Tadzjikistanska inbördeskriget

Tadzjikistanska inbördeskriget

Ryska Spetsnaztrupper under Tadzjikistanska inbördeskriget
Ägde rum5 maj 1992 - 27 juni 1997
PlatsTadjikistan
ResultatFredsavtal. Regeringen behöll makten men Förenade Tadzjikiska oppositionen gavs ökat politiskt och militärt inflytande.
Stridande
Tadzjikistan Tadzjikistans regering
Folkets front i Tadzjikistan
Med stöd från:
Ryssland Ryssland
Uzbekistan Uzbekistan
Kazakstan Kazakstan
KirgizistanKirgizistan
Förenade Tadzjikiska oppositionen
Inkluderande:
Tadzjikistans islamska renässansparti
Tadzjikistans demokratiska parti
Folkets enhetsparti
Rastokhez
Lali Badakhshan
Milisgrupper från Gorno-Badachsjan
Jamiat-e Islami
Islamska staten Afghanistan
Afghanska Talibaner
Med stöd från:
al-Qaida
Befälhavare och ledare
Rahmon Nabijev
Akbarsho Iskandrov
TadzjikistanEmomalii Rahmon
Uzbekistan Islam Karimov
Ryssland Boris Jeltsin
Kazakstan Nursultan Nazarbajev
Kirgizistan Askar Akajev
Sayid Abdulloh Nuri
Mohammed Sharif Himmatzade
Shadman Youssof
Ibn al-Khattab

Tadzjikistanska inbördeskriget var en väpnad konflikt i Tadzjikistan som pågick mellan 1992 och 1997. Konflikten inleddes i maj 1992 när väpnat uppror bröt ut i staden Gharm och i regionen Gorno-Badachsjan mot presidenten Rahmon Nabijev och dennes regering. Oroligheterna spred sig sedan snabbt över stora delar av landet. Rebellgrupperna som stred mot regeringen var dels islamister som ville stärka islams ställning i landet och dels olika liberala grupper som ville införa demokrati efter västerländsk förebild. Rebellerna organiserade sig gemensamt under namnet Förenade Tadzjikiska oppositionen. Den tadzjikistanska regeringen fick aktivt stöd från regeringarna i Ryssland, Uzbekistan, Kazakstan samt Kirgizistan medan rebellerna fick visst stöd från al-Qaida och från Afghanistan.

Merparten av konflikten utkämpades i landets södra delar, men hela landet drabbades hårt. Striderna pågick som värst under 1992 men inbördeskriget pågick fram till 1997 innan parterna kunde enas om ett fredsavtal enligt vilket regeringen, nu under ledning av Emomalii Rahmon, behöll makten men tvingades till flera eftergifter gentemot rebellerna och företrädarna för förenade tadzjikiska oppositionen gavs ökat politiskt och militärt inflytande.

Exakt hur många som dog i konflikten är oklart men uppskattningar tyder på mellan 20 000 - 60 000 döda och omkring 1,2 miljoner människor blev antingen internflyktingar i landet eller flydde till grannländerna. Stora delar av landets infrastruktur förstördes och landets ekonomi drabbades mycket hårt.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, Гражданская война в Таджикистане, 6 september 2020.

Media som används på denna webbplats

Spetsnaz troopers during the 1992 Tajik war.jpg
Författare/Upphovsman: Ussuriysk Military School (UsSVU)
Dmitry Ivlyov
the copyright-holder
+7(916)227-88-65, Licens: CC BY-SA 3.0
15th Spetsnaz Bde troopers in Tajikistan, during the 1992 Tajik war.
Flag of the Taliban.svg
Islamiska emiratet Afghanistans flagga (tillika Talibanrörelsens flagga), införd 1997, återinförd 2021.
Flag of Afghanistan (1992–2001).svg
Flag of Afghanistan, used from 1992 to 2001.
Flag of Jihad.svg
The Shahada written in white on a black background. The first known flag was the previous one seen behind Bin Laden in Khost during 1996 or 1998
Flag of Jamiat-e Islami.svg
Författare/Upphovsman: Falerístico, Licens: CC BY-SA 3.0
The flag of Islamic Society of Afghanistan, jihadist group led by Ahmed Shah Massoud, Burhanuddin Rabbani...
Flag of Tajikistan (1991–1992, variant).svg
Флаг Республики Таджикистан (1991-1992)
Flag of the Islamic Renaissance Party of Tajikistan.svg
The flag of the Islamic Renaissance Party of Tajikistan, an Islamist political party in Tajikistan
Flag red white green 5x3.svg
generic flag red (#da121a), white (#ffffff), and green (#078930) 5 × 3,
colors according to Taller de Heráldica y Vexilología