Tabula

Tabula, även kallat alea, var ett brädspel från den senromerska tiden och anses vara ursprunget till ett stort antal nutida spel, bland annat backgammon, trictrac, puff och det svenska bräde.[1]
Till tabula, som var en vidareutveckling av ett äldre romerskt brädspel som kallades ludus duodecim scripta [2], finns inga detaljerade beskrivningar bevarade, men med hjälp av de fragment som återfinns i den samtida litteraturen har reglerna till spelet i stort sett gått att rekonstruera.[1]
Spelbrädet var rektangulärt, med tolv spelfält längs vardera långsidan. De båda spelarna hade femton spelpjäser var och turades om att kasta tre tärningar och sedan flytta en, två eller tre av sina pjäser lika många steg som antalet ögon på tärningarna. Tärningskastet måste om möjligt utnyttjas fullt ut, men det var inte tillåtet att flytta till ett fält som var upptaget av två eller fler av motspelarens pjäser. Om en pjäs flyttades till ett fält där det stod en ensam motspelarpjäs, blev denna bortplockad från brädet och måste starta om från början.[1][2]
Vid spelets inledning var spelbrädet tomt. Båda deltagarna spelade in sina pjäser via det första fältet (märkt "I" på bilden) och flyttade dem sedan motsols. Spelets vinnare var den som först lyckats flytta alla sina pjäser förbi det sista fältet (märkt "XXIIII").[1][2]
Tabula kan översättas från latinet med "bräda", och alea med "tärning" eller, i utvidgad betydelse, "tärningsspel".
Referenser
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: TakenakaN, Licens: CC BY-SA 3.0
Diagram of a tabula game played in 480 circa by Eastern Roman Emperor Zeno. The game, whose mechanics is similar to backgammon, is noteworthy because the Emperor had a very unlucky result and the situation was recorded in an epigram by Agathias. Zeno drew 2, 5 and 6 on his dices, and he was forced to move one piece from XX to XXII, one from XVIIII to XXIIII and one from X to XVI (Robert Charles Bell, Board and table games from many civilizations, Courier Dover Publications, 1979, ISBN 0486238555, pp. 33-35).