Svetozar Borojević von Bojna

Svetozar Borojević von Bojna
Borojević iförd uniform för en fältmarskalklöjtnant.
Titlar
Friherre
Yrke	Militär
Militärtjänst
I tjänst för	Österrike-Ungern
Försvarsgren	Österrikisk-ungerska armén
Land	Österrike-Ungern
Tjänstetid	1875-1918
Grad	Fältmarskalk
Befäl	6:e kåren 3:e armén 5:e armén
Slag/krig	Bosniska fälttåget Första världskriget Slaget om Galizien Belägringen av Przemyśl Karpatiska fronten Första slaget vid Isonzo Andra slaget vid Isonzo Tredje slaget vid Isonzo Fjärde slaget vid Isonzo Femte slaget vid Isonzo Trentino-offensiven Sjätte slaget vid Isonzo Sjunde slaget vid Isonzo Åttonde slaget vid Isonzo Nionde slaget vid Isonzo Tionde slaget vid Isonzo Elfte slaget vid Isonzo Slaget vid Caporetto Slaget vid Piave Slaget vid Vittorio Veneto
Utmärkelser	Militärförtjänstkorset Rumänska Stjärnans orden Lejon- och solorden Järnkroneorden Leopoldsorden Maria-Teresiaorden
Personfakta
Född	13 december 1856 Umetić, kroatiska militärgränsen, kejsardömet Österrike
Nationalitet	Kroat
Död	23 maj 1920 (63 år) Klagenfurt, Kärnten, Republiken Österrike
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Borojević von Bojna
Familj
Make/maka	Leontina von Rosner (1889-hans död)
Barn	Friedrich Borojević von Bojna (1901-1918)
Borojevićs grav på Wiener Zentralfriedhof.

Svetozar Borojević von Bojna, född 13 december 1856 i Umetić, död 23 maj 1920 i Klagenfurt, var en österrikisk-ungersk friherre och militär. Borojević var en ytterst skicklig strateg och räknas av moderna militärhistoriker som en av första världskrigets främsta generaler.^[1]  

Biografi

Borojević föddes den 13 december 1856 i byn Umetić, nära Hrvatska Kostajnica, i dåvarande kejsardömet Österrike. Han inledde sin militära karriär år 1876 då han fick tjänst som officer vid infanteriet. 1897 blev Borojević överste och steg sedan snabbt i graderna, för att slutligen befordras till general av infanteriet år 1913. Vid första världskrigets utbrott förde Borojević befäl över den österrikiska 6:e kåren i Galizien. I september samma år tog han över ledningen över 3:e armén och deltog den 10 oktober i den framgångsrika undsättningen av det belägrade Przemyśl.

Vid Italiens inträde i kriget förflyttades Borojevic till fronten Alperna, där han under två års tid slog tillbaka elva italienska offensiver. 1918 deltog han sedan i den tysk-österrikiska Caporetto-offensiven och befordrades samma år till fältmarskalk. Efter dubbelmonarkins sammanbrott erhöll han i oktober 1918 avsked och slog ner i Klagenfurt i Kärnten, där han avled den 23 maj 1920.

Se även

• Slagen vid Isonzo
• Slaget vid Piave

Referenser

Tryckta källor

• Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.

Webbkällor

• Austro-Hingarian Army.co.uk - Svetozar Boroević von Bojna (på engelska)

Noter