Sveriges rikskansler

Sveriges rikskansler
Sveriges lilla riksvapen
UnderställdSveriges regent
Förste innehavareConrad von Pyhy
Inrättat1538
Siste innehavareMagnus Gabriel De la Gardie
(Fredrik Sparre i slutet av 1700-talet)
Avvecklat1680
(kortvarigt återupprättat 1792–1797)
EfterträdareKanslipresidenten

Sveriges rikskansler hade till uppgift att förestå Kunglig Majestäts kansli eller leda riksrådet. Rikskanslern skötte bland annat de diplomatiska förhandlingarna med andra länder och var på så sätt en föregångare till utrikesministern. Under 1600-talet var rikskanslern den fjärde i rang av de fem höga riksämbetsmännen.

Den förste som innehade ämbetet i Sverige var Conrad von Pyhy under Gustav Vasas regeringstid, men det var först under Erik XIV:s tid, som ämbetet blev permanent. Den mest kände personen på posten torde ha varit Axel Oxenstierna, som utnämndes 1612 och sedan satt till sin död 1654 – 42 år senare. 1680 avskaffades ämbetet och ersattes till största delen av kanslipresidenten, som också blev regeringsledare och hade hand om utrikesaffärerna. Efter att kanslipresidentämbetet under Gustav III:s tid i slutet av 1700-talet alltmer hade förlorat sin maktposition avskaffades det 1792, varvid rikskanslerämbetet för en kort tid återuppstod. När den siste rikskanslern Fredrik Sparre avgick 1797 avskaffades ämbetet för gott. Efter att kanslipresidentämbetet då hade återuppstått i några år avskaffades även detta 1809 och ersattes av utrikesstatsministern, som i sin tur ersattes av utrikesministern 1876.

Lista över Sveriges rikskanslerer

NamnBildFödelseTillträdeFrånträdeDödKällor
Conrad von PyhyOkänt24 augusti 153815431553
Georg NormanOkänt15431553
Nils Göransson Gyllenstierna1526156015901 oktober 1601
Erik Larsson Sparre13 juli 15501593160020 mars 1600
Svante Turesson Bielke4 november 156716022 juni 1609
Axel Oxenstierna16 juni 15836 januari 161228 augusti 1654
Erik Axelsson Oxenstierna13 februari 162428 augusti 165423 oktober 1656
Magnus Gabriel De la Gardie15 oktober 162213 februari 166010 juni 168026 april 1686
Ämbetet avskaffat 16801792
Fredrik Sparre2 februari 173116 juli 179214 december 179730 januari 1803

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Erik Oxenstierna.jpg
Erik Oxenstierna Axelsson (1624-1656)
Målning. Porträtt. Nils Gyllenstierna - Skoklosters slott - 87009.tif
Notera: Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Målning. Porträtt. Nils Gyllenstierna. SKO 3714
Nyckelord: Gyllenstierna, Blondin, Nils, Ram, 1500-tal, Målning, Porträtt, Gubbe, Friherre, Föremålsbild
Erik Sparre af Rossvik.jpg
Porträtt föreställande riksrådet Erik Sparre af Rossvik. I sin hand håller Sparre sin skrift "Pro Rege, Lege et Grege", vilken hans krav 1582 för Johan III. I skriften beskriver Sparre kungens rätt och politiska överhöghet över hertigdömena inom riket. Sparre tillhörde dem som avrättades i Linköpings blodbad år 1600.