TT Arietis
TT Arietis | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Väduren |
Rektascension | 02t 06m 53,08s |
Deklination | +15° 17′ 41,85″[1] |
Skenbar magnitud () | 10,2-16,5 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | Bep:[1], M3.5e[2] |
Variabeltyp | Kataklysmisk variabel av VY Sculptoris-typ (NL/VY)?[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 34,0 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -9,570±0,130 mas/år Dek.: -23,640±0,110 mas/år |
Parallax () | 3,8840±0,0698 mas |
Andra beteckningar | |
1ES 0204+15.0[3], 2MASS J02065308+1517420[3], 1RXS J020653.0+151744[3], AAVSO 0201+14[4], BD+14 341[3][5], RBS 280[3], TT Ari[3], PLX 434.01[3], TYC 1207-1606-1[4], ASAS J020653+1517.7[3], UCAC2 37117604[3], SBC9 110[3], SBC7 76[3], XSS J02074+1519[3], RX J0206.8+1517[3], [ZEH2003] RX J0206.8+1517 1[3], PBC J0207.2+1515[3], Gaia DR1 78395041621531136[3], WEB 2070[3] och Gaia DR2 78395045917118976[3] |
TT Arietis är en förmodad kataklysmisk variabel av VY Sculptoris-typ (NL/VY)[2] [6] i stjärnbilden Väduren.
Kategoriseringen är dock högst osäker eftersom TT Arietis är en mycket komplex variabel som påminner om både en eruptiv och en kataklysmisk variabel. Den har karaktäriserats som en novaliknande stjärna av VY Sculptoris-variabel, men också som dvärgnova av SU Ursae Majoris (UGSU) och AM Herculis-typ (AM) på grund av dess luminositet i våglängder av röntgen. Den har emellertid inga utbrott, utan bleknar bort på samma sätt eruptiva R Coronae Borealis-variabler (RCB) och kan vidare tänkas efterlikna dessa i egenskap av en dvärgnova av Z Camelopardalis-typ (UGZZ).[7]
AAVSO:s hemsida anger stjärnan för tillfället som novaliknande VY Sculptoris-variabel[2], medan SIMBAD Astronomical Database kategoriserar den som nova.[1]
TT Arietis varierar mellan visuell magnitud +10,2 och 16,5.Perioden för dess sekundärutbrott är 0,137551 dygn eller 3,3012 timmar.[2]
Referenser
- ^ [a b c] ”Basic data: V* TT Ari – Nova” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=TT+Ari&submit=SIMBAD+search. Läst 9 augusti 2019.
- ^ [a b c d e f] ”TT Ari” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=3709. Läst 9 augusti 2019.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SIMBAD Astronomical Database, läst: 9 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, simbad.u-strasbg.fr, läst: 9 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs webbsajt. AAVSO (American Association of Variable Star Observers). http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 9 augusti 2019.
- ^ BSJ (13 april 2010). ”TT Arietis” (på engelska). American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsots_ttari. Läst 9 augusti 2019.
Vidare läsning
- J.Weingrill, G.Kleinschuster, R.Kuschnig, J.M.Matthews, A.Moffat, S.Rucinski, D.Sasselov, W.W.Weiss (2009). ”TT Arietis – observations of a Cataclysmic Variable Star with theMOST Space Telescope” (på engelska). The Future of Computational Asteroseismology 159. http://austriaca.at/0xc1aa5576_0x0022087c.pdf. Läst 9 augusti 2019.
- John R. Thorstensen, Jozef Smak och Fredric V. Hessman (maj 1985). ”THE TWO PERIODS OF TTARIETIS” (på engelska). Publications of the Astronomical Society of the Pacific 97 (591): sid. 437-445. https://iopscience.iop.org/article/10.1086/131558/pdf. Läst 9 augusti 2019.
|