Symbiotisk stjärna
| Symbiotisk stjärna |
|---|
|
Symbiotisk stjärna är en stjärna som uppvisar sammansatt spektrum med drag från båda svala och heta stjärnor. Symbiotiska stjärnor är ofta dubbelstjärnor med en het vit dvärg och en kall röd jätte.[3] Den röda jätten har vanligtvis en massa som är ungefär som vår sol och dessutom Miravariabel.[4] Den vita dvärgen har en radie som kan jämföras med jordens och i regel lika stor massa som den röda jätten. Dvärgstjärnan hettas upp av massa som strömmar över från den röda jätten. Massöverföringen leder emellanåt till novaliknande utbrott.
Stjärntypen beskrevs först av de amerikanska astronomerna Paul W. Merrill och Milton L. Humason i början av 1930-talet. Drygt 200 stjärnor är kända med Z Andromedae som prototyp-stjärna.[3] Andra symbiotiska stjärnor som studerats väl är V1016 Cygni, som var i utbrott 1971-2007,[5] HM Sagittae och RR Telescopii.[4]
Det symbiotiska stjärnsystemet är med astronomiska mått mätt en mycket kortvarig process. Den pågår endast under ett par decennier. Den korta processen är en förklaring till att endast ett par hundra symbiotiska stjärnsystem kända. Eftersom detta sker när stjärnorna når den asymptotiska jättegrenen kommer de att vara instabila.[6]
Det sker när väte under gravitationens tryck upphettas och bildar helium. När vätet tar slut blir stjärnan instabil och börjar kasta ut stor del av sin massa ut i rymden.[7] Med en vit dvärg kretsande i närheten, kommer denna att samla upp en stor del av massutkastningen. Astronomer spekulerar om att när tillräckligt mycket massa har samlats upp av den vita dvärgen kan en supernovaexplosion (stjärnexplosion) utvecklas och bilda en nebulosa.[6][8]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Symbiotic nova, 31 mars 2016.
Noter
- ^ ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 14 februari 2020.
- ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 14 februari 2020.
- ^ [a b] ”Symbiotisk stjärna”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/symbiotisk-stj%C3%A4rna. Läst 11 april 2016.
- ^ [a b] Bryan, Greg L., Kwok, Sun (1991). ”Energy distributions of symbiotic novae” (på engelska). The Astrophysical Journal 368: sid. 252–260. doi:.
- ^ V. P. Arkhipova, V. F. Esipov, N. P. Ikonnikova, G. V. Komissarova (2007). ”Photometric and Spectroscopic Evolution of the Symbiotic Nova V1016 Cygni after Its Outburst” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute (SAI). doi:. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303173039/http://www.maik.ru/abstract/letters/8/letters0474_abstract.pdf. Läst 11 april 2016. Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] http://toottoot.com/star_he2-104.htm
- ^ http://illvet.se/fraga-oss/vad-ar-en-planetarisk-nebulosa
- ^ http://www.daviddarling.info/encyclopedia/C/CH_Cygni.html.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: ESO/PIONIER/IPAG, Licens: CC BY 4.0
Double star system SS Leporis (17 Lep), created from observations made with the VLT Interferometer at ESO’s Paranal Observatory using the PIONIER instrument. The system consists of a red giant star orbiting a hotter companion. The remarkable image sharpness — 50 times sharper than those from the NASA/ESA Hubble Space Telescope — not only allows the stars to be clearly separated and their orbital motion followed, but also allowed the size of the red giant to be measured more accurately than ever before. Note that the stars have been artificially coloured to match their known temperatures.