi:10.4103/0976-500x.85936. PMID 22025850. PMC: 3198517. http://www.jpharmacol.com/text.asp?2011/2/4/236/85936.  Arkiverad 28 november 2021 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

NFPA 704.svg
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.
DL-Tagatose.svg
Structure of tagatose
Tagatose.png
chemical structure of D-tagatose