Sydöstrandskata

	Sydöstrandskata; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Strandskator; Haematopodidae
Släkte	Haematopus
Art	Sydöstrandskata; H. finschi
Vetenskapligt namn
	§ Haematopus finschi
Auktor	Martens, 1897
Synonymer
	Sydstrandskata;

Sydöstrandskata^[2] (Haematopus finschi) är en fågel i familjen strandskator som förekommer i Nya Zeeland.^[3]

Utseende

Sydöstrandskatan är en typisk strandskata, svartvit med en lång orangeröd näbb och röda ben. Kroppslängden är 46 centimeter och vingbredden 80-86 centimeter. Den skiljer sig från den svartvita formen av nyazeelandstrandskata (Haematopus unicolor) genom att ha vitt på nedre delen av ryggen, mer vitt i vingen och svart längre ner på bröstet. Jämfört med australisk strandskata (H. longirostris) har den längre näbb och ben och att främre gränsen mellan det svarta och vita på ryggen är spetsig och inte rak.^[4]

Utbredning och systematik

Arten häckar i höglänta områden på Sydön, Nya Zeeland och övervintrar norrut till Nordön.^[3] Den har även påträffats på Norfolkön, Lord Howeön och utmed Australiens östra kust.^[4]

Släktskap

Sydöstrandskatans artstatus är omdiskuterad. Den har behandlats som en del av både australisk strandskata och nyazeelandstrandskata, och hybridisering med den senare har noterats.^[5] Den har även behandlats som en isolerad population av den europeiska och asiatiska strandskatan (H. ostralegus).

Levnadssätt

Sydöstrandskatan häckar inåt landet kring flodbädder, i jordbruksområden, vid sjöstränder, öppna gräsytor och subalpin tundra. Vintertid ses den utmed kusten på stränder, i flodmynningar och på lerslätter. Liksom andra strandskator lever den av mollusker och maskar.^[4] Den häckar i en uppskrapad grop på en flodbank av klappersten eller på en åker. Däri lägger honan två, ibland tre, bruna mörkfläckade ägg. Båda könen ruvar i 24-28 dagar.^[4]

Status

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndet minskade under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, främst på grund av jakt. Sedan 1940 är den dock skyddad, varvid den åter ökat i antal. 2002 uppskattades världspopulationen till 110.000.

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Friedrich Hermann Otto Finsch (1839-1917), tysk diplomat, ornitolog och samlare.^[6]

Referenser

^ Birdlife International 2019 Haematopus finschi . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 10 december 2019.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ [a b c d] Marchant, S.; Higgins, P.J.; & Davies, J.N. (eds). (1994). Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic Birds. Volume 2: Raptors to Lapwings. Oxford University Press: Melbourne. ISBN 0-19-553069-1
^ Crocker, T., Petch, S. & Sagar, P. (2010) Hybridisation by South Island Pied Oystercatcher (Haematopus finschi) and Variable Oystercatcher (H. unicolor) in Canterbury. Notornis 57(1): 27–32.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör sydöstrandskata.
Bilder & media
Wikispecies har information om Haematopus finschi.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] Birdlife International 2019 Haematopus finschi . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 10 december 2019.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[HANZAB2-4] [a b c d] Marchant, S.; Higgins, P.J.; & Davies, J.N. (eds). (1994). Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic Birds. Volume 2: Raptors to Lapwings. Oxford University Press: Melbourne. ISBN 0-19-553069-1

[5] Crocker, T., Petch, S. & Sagar, P. (2010) Hybridisation by South Island Pied Oystercatcher (Haematopus finschi) and Variable Oystercatcher (H. unicolor) in Canterbury. Notornis 57(1): 27–32.

[6] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler