Svinfotad punggrävling

Svinfotad punggrävling Status i världen: Utdöd[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Grävlingpungdjur Peramelemorphia
Familj	Chaeropodidae Gill, 1872
Släkte	Chaeropus Ogilby, 1838
Art	Svinfotad punggrävling C. ecaudatus
Vetenskapligt namn
§ † Chaeropus ecaudatus
Auktor	Ogilby, 1838
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Svinfotad punggrävling (Chaeropus ecaudatus) är en utdöd art i ordningen grävlingpungdjur. Djuret levde i centrala och sydliga delar av Australien.

Kännetecken

Arten skiljde sig från de övriga grävlingpungdjuren genom fötternas uppbyggnad. De var långa och tunna och hos de främre fanns bara två tår med ett slags klövar. Av de bakre fötterna använde djuret bara den fjärde tån. På så sätt liknade de svindjurens fötter, vilket gav arten sitt namn. Pälsens färg var grå eller orangebrun och nosen var som hos alla grävlingspungdjur spetsig. De långa öronen påminde om kaninpunggrävlingarnas öron. Svinfotad punggrävling hade en kroppslängd av cirka 25 centimeter och därtill kom en 10 till 15 centimeter lång svans.

Levnadssätt

Djuret levde i halvöknar, på gräsmark och på buskland. Enligt olika bedömningar var de inte lika nattaktiva som sina släktingar. De vilade i bon av gräs eller i fördjupningar i marken. Under letandet efter föda påminde deras rörelsesätt om hardjurens rörelse. Vid fara ökade de snabbt hastigheten och galopperade. Varje individ levde ensam.

På grund av matsmältningssystemets uppbyggnad antas att arten främst var växtätare. De grävde till exempel efter rötter och åt gräs. Aboriginer berättade att de även letade efter myror och termiter.

Dräktigheten varade i cirka tolv dagar och sedan födde honan upp till fem ungdjur som stannade cirka 50 dagar i pungen. Pungens öppning var riktad bakåt och där fanns åtta spenar.

Artens utdöende

Den sista dokumenterade iakttagelsen skedde 1901. Enligt berättelser från aboriginer kan arten ha överlevt fram till 1950-talet. Orsaken till utdöendet var huvudsakligen förstöringen av levnadsområdet. Aboriginerna använde sig huvudsakligen av svedjebruk och så fanns en landskapsbild som påminde om lappteknik vilket gynnade svinfotad punggrävling. Denna region omvandlades till stora enformiga ytor för betesdjur. I viss mån var införda rovdjur som hund och katt delaktiga i artens utrotning.

Systematik

Svinfotad punggrävling utgör i systematiken systergruppen för de andra grävlingspungdjuren och den listas därför i en egen familj, Chaeropodidae.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2009.

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0-8018-5789-9
• D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. ISBN 0-8018-8221-4