Sverkerska ätten
Sverkerska ätten | |
Helena Sverkersdotters heraldiska figur[1] | |
Stamfar | Sverker den äldre |
---|---|
Framstående | svenska kungar från den Sverkerska ätten:
|
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1222 |
Svärdssidan | Johan Sverkersson (d. 1222) |
Spinnsidan | Helena Sverkersdotter?, Margareta Sverkersdotter? (furstinna av Rügen), eller den möjligt, ifrågasatta Sverkersdottern Kristina, furstinna av Mecklenburg |
Sverkerska ätten var en av två ätter som innehade regeringsmakten i Sverige mellan åren 1130 och 1250 och som kämpade om den mot den Erikska ätten från 1150-talet till 1220-talet. Namnet kommer sig av den första kungen ur ätten, Sverker den äldre. Den utslocknade på manssidan 1222 med Johan Sverkersson.
Under Sverker den äldres tid ska den hedniska gudstjänsten ha upphört i Sverige. Därtill anlades flera kloster, såsom Alvastra i Östergötland, Nydala i Småland samt Varnhem och Gudhem i Västergötland, där munkar och nunnor ogifta skulle tillbringa sitt liv med att tjäna Gud. Man började också inrätta biskopsstift.
Ett påvligt sändebud, kardinalen Nicolaus Albanus, kom år 1153 till Sverige för att inviga en ärkebiskop, men svear och götar kunde inte komma överens om huruvida ärkestiftet skulle ha sitt säte i Linköping eller Gamla Uppsala; därför lämnade kardinalen vid sin hemresa kvar palliet hos ärkebiskopen i Lund.
Svenska kungar ur den Sverkerska ätten:
- Sverker den äldre (Sverker I)
- Karl Sverkersson (Karl I, ibland oegentligt kallad Karl VII)
- Sverker den yngre (Sverker II)
- Johan Sverkersson (Johan I)
- Karl Sverkerssons sigill
- Mynt från Johan Sverkerssons dagar
Källor
- ^ Ättartal för Swea och Götha konungahus J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725
Företrädare: Stenkilska ätten | Sveriges konungahus (i konkurrens med Erikska ätten) 1130 — 1222 | Efterträdare: Bjälboätten |
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Coin of King John I of Sweden; Place: Sweden
Heraldisk symbol för Sverkerska ätten, prinsessan Helenas (Sverker den yngres dotter, f. c. 1191, gift m. Sune Folkesson)