Svoboda

Allukrainska unionen "Svoboda"
Всеукраїнське об’єднання «Свобода»
Vseukrajinske objednannia "Svoboda"
Flag of Svoboda.svg
LandUkraina Ukraina
PartiordförandeOleh Tiahnybok
Grundat13 oktober 1991
Politisk ideologiUkrainsk nationalism[1]
Högerpopulism[2][3]
Politisk positionHöger[4][5][6] till extremhöger[7]
Färg(er)Gul och blå
Verchovna Rada
Mandat
1 / 450
Regioner (2015)[8]
Mandat
1 731 / 158 399
Valsymbol
Webbplats
svoboda.org.ua
Ukrainsk politik
Politiska partier
Val

Allukrainska Unionen "Svoboda" eller bara Svoboda (svensk översättning: Frihet) (ukrainska: Всеукраїнське об’єднання «Свобода»/Vseukrajinske objednannia "Svoboda") är ett ukrainskt nationalistiskt politiskt parti med starkast fäste i västra Ukraina. Politiskt klassificeras partiet mellan höger[4][5][6] och extremhöger.[2][9][10] Det bildades 1991 som Ukrainas Social-Nationala Parti (Соціал-національна партія України). Partiledare är sedan februari 2004 Oleh Tiahnybok och partiet tillhörde tidigare den europeiska paraplyorganisation Alliansen för europeiska nationella rörelser.

Ihor Sjvajka och Jurij Syrotyuk, två högt uppsatta politiker i Svoboda, har 4 september 2015 åtalats av ukrainska myndigheter för deltagande i de våldsamma protesterna utanför parlamentsbyggnaden i Kiev 31 augusti 2015 när tre poliser dödades. Protesterna genomfördes mot att parlamentet röstade om ökat självstyre i rebellkontrollerade områden i östra Ukraina. Över 140 personer skadades och 16 greps, däribland Ihor Gumenyuk också han Svoboda-medlem som misstänks ha kastat en granat.[11]

Den 20 mars 2014 meddelade Svoboda att de lämnade Alliansen för europeiska nationella rörelser i protest mot att partier inom alliansen stött Rysslands annektering av Krim. Svoboda hade haft observatörsstatus i alliansen men majoriteten av Europas högerextrema och högerpopulistiska partier har gett stöd till Ryssland och Putin. I alliansen ingick svenska Nationaldemokraterna, som numera är nedlagt. Svenskarnas parti, numera också nedlagt, avbröt i juni 2014 sitt stöd till Svoboda.

Historia

Partiets första logotyp (1991–2003),[12] med runbokstäverna I och N som står för "nationen's idé".[12]

Fram till sommaren 2004 deltog partiet i den av Viktor Jusjtjenko styrda koalitionen Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock. Partiets symbol var ett svastika-inspirerat kors. Före presidentvalet 2004 bytte partiet symbol och namn till Svoboda. Partiets då nyvalde ledare Oleh Tjahnybok proklamerade på ett möte i Karpaterna den 20 juli, att Ukraina hade ”rensats från ryssar och judar” under andra världskriget. Det tyckte han var bra. Då fick partiet trots allt inte längre vara med i koalitionen.[13]

Euromajdan

Svobodas blågula fanor med tre uppsträckta fingrar, en symbol för den anti-sovjetiska frihetskampen under kommuniststyret, sågs i stort antal vid Euromajdan 2013.

Politik

Svoboda är ett högerpopulistiskt nationalistiskt parti som 2005 var med och bildade Euronat. Partiet vill förbjuda homosexualitet och invandring, göra vapeninnehav till en rättighet för alla, samt förbjuda ”ukrainafobi”.[14] Dess anhängare medverkade till att Kievs prideparad 2012 ställdes in. [15]

Partiledaren Tjahnybok har gjort antisemitiska uttalanden, bland annat att Ukraina styrs av en ”moskovit-judisk” maffia och att det måste bli ett slut på ”kriminella aktiviteter av ukrainsk organiserad judenhet”.[16] Det judiska Simon Wiesenthal-centret placerade 2013 partiledaren Tjahnybok på femte plats på listan över världens värsta antisemiter.[17]

Svoboda har en historia där ukrainska ultranationalister som Symon Petljura och Stepan Bandera förhärligas och deras medverkan i massmordpolacker, judar och andra etniska minoriteter förnekas. Denna agenda tog Svoboda över från Viktor Jusjtjenko, då han försvann från presidentposten 2010.[18]

Ministerposter

Fyra ledamöter i regeringen Jatsenjuk I

Partiet ingick i Ukrainas interimsregering som bildades efter revolutionen februari 2014. I regeringen fick partiet fyra ministerposter: Oleksandr Sytj (vice premiärminister), Andrij Mochnyk (ekologiminister), Ihor Sjvajka (jordbruksminister), Ihor Tenjutj (försvarsminister). Därtill blev Oleh Magnitskiy efter regimskiftet utnämnd till riksåklagare.

Den 24 juli 2014 kollapsade den partikoalition i parlamentet som stödde Jatsenjukregeringen. Den dagen meddelade partierna UDAR och Svoboda att de lämnade koalitionen för att bana väg för det ukrainska extravalet till parlamentet i oktober. De tre Svobodaministrarna kvarstod dock i regeringen tills vidare.

Svobodas vid Euromajdan i Kiev 2013.

Ingen ledamot i regeringen Jatsenjuk II

Den 26 oktober genomfördes 2014 års extraval till Verchovna Rada. Vid valet förlorade Svoboda 31 av sina 37 parlamentsplatser. I den nya regering – fortfarande under ledning av Arsenij Jatsenjuk – som bildades den 27 november 2014 (godkänd av parlamentet den 2 december) in

gick politiker från fem olika partier, dock ingen från Svoboda.[19]

Allianser, samarbeten och kontakter

Inför parlamentsvalet 2012 ingick Svoboda koalition med Julia Tymosjenkos parti Fäderneslandsförbundet. Detta resulterade i att Svoboda fick in 37 ledamöter i parlamentet, där de har tagit till nävarna i plenumsalen och medverkat i regelrätta slagsmål.[14] I 2014 års parlamentsval förlorade partiet 30 av 37 mandat; i regeringen Jatsenjuk II har partiet inga poster.

Europaparlamentets kritik 2012

Den 13 december 2012 gjorde Europaparlamentets ledamöter ett uttalande om att parlamentsvalet i Ukraina inte hade fört landet närmare EU[20]: "Parlamentets ledamöter är oroliga för de ökande nationalistiska stämningarna i Ukraina vilket har lett till att Svobodapartiet valts in i Ukrainas parlament. Europaparlamentet vill påminna om att rasistiska, antisemitiska och främlingsfientliga åsikter går emot EU:s grundläggande värderingar och principer och uppmanar de prodemokratiska partierna i Ukrainas parlament att inte associera sig med, stödja eller bilda koalitioner med detta parti."[21]

Svenska kontakter

Sverigedemokraterna uteslöt sin gruppledare i Halland, Oleg Datsishin, för att han hade "gillat" partiet på Facebook och därmed brutit mot SD:s nolltolerans mot extremister och rasister.[22][23] Det nazistiska partiet Svenskarnas parti (upplöst 2015) stödde öppet Svoboda.

Nordisk Ungdoms internationella kontaktperson Fredrik Hagberg talade i Kievs stadshus i februari 2014[24], när det var ockuperat av Svoboda, efter vilket han sparkats från sin tjänst hos det svenska Försvaret.[25]

Valresultat

Parlamentsval

Partiet växte från 0,76 procent i parlamentsvalet 2007 till närmare 40 procent i vissa valkretsar under parlamentsvalet 2012.[14] I tre distrikt, Ivano-Frankivsk, Lviv och Ternopil, var partiet störst. Efter 2014 års extraval i oktober förlorades 31 av 37 mandat. Man nådde en röstandel på under 5 procent (4,71 procent mot 10,45 procent 2012) och tilldelades endast mandat i singelkandidatsvalkretsar.[26]

ÅrAntal rösterProcentandel
av röster
Antal mandatMandatsförändringRegering
199449 4830,20
0 / 450
199845 1550,20
1 / 450
1Opposition
2002deltog inte
0 / 450
1
200691 3210,36
0 / 450
2007178 6600,76
0 / 450
20122 129 24610,45
37 / 450
37Opposition
2014741 5174,71
6 / 450
31Opposition

Storlek i oblastråd

Nedanstående listas antal Svobodaledamöter i råden i de olika oblasten.[källa behövs]

OblastrådFlaggaS:A antal oblast-
rådsledamöter
Svoboda %Svoboda individuella platserSvoboda totala antalet platser
Ternopil oblast lokalråd12034,69%50
Lviv oblast lokalråd11625,98%1641
Ivano-Frankivsk oblast lokalråd11416,60%517
Volyn oblast lokalråd807,44%16
Rivne oblast lokalråd806,34%15
Tjernivtsi oblast lokalråd1043,90%4
Kiev oblast lokalråd1483,48%05
Chmelnytskyj oblast lokalråd1044,06%05

Partiledare

  • Jaroslav Andrusjkiv 1995–2004
  • Oleh Tjahnybok 2004–

Svobodas politiker

  • Bohdan Benjuk (född 1957), skådespelare
  • Iryna Farion (född 1964)
  • Jurij Iljenko (1936–2010), filmregissör
  • Andrij Illjenko (född 1987)
  • Sydor Kizin (född 1975), ledare av Zjytomyrs regionala organisation
  • Jurij Michaltjisjin (född 1982), parlamentsledamot som bland annat översatt verk av Joseph Goebbels.[27]
  • Ihor Mirosjnitjenko (född 1976)
  • Taras Osaulenko (född 1964), partiets internationella sekreterare. Han var en av de inbjudna högtidstalarna vid Svenskarnas partis internationella möte möte Vision Europa 2013 i Stockholm i mars 2013
  • Ihor Tenjuch (född 1958), tidigare kommendant för Ukrainas örlogsflotta senare försvarsminister
  • Oleh Tiahnybok (född 1968), partiledare sedan 2004

Referenser

  1. ^ Nordsieck, Wolfram (2019). ”Ukraine”. Parties and Elections in Europe. http://www.parties-and-elections.eu/ukraine.html. Läst 22 juli 2019. 
  2. ^ [a b] Kuzio, Taras (November–December 2010), ”Populism in Ukraine in a Comparative European Context”, Problems of Post-Communism (M.E. Sharpe) 57 (6): 6, 15, doi:10.2753/ppc1075-8216570601, http://commonweb.unifr.ch/artsdean/pub/gestens/f/as/files/4760/25737_184750.pdf, läst 16 oktober 2012, ”Anti-Semitism only permeates Ukraine's far-right parties, such as Svoboda… Ukraine's economic nationalists are to be found in the extreme right (Svoboda) and centrist parties that propagate economic nationalism and economic protectionism.” 
  3. ^ Ivaldi, Gilles (2012). ”The Populist Radical Right in European Elections 1979-2009”. The Extreme Right in Europe. Vandenhoeck & Ruprecht. Sid. 20. ISBN 978-3-525-36922-7. Läst 26 juni 2016. 
  4. ^ [a b] Olszański, Tadeusz A. (4 July 2011). ”Svoboda Party – The New Phenomenon on the Ukrainian Right-Wing Scene”. Centre for Eastern Studies. OSW Commentary (56): sid. 6. http://www.isn.ethz.ch/Digital-Library/Publications/Detail/?lng=en&id=137051. Läst 27 september 2013. 
  5. ^ [a b] Encyclopædia Britannica (2010). Britannica Book of the Year 2010. Encyclopædia Britannica, Inc. Sid. 478. ISBN 9781615353668. https://books.google.com/?id=QeKbAAAAQBAJ&pg=PA478&dq=svoboda+right-wing+ukraine#v=onepage&q=svoboda%20right-wing%20ukraine&f=false. 
    ”Ukraine publishes final polls results”. The Voice of Russia. 13 november 2012. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006073603/http://voiceofrussia.com/2012_11_13/Ukraine-publishes-final-polls-results/. Läst 10 september 2019. 
  6. ^ [a b] Radzina, Natallia (7 February 2014). ”Vitaliy Portnikov: First Belarus, then Russia will follow after Ukraine”. Charter '97. 
  7. ^ Harding, Luke. ”Larry King got $225,000 to interview Viktor Yanukovych's PM, says Ukraine politician”. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2016/aug/19/larry-king-got-225000-to-interview-viktor-yanukovychs-pm-says-ukraine-politician. ”The ledgers also suggest that Yanukovych's Party of Regions was giving clandestine funding to the far-right ultra-nationalist Ukrainian party Svoboda” 
  8. ^ (på ukrainska)www.cvk.gov.ua. 15 November 2015. Arkiverad från originalet den 21 November 2015. https://web.archive.org/web/20151121154502/http://www.cvk.gov.ua/wvm2015/pvm002pt001f01=100pt00_t001f01=100.html. Läst 15 november 2015. 
  9. ^ Rudling, Per Anders (2012), ”Anti-Semitism and the Extreme Right in Contemporary Ukraine”, Mapping the Extreme Right in Contemporary Europe: From Local to Transnational (Routledge): s. 200 
  10. ^ Bojcun, Marko (2012), ”The Socioeconomic and Political Outcomes of Global Financial Crisis in Ukraine”, Socioeconomic Outcomes of the Global Financial Crisis: Theoretical Discussion and Empirical Case Studies (Routledge): s. 151 
  11. ^ åtalade i Kiev - DN
  12. ^ [a b] Svoboda party – the new phenomenon on the Ukrainian right-wing scene Arkiverad 1 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. av Tadeusz Olszański, Centre for Eastern Studies (5 juli 2011)
  13. ^ Yushchenko Finally Gets Tough On Nationalists, The Jamestown Foundation (August 3, 2004)
  14. ^ [a b c] Ukraina har rest sig – än en gång - Signerat - ekuriren.se Arkiverad 12 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Martin Aagård | Ukraina | Sida vid sida med fascisterna - Aftonbladet
  16. ^ Sida vid sida med fascisterna - Aftonbladet
  17. ^ ”2012 Top Ten Anti-Semitic/Anti-Israel Slurs”. Simon Wiesenthal Center. Arkiverad från originalet den 12 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150112175205/http://www.wiesenthal.com/atf/cf/%7B54d385e6-f1b9-4e9f-8e94-890c3e6dd277%7D/TT_2012.PDF. Läst 23 maj 2015. 
  18. ^ Svoboda-ideolog kallar Förintelsen en guldålder Expo
  19. ^ UKRAINIAN RADA SUPPORTS COALITION-PROPOSED GOVERNMENT LINEUP BY 288 VOTES, Interfax-Ukraine (2 december 2014)
  20. ^ Uttalandes referensnummer: 20121213IPR04603 översatt från engelska
  21. ^ Elections failed to bring Ukraine closer to the EU, say MEPs - Europaparlamentet Nyheter
  22. ^ Dragkampen om landet har flyttat ut på huvudstadens gator - DN.SE
  23. ^ ”Efter "skäggbarn" och "mustaschflickor"– SD-politiker utesluts”. Arkiverad från originalet den 12 december 2013. https://web.archive.org/web/20131212163547/http://nyheter24.se/nyheter/politik/753281-efter-skaggbarn-och-mustaschflickor-sd-politiker-utesluts. Läst 8 december 2013. 
  24. ^ http://www.youtube.com/watch?v=-_QenbD-6x4
  25. ^ http://www.expressen.se/nyheter/ledare-for-nordisk-ungdom-far-sparken/
  26. ^ Poroshenko Bloc to have greatest number of seats in parliament Arkiverad 10 november 2014 hämtat från the Wayback Machine., Ukrainian Television and Radio, 2014-11-08
    "People's Front 0.33% ahead of Poroshenko Bloc with all ballots counted in Ukraine elections - CEC". Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Interfax-Ukraine, 2014-11-08
    "Poroshenko Bloc to get 132 seats in parliament - CEC". Interfax-Ukraine, 2014-11-08
  27. ^ Partiet Svoboda växer kraftigt i delar av Ukraina - Studio Ett | Sveriges Radio

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Chernivtsi Oblast.svg
Flag of Chernivtsi Oblast, Ukraine
IN (yellow background).svg
Символ соціал-націоналізму ("Ідея Нації") з жовтим фоном
Олег Тягнибок 2010 Eng version.PNG
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Result of candidate Tyahnybok in the 2010 presidential elections by region
Flag of Kyiv Oblast.svg
Flag of Kyiv Oblast, Ukraine
Flag of Volyn Oblast.svg
Flag of Volyn Oblast, Ukraine
Свобода - 2006 Eng version.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Results of All-Ukrainian Union "Freedom" in the parliamentary elections of 2006
Flag of Lviv Oblast.svg
Flag of Lviv Oblast (Ukraine).
Свобода — 2007 Eng version.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Results of All-Ukrainian Union "Freedom" in the parliamentary elections of 2007
Svoboda 2010 Eng version.png
Författare/Upphovsman: , Licens: Attribution
Results of "Svoboda" in the 2010 regional elections and the regional councils of the Autonomous Republic of Crimea, Sevastopol city council, held on 31 October 2010. Results of elections to the Kyiv City Council, and the Ternopil Oblast, which took place in 2008 and 2009 are also included.
Flag of Ivano-Frankivsk Oblast.svg
Flag of Ivano-Frankivsk Oblast, (Ukraine)
Ihor Shvaika.jpg
Författare/Upphovsman: ВО Свобода, Licens: CC BY 3.0
Ihor Shvaika, Ukrainian politician, member of the Ukrainian Verkhovna Rada
Тенюх Ігор Йосипович.jpg
Författare/Upphovsman: Pavlo1, Licens: GFDL
Тенюх Ігор Йосипович: адмірал Ігор Йосипович Тенюх
Oleh Makhnitskyi2.jpg
Författare/Upphovsman: ВО Свобода, Licens: CC BY 3.0
Oleh Makhnitskyi, Ukrainian politician, member of the Ukrainian Verkhovna Rada, acting Prosecutor General
Flag of Svoboda.svg
Författare/Upphovsman: Mrmw, Licens: CC0
Flag of Svoboda (political party)
Svoboda-2012.png
Författare/Upphovsman: Василь Бабич, Licens: Attribution
Результати голосування за списки кандидатів від ВО "Свобода" на виборах до Верховної Ради України, що відбулося 28 жовтня 2012.
Euromaidan-01-dec-2013 46.JPG
Författare/Upphovsman: Antanana, Licens: CC BY-SA 3.0
Euromaidan in Kyiv 01/DEC/13
Oleksandr Sych.jpg
Författare/Upphovsman: ВО Свобода, Licens: CC BY 3.0
Oleksandr Sych, Ukrainian politician, member of the Ukrainian Verkhovna Rada
Logo of the All-Ukrainian Union "Freedom".svg
Författare/Upphovsman: Ivan Ch RU, Licens: CC BY-SA 4.0
Векторизация логотипа Всеукраинского объединения «Свобода»
Flag of Rivne Oblast.svg
Flag of Rivne Oblast, Ukraine
Andriy Mokhnyk.jpg
Författare/Upphovsman: ВО Свобода, Licens: CC BY 3.0
Andriy Mokhnyk, Ukrainian politician, member of the Ukrainian Verkhovna Rada