Tagalog

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Tagalog
Tagalog
Talas i	Filippinerna Hawaii
Region	centrala & södra Luzon
Antal talare	Modersmålstalare: 22 miljoner Övriga: 50 miljoner
Språkfamilj	austronesiska språk centralfilippinska språk Tagalog
Officiell status
Officiellt språk i	Filippinerna (som filipino)
Språkmyndighet	Komisyon sa Wikang Filipino (Commission on the Filipino Language)
Språkkoder
ISO 639-1	tl
ISO 639-2	tgl
ISO 639-3	tgl
SIL	tgl

Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25 % av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino. Språket talas också mycket i delstaten Hawaii där tagalog är det näst mest talade språk efter engelska. Språket talas av över 58 000 människor i delstaten.^[1]

Tagalog är nära släkt med de språk som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Språket har influerats i hög grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska språk som kapampangan. Fram till slutet av 1800-talet skrevs tagalog med ett eget skriftspråk, baybayin (ibland kallat tagalogskrift). Numera används dock det latinska alfabetet.

Fonologi

Tagalog har 21 fonem: 16 konsonanter och fem vokaler. Språket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse måste innehålla åtminstone en konsonant och en vokal.

Vokaler

Innan spanjorerna anlände till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: /a/, /i/ och /u/. Med introducerandet av spanska lånord utökades detta till fem vokalfonem.

Dessa är:

• /a/ en öppen främre orundad vokal som "tall"
• /ɛ/ en mellanöppen främre orundad vokal som "rätt"
• /i/ en sluten främre orundad vokal som "vi"
• /o/ en mellansluten bakre rundad vokal som "bål"
• /u/ en sluten bakre orundad vokal som "fot"

Det finns fyra diftonger: /aɪ/, /oɪ/, /aʊ/ och /iʊ/.

Allofoner

• /a/ höjs något i obetonad position.
• Obetonat /i/ uttalas vanligen [ɪ] som svenskans "sill"
• I ordfinal position kan /i/ uttalas som [ɪ ~ i] eller [ɛ].
• /e/ och /o/ uttalas ibland som [i ~ ɪ] och [u ~ ʊ]
• Obetonat /u/ uttalas vanligen [ʊ] som svenskans "bott"
• Diftongen /aɪ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [e ~ ɛ ~ eɪ]
• Diftongen /aʊ/ i början eller mitten av ord kan också uttalas [o ~ ɔ]

Konsonanter

Nedanför finns en tabell över konsonanterna i tagalog. Alla klusiler är oaspirerade. Den velara nasalen förekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.

Allofoner

• /k/ tenderar att frikativiseras till [x] mellan vokaler, som tyskans "bach"
• /ɾ/ och /d/ var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal.
• En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta när detta ord förekommer mitt i en mening.

Betoning

Betoning är fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger på antingen den sista eller den nästsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal förlängs om den får primär eller sekundär betoning förutom när det är den sista stavelsen i ett ord som betonas.

Källor

Wikipedia har en upplaga på Tagalog.