Sydkurdiska

	Sydkurdiska
	Pehlewani eller feyli
	پەهلەوانی، کوردی خوارگ
Talas i	Iran; Irak
Region	Mellanöstern
Antal talare	3 miljoner i Iran (2000).
Språkfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska Iranska Nordvästiranska Kurdiska Sydkurdiska; ; ; ; ;
Dialekter	Kermanshahi (kirmaşanî) Feyli (feylî) Garrusi/Bijari (gerrûsî/bijarî) Malekshahi (melikşayî) Sanjâbi (sincawî) Laki (lekî)
Skriftsystem	Soranialfabetet (perso-arabisk skrift; används huvudsakligen); Hawaralfabetet
Språkkoder
ISO 639‐3	sdh
Nordkurdiska Centralkurdiska Sydkurdiska	Zazaiska Gorani blandad

Sydkurdiska (کوردی خواریگ; kurdîy xwarîg), även pehlewani,^[2] (پەهلەوانی; pehlewanî) eller feyli (فه‌یلی; feylî) är ett kurdiskt språk eller dialekt^[3] som talas huvudsakligen i västra Iran och östra Irak. I Iran talas den i provinserna Kermanshah (Kirmaşan) och Ilam. I Irak talas den i regionen Khanaqin (Xaneqîn), ända ner till Mandali (Mendelî). Dialekten har mer än en miljon talare i staden Bagdad. Den talas även av den kurdiska kakayî-stammen (även kakavand) nära Kirkuk och av de flesta yarsanikurderna i Kermanshahprovinsen. Det finns också talare i Elburzbergen.

Sydkurdiska är oftast felaktigt benämnt sorani i Sverige.

Dialekter

Sydkurdiskans dialekter är:

Kermanshahi (kirmaşanî) talas huvudsakligen i västra Iran, i och runtom staden Kermanshah (Kirmaşan).
Feyli (feylî), med hänvisning till Feylistammen; även kallad ilami, efter Ilamprovinsen. Talas i östra Irak i Khanaqin-regionen i Diyalaprovinsen nära den iranska gränsen, och i västra Iran i Ilamprovinsen samt delar av Kermanshahprovinsen, av Feylikurder. Mahaki är en subdialekt som talas av stammen Ali Sherwan (Beyrey) i Ilam, och av nästan alla feylikurder i Bagdad, Mandali, Badrah och Zorbatiah i Irak. Den delar många egenskaper med sorani.^[4]
Garrusi även kallad bijari (gerrûsî) (bijarî)
Malekshahi (melikşayî)
Sanjâbi (sincawî) med hänvisning till Sanjâbikurder.

Alfabet

Modersmålstalare använder olika alfabet för att skriva sydkurdiska; de vanligaste är förlängningar av de vanliga kurdiska alfabeten.

Tilläggen består av en extra vokal, "ۊ" för perso-arabiskbaserade soranialfabetet och "ü" för latinbaserade hawaralfabetet.

IPA	Latin letter	Arabic letter
ʉː	ü	ۊ

Se även

Referenser

Noter

^ Southern Kurdish at Ethnologue (18th ed., 2015)
^ ”Southern dialects group”. Kurdish Academy of Language. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524212232/http://www.kurdishacademy.org/?q=node%2F44. Läst 21 december 2020.
^ Bourgeois-Gironde, Sacha; Ginsburgh, Victor (et al.) (2021). A Lingua Franca for Kurish Popula. London: Centre for Economic Policy Research. sid. 3. ”Kurdish languages and multiple dialects spread across several nation-states under various regimes varying from regional recognition (e. g. Iraq) to persistent attrition (e. g. Turkey)”
^ Vahid-e-Ranjbar, Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi.

Övriga källor

Kamandar Fattah, Les Dialectes kurdes méridionaux: étude linguistique et dialectologique. Louvain, Peeters, 2000, p. 55-62

[e18-1] Southern Kurdish at Ethnologue (18th ed., 2015)

[2] ”Southern dialects group”. Kurdish Academy of Language. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524212232/http://www.kurdishacademy.org/?q=node%2F44. Läst 21 december 2020.

[3] Bourgeois-Gironde, Sacha; Ginsburgh, Victor (et al.) (2021). A Lingua Franca for Kurish Popula. London: Centre for Economic Policy Research. sid. 3. ”Kurdish languages and multiple dialects spread across several nation-states under various regimes varying from regional recognition (e. g. Iraq) to persistent attrition (e. g. Turkey)”

[4] Vahid-e-Ranjbar, Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi.

[1]

[2]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler