Tändrör
Tändröret är den del av en granat, flygbomb, raketvapen eller robot som får dessa att detonera.
Tändröret kan under lagring och transport av granaterna vara fästat (apterat) på granaten eller föras separat och apteras före laddandet. Ett tändrör innehåller ett flertal olika säkringar vars uppgifter är att förhindra att laddningen briserar för tidigt. Transportsäkringen avlägsnas manuellt före laddningen. Loppsäkringen ser till att granaten inte kan brisera förrän den lämnat eldröret. Masksäkringen ser till att tändröret inte utlöses av vegetation eller andra hinder strax framför pjäsplatsen.
När granaten är avskjuten och alla säkringar upphävda säger man att granaten är armerad. Vissa tändrör, främst för ammunition till luftvärnspjäser är försedda med en självsprängningsanordning som utlöses efter en så lång tid att granaten anses ha missat målet.
Tändrör kan delas in efter tändsätt, placering, känslighet eller snabbhet. Typ och inställning väljs för att åstadkomma nedslagsbrisad såsom ögonblicksbrisad, fördröjningsbrisad, luftbrisad eller studsbrisad.
Tändsätt
Tändsättet anger hur tändningen initieras. Det finns flera olika sätt och dessa kan dessutom kombineras i samma rör.
- Anslagsrör – utlöses vid anslag – initiering kan ske på flera olika sätt.
- Brinntidrör – innehåller system av krutkanaler eller krutlabyrinter som kan ställas in för valfri brinntid, varefter tändning utlöses.
- Mekaniskt tidrör – utlöses av ett urverk av någon typ efter en förinställd tid.
- Zonrör – sänder ut en radarlob eller laserstråle och utlöser granaten när den kommit inom ett visst avstånd till målet.
- Zonanslagsrör – kombination av anslagsrör och zonrör. Kan utlösa både zontändning och anslagständning.
- Programmerbart tändrör – tändrör med flera tändsätt vilken tillåter användaren att välja tändsätt på förhand.
Initieringssätt
(notera att denna lista ej är fullständig)
- Hammartändning – initieringssätt där ett slagstift sitter fast i en tyngd. När projektilen bromsas upp mot en yta slungas hammaren framåt och tändröret initieras.[1]
Placering
Det finns flera standardiserade placeringar av tändrör för olika utformningar av verkansdelar hos vapenprojektiler (granat, raket, flygbomb, robot).
- Avståndsrör – tändrör placerat på änden av en påle monterad i spetsen av projektilen.
- Spetsrör – tändrör placerat i spetsen av projektilen.
- Centralrör – tändrör placerat centralt i verkansdelen av projektilen. Centralrör av anslagstyp använder historiskt huvudsakligen hammartändning.
- Basrör (även bottenrör) – tändrör placerat i basen av verkansdelen eller projektilen. Basrör av anslagstyp använder historiskt huvudsakligen hammartändning.
Känslighet
Vad som krävs för att tändningen skall starta
Snabbhet
Anger tid från anslag till brisad.
- Ögonblicklig – 0,1–1 ms
- Normal – 1–10 ms
- Kort fördröjd – 10–25 ms
- Lång fördröjd – 50–150 ms
Benämning
Tändrörens beskaffenhet framgår av deras benämning, några exempel:
- Öf hk sar = ögonblickligt eller fördröjt högkänsligt spetsanslagsrör
- Ök stidar = ögonblickligt känsligt spetstidanslagsrör
- Zonar = zonanslagsrör
Referenser
Noter
- ^ ”Räcker metoderna till?”. Försvarshögskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:537078/FULLTEXT01.pdf. Läst 3 juni 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tändrör.
Media som används på denna webbplats
Diagram of British Time and Percussion Fuze No. 83 Mk I, Land service.
Similar to No 81 except it is made of metal. The stirrup spring for the time pellet is stronger.
Time of burning at rest : 30 seconds.
Listed in 1915 for use with shrapnel shells for the following guns :-
Diagram of British No. 15 Base Percussion Fuze, Large, Mk III.
Made of aluminium bronze, and is stronger than the otherwise identical No 11 Mk V, so that there is less chance of the fuze being blown out and failing to cause the shell to burst.
For use with all capped A.P. shell and capped common-pointed shell. May be used with uncapped A.P. and uncapped common-pointed shell.
This diagram also identifies No 11 Mk V Base Percussion Fuze. It is identical to No 15 Mk III except that the body is made of Class "A" metal.
Action :
- On firing, gas pressure is exerted on the pressure plate at the base, driving up the plunger (coloured red).
- The plunger while at rest restrains the centrigual bolt (oposite point A), and when the plunger moves up it ceases to restain the centrifugal bolt.
- The shell's spin causes the centrigal bolt to spin outwards towards point A, pushing the small retaining bolt into the recess in the fuze body opposite point A.
- This opens up the flash channel through the centre of the fuze, and also frees the bolt from the recess in the fuze body opposite point B. At this point the fuze is armed, and ready to ignite when it strikes a target.
- When the shell strikes a target, it decelerates and the inertia of the central body, which is now unrestrained, causes it to continue moving forward and impales the detonator cap onto the steel needle.
- The detonator compound ignites and sends a flash back down through the centre cavity, through a passageway now opened up into the passage (coloured black) filled with perforated powder pellets which leads to the head of the fuze.
- These pellets burn, providing a time delay allowing the shell to penetrate the target, until the flame reaches the compressed powder ring at the head of the fuze, which is deep inside the shell, and hence ignites the shell's explosive filling.
Diagrams of British No, 211 Time Fuze.