Sverkerska ätten

Sverkerska ätten
Helena Sverkersdotters heraldiska figur[1]
StamfarSverker den äldre
Framståendesvenska kungar från den Sverkerska ätten:
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1222
SvärdssidanJohan Sverkersson (d. 1222)
SpinnsidanHelena Sverkersdotter?, Margareta Sverkersdotter? (furstinna av Rügen), eller den möjligt, ifrågasatta Sverkersdottern Kristina, furstinna av Mecklenburg

Sverkerska ätten var en av två ätter som innehade regeringsmakten i Sverige mellan åren 1130 och 1250 och som kämpade om den mot den Erikska ätten från 1150-talet till 1220-talet. Namnet kommer sig av den första kungen ur ätten, Sverker den äldre. Den utslocknade på manssidan 1222 med Johan Sverkersson.

Under Sverker den äldres tid ska den hedniska gudstjänsten ha upphört i Sverige. Därtill anlades flera kloster, såsom Alvastra i Östergötland, Nydala i Småland samt Varnhem och Gudhem i Västergötland, där munkar och nunnor ogifta skulle tillbringa sitt liv med att tjäna Gud. Man började också inrätta biskopsstift.

Ett påvligt sändebud, kardinalen Nicolaus Albanus, kom år 1153 till Sverige för att inviga en ärkebiskop, men svear och götar kunde inte komma överens om huruvida ärkestiftet skulle ha sitt säte i Linköping eller Gamla Uppsala; därför lämnade kardinalen vid sin hemresa kvar palliet hos ärkebiskopen i Lund.

Svenska kungar ur den Sverkerska ätten:

Källor

  1. ^ Ättartal för Swea och Götha konungahus J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725
Företrädare:
Stenkilska ätten
Sveriges konungahus (i konkurrens med Erikska ätten)
11301222
Efterträdare:
Bjälboätten

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
John I of Sweden coin 1725.jpg
Coin of King John I of Sweden; Place: Sweden
Helen of Sweden (1190s) heraldry 1725 drawing.jpg
Heraldisk symbol för Sverkerska ätten, prinsessan Helenas (Sverker den yngres dotter, f. c. 1191, gift m. Sune Folkesson)