Syrensläktet

Syrensläktet
Ungersk syren Syringa josikea
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljSyrenväxter
Oleaceae
TribusOleeae
SläkteSyrensläktet
Syringa
Vetenskapligt namn
§ Syringa
AuktorMill.
Arter
  • Dvärgsyren (S. meyeri)
  • Fjädersyren (S. pinnatifolia)
  • Föränderlig syren (S. protolaciniata)
  • Hybridsyren (S. ×josiflexa)
  • Jasminsyren (S. ×laciniata)
  • Komarovsyren (S. komarowii)
    • Hängsyren (S. komarowii subsp. reflexa)
  • Koreansk syren (S. wolfii)
  • Ligustersyren (S. reticulata)
  • Luddsyren (S. tomentella)
  • Nejliksyren (S. tigerstedtii)
  • Norrlandssyren (S. ×henryi)
  • Parksyren (S. ×chinensis)
  • Persisk syren (S. ×persica)
  • Pingstsyren (S. ×hyacinthiflora)
  • Prestonsyren (S. ×prestoniae)
  • Sammetssyren (S. patula)
  • Småbladig syren (S. microphylla)
  • Syren (S. vulgaris)
  • Ullsyren (S. villosa)
  • Ungersk syren (S. josikaea)
  • Vippsyren (S. sweginzowii)
  • Vårsyren (S. oblata var. giraldii)
  • Syringa emodi
  • Syringa mairei
  • Syringa pinetorum
  • Syringa pinnatifolia
  • Syringa pubescens (syn. S. julianae, S. patula)
  • Syringa spontanea
  • Syringa tibetica
  • Syringa tomentella
  • Syringa villosa
  • Syringa wardii
  • Syringa yunnanensis

Syrensläktet (Syringa) är ett släkte i familjen syrenväxter[1] som innehåller av cirka 20 arter. Arterna är stora buskar eller små träd (2-10 meter). Bladen är motsatta och ofta hjärtformade. De små (cirka 1 cm i diameter) blommorna kommer vanligen tidigt på våren i stora klasar. Blomfärgen är oftast någon nyans av lila, men även vita och rosa förekommer. Flera av arterna är starkt doftande. Frukten är en kapsel.

Släktet står nära ligustersläktet (Ligustrum), men detta har bärlika, köttiga frukter.

Namnet kommer av grekiskans syrinx, som betyder rör. Syrenen har sitt ursprung i de sydöstra och östra delarna av Europa, men kom på 1700-talet till Sverige och kunde då kallas för hvit wild Jassmin. Snart visade det sig att syrenen tålde det nordligare klimatet och blev snart en populär trädgårdsväxt bland allmogen. Ett tjugotal syrensorter har introducerats till Sverige, men den sk. bondsyrenen (S. vulgaris) är den vanligaste förekommande.

Syrener är populära park- och trädgårdsväxter över hela den tempererade zonen, och förutom de naturligt förekommande arterna finns en stor mängd hybrider och kultivarer. En syrenträdgård kallas syringarium.

Taxonomi

Arter enligt Catalogue of Life[1]:

  • Syringa chinensis
  • Syringa emodi
  • Syringa henryi
  • Syringa josiflexa
  • ungersk syren (Syringa josikaea)
  • Syringa komarowii
  • Syringa meyeri (Dvärgsyren)
  • Syringa oblata
  • Syringa pekinensis
  • Syringa persica
  • Syringa prestoniae
  • Syringa pubescens
  • ligustersyren
  • Syringa sweginzowii
  • Syringa villosa
  • Syringa wolfii
  • syren (Syringa vulgaris)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Syringa, 9 oktober 2006.

Noter

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17176137. Läst 26 maj 2014. 

Se även

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Syringa-josikaea-flowering.JPG
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Sten antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Syringa josikaea: Flowering plant.

Photo: Sten Porse