Syrensläktet

	Syrensläktet
	Ungersk syren Syringa josikea
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Syrenväxter; Oleaceae
Tribus	Oleeae
Släkte	Syrensläktet; Syringa
Vetenskapligt namn
	§ Syringa
Auktor	Mill.
Arter
	Dvärgsyren (S. meyeri); Fjädersyren (S. pinnatifolia); Föränderlig syren (S. protolaciniata); Hybridsyren (S. ×josiflexa); Jasminsyren (S. ×laciniata); Komarovsyren (S. komarowii) Hängsyren (S. komarowii subsp. reflexa); ; Koreansk syren (S. wolfii); Ligustersyren (S. reticulata); Luddsyren (S. tomentella); Nejliksyren (S. tigerstedtii); Norrlandssyren (S. ×henryi); Parksyren (S. ×chinensis); Persisk syren (S. ×persica); Pingstsyren (S. ×hyacinthiflora); Prestonsyren (S. ×prestoniae); Sammetssyren (S. patula); Småbladig syren (S. microphylla); Syren (S. vulgaris); Ullsyren (S. villosa); Ungersk syren (S. josikaea); Vippsyren (S. sweginzowii); Vårsyren (S. oblata var. giraldii); Syringa emodi; Syringa mairei; Syringa pinetorum; Syringa pinnatifolia; Syringa pubescens (syn. S. julianae, S. patula); Syringa spontanea; Syringa tibetica; Syringa tomentella; Syringa villosa; Syringa wardii; Syringa yunnanensis;

Syrensläktet (Syringa) är ett släkte i familjen syrenväxter^[1] som innehåller av cirka 20 arter. Arterna är stora buskar eller små träd (2-10 meter). Bladen är motsatta och ofta hjärtformade. De små (cirka 1 cm i diameter) blommorna kommer vanligen tidigt på våren i stora klasar. Blomfärgen är oftast någon nyans av lila, men även vita och rosa förekommer. Flera av arterna är starkt doftande. Frukten är en kapsel.

Släktet står nära ligustersläktet (Ligustrum), men detta har bärlika, köttiga frukter.

Namnet kommer av grekiskans syrinx, som betyder rör. Syrenen har sitt ursprung i de sydöstra och östra delarna av Europa, men kom på 1700-talet till Sverige och kunde då kallas för hvit wild Jassmin. Snart visade det sig att syrenen tålde det nordligare klimatet och blev snart en populär trädgårdsväxt bland allmogen. Ett tjugotal syrensorter har introducerats till Sverige, men den sk. bondsyrenen (S. vulgaris) är den vanligaste förekommande.

Syrener är populära park- och trädgårdsväxter över hela den tempererade zonen, och förutom de naturligt förekommande arterna finns en stor mängd hybrider och kultivarer. En syrenträdgård kallas syringarium.

Taxonomi

Arter enligt Catalogue of Life^[1]:

Syringa chinensis
Syringa emodi
Syringa henryi
Syringa josiflexa
ungersk syren (Syringa josikaea)
Syringa komarowii
Syringa meyeri (Dvärgsyren)
Syringa oblata
Syringa pekinensis
Syringa persica
Syringa prestoniae
Syringa pubescens
ligustersyren
Syringa sweginzowii
Syringa villosa
Syringa wolfii
syren (Syringa vulgaris)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Syringa, 9 oktober 2006.

Svensk kultväxtdatabas

Noter

^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17176137. Läst 26 maj 2014.

Se även

1104 Syringa

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Syrensläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Syringa.
Artförteckning

[COL-1] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17176137. Läst 26 maj 2014.

[1]

Navigation

Navigering

Temaportaler