Swartziska Friskolan
| Swartziska Friskolan | |
| Skoltyp | Småskola |
|---|---|
| Ort | Norrköping |
| Län | Östergötlands län |
| Grundad | 1772 |
| Nedlagd | 1940 |
| Ägare | Privat stiftelse |
Swartziska Friskolan var en privat skola i Norrköping mellan 1772 och 1940.
Historik
Swartziska Friskolan grundades av snusfabrikören Petter Swartz och hans hustru Brita Ryy. Dessa var herrnhutare och ansåg att det var illa ställt med fattiga barns skolutbildning i staden. Med hjälp av den egna förmögenheten kunde paret 1772 starta en privatskola för fattiga pojkar och flickor. Domkapitlet försökte stoppa planerna eftersom man befarade att kristendomsundervisningen skulle skilja sig från den gängse lutherska läran, men då hade Swartz redan fått tillstånd av Gustav III.
Skolbyggnaden låg i hörnet Prästgatan och Olai kyrkogata. Skolan hade plats för två klasser med sammanlagt 50 barn. Skolhuset förstördes vid stadsbranden 1822, men byggdes upp igen två år senare. Läraren tillsattes av släkten Swartz huvudman. [1] Swartziska friskolan inlemmades i folkskolan på 1880-talet som högre folkskola med inriktning på yrkesutbildning. Ynglingar fick utbildning i hantverks- och merkantila ämnen fram till slutet av 1930-talet.[2]
Skolan lades ned 1940.
Lärare och predikant
Läraren undervisade på skolan och skulle förutom det även hålla i en gudstjänst varje helgdag på övervåningen i skolhusets kyrksal.[3]
| Ämbetstid[4] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1772–1774 | Arvid Rydelius | 1741–1774 | |
| 1774–1782 | Jacob Brandström | 1748–1782 | |
| 1782–1789 | Carl Bergvall | 1753–1816 | Senare kyrkoherde i Skeppsås församling. |
| 1789–1832 | Olof Jonas Sundelin | 1757–1841 | |
| 1832– | Johan Magnus Lindbom | 1798–1862 | Senare kyrkoherde i Styrstads församling. |
| 1844– | Johan Olof Hagelin | Senare rektor vid Eksjö trivialskola. | |
| 1851–1871 | Johan Gustaf Gehlin | 1825–1871 | |
| 1872–1879 | Per Andreas Berggren | 1844–1906 | Senare kyrkoherde. |
Bibliografi
- Albin Warne: Swartziska friskolan i Norrköping och dess grundare – en skolhistorisk undersökning med anledning av friskolans 150-årsjubileum, Linköping 1923
Källor
Noter
- ^ Thure Gustaf Rudbeck: Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende – Del 2. Götha rike
- ^ ”Skolan som klassmarkör i Folkbladet den 22 januari 2011”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210514015330/https://folkbladet.se/5506669. Läst 13 maj 2021.
- ^ Gobom, Carl Magnus (1856). Matrikel över Linköpings stift utgifven år 1856. Söderköping. sid. 94. Libris 1554948
- ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. 3. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 149-154. Libris 41149