Sverkersgården

Sverkersgården är en ruin efter kryptkyrka i Alvastra belägen längst österut på den tidigmedeltida kyrkogården i närheten av Alvastra klosterruin och norr om Sverkerskapellet i Ödeshögs kommun, Östergötlands län.

Vid uppförandet av klostrets östra länga har man kunnat hämta sten från Sverkersgården, som är uppkallad efter Sverker den äldre som mördades i området 1156. En tolkning är att Sverkersgården utgörs av rester från ett mindre benediktinerkloster.[1] För det talar förekomsten av en krypta. Om kryptan i Lunds domkyrka varit förebild är Sverkersgården yngre än 1123 då domkyrkokryptan invigdes.

Byggnadslämningen består huvudsakligen av en ruin under markytan till vilken två trappor i väster löper ned.[2] Kryptan har en absidnisch i öster och fyra pelarfundament, varav tre utgörs av återanvända hällar från eskilstunakistor.

Arkeologen Otto Frödin fann här vid utgrävningar under 1910-talet en bit av ett spiralvridet skaft till en liten sandstenskolonett. Spiralvridna kolonetter tycks ha funnits både i Sverkersgården och i Heda kyrka vilket har tolkats som att samma byggnadshytta varit verksam vid uppförandet alternativt att ljudkolonetten i Heda hämtats från den övergivna Sverkersgården.[3] Förebilder finns i Lunds domkyrka.

En parallell till Sverkersgårdens mycket stora tidigkristna begravningsplats finns vid Varnhems kloster i Västergötland.[4]

Fotnoter

  1. ^ Ann Catherine Bonnier (2012) "Cistercienserna och det aristokratiska landskapet", i Lars Ersgård (red.) Munkar och magnater vid Vättern. Studier från forskningsprojektet "Det medeltida Alvastra", Lund Studies in Historical Archaelogy 15, sid. 103-104
  2. ^ Ann Catherine Bonnier (2012) "Cistercienserna och det aristokratiska landskapet", i Lars Ersgård (red.) Munkar och magnater vid Vättern. Studier från forskningsprojektet "Det medeltida Alvastra", Lund Studies in Historical Archaelogy 15, sid. 104
  3. ^ Ann Catherine Bonnier (2012) "Cistercienserna och det aristokratiska landskapet", i Lars Ersgård (red.) Munkar och magnater vid Vättern. Studier från forskningsprojektet "Det medeltida Alvastra", Lund Studies in Historical Archaelogy 15, sid. 104-105
  4. ^ Clas Tollin (2012) "Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland. En rumslig studie om kyrkliga upptagningsområden och ägarförhållanden vid tiden för Alvastra klosters grundande", i Lars Ersgård (red.) Munkar och magnater vid Vättern. Studier från forskningsprojektet "Det medeltida Alvastra", Lund Studies in Historical Archaelogy 15, sid. 310-313

Externa länkar