Sveriges migrationsminister

Statsråd
(Migrations- & asylfrågor)
Sveriges lilla riksvapen
Nuvarande
Johan Forssell
sedan 10 september 2024
TitelStatsråd
Residensinget officiellt residens
Inrättat6 oktober 2006

Migrationsministern är ett statsråd i Sveriges regering och utses till sin post av statsministern. Migrationsministern ansvarar för migrations- och asylpolitik.

Migrationsfrågorna handlades före 1996 av invandrarministern. Den förste att inneha migrationsministerposten var Pierre Schori[1] som var placerad på Utrikesdepartementet. I samband med regeringen Reinfeldts tillträde flyttades migrationsfrågorna till Justitiedepartementet. Justitie- och migrationsministerportföljerna var sammanslagna 2014–2017 och igen mellan 2019 och 2021.

De första åren var det täta skiften mellan innehavarna av ministerposten. 2006 blev dock posten opolitisk, med viktiga beslut hänskjutna till migrationsdomstolar, och Tobias Billströms tid som migrationsminister blev åtta år lång (2006–2014). I slutet av Billströms tid som minister blev dock posten återigen politisk, bland annat på grund av att Sverige behövde reglera den ökade invandringen med politiska beslut.[1]

En politiskt tillsatt ämbetsman, statssekreteraren, är migrationsministerns närmsta medarbetare. Migrationsministern är statsrådJustitiedepartementet, och därigenom underordnad justitieministern som är departementschef.[2]

Lista över Sveriges migrationsministrar

NrMigrationsministerTitelTillträddeAvgickVaraktighetPartiRegering
1
Pierre Schori[3]
(född 1938)
Bistånds- och migrationsminister22 mars 199614 september 19993 år och 176 dagar SocialdemokraternaPersson
S     
2
Maj-Inger Klingvall[4]
(född 1946)
Bistånds- och migrationsminister14 september 199916 november 20012 år och 63 dagar SocialdemokraternaPersson
S     
3
© European Union, 2025, CC BY 4.0
Jan O. Karlsson[5]
(1939–2016)
Bistånds- och migrationsminister7 januari 200210 oktober 20031 år och 276 dagar SocialdemokraternaPersson
S     
4
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Barbro Holmberg[6]
(född 1952)
Migrationsminister10 oktober 20036 oktober 20062 år och 361 dagar SocialdemokraternaPersson
S     
5
Tobias Billström[7]
(född 1973)
Migrationsminister6 oktober 20063 oktober 20147 år och 362 dagar ModeraternaReinfeldt
M – FP – C – KD  
5
Morgan Johansson[8]
(född 1970)
Justitie- och migrationsminister3 oktober 201427 juli 20172 år och 297 dagar SocialdemokraternaLöfven I
S – MP    
6
Heléne Fritzon[9]
(född 1960)
Migrationsminister och biträdande justitieminister27 juli 201721 januari 20191 år och 178 dagar SocialdemokraternaLöfven I
S – MP    
(5)
Morgan Johansson[8]
(född 1970)
Justitie- och migrationsminister21 januari 201930 november 20212 år och 313 dagar SocialdemokraternaLöfven II
S – MP    

Löfven III
S – MP    
7
Anders Ygeman[10]
(född 1970)
Integrations-, migrations- och idrottsminister30 november 202118 oktober 20220 år och 322 dagar SocialdemokraternaAndersson
S     
8
Maria Malmer Stenergard[11][12]
(född 1981)
Migrationsminister18 oktober 202210 september 20241 år och 328 dagar ModeraternaKristersson
M – KD – L   
9Johan Forssell[12]
(född 1979)
Migrationsminister10 september 2024nuvarande0 år och 144 dagar ModeraternaKristersson
M – KD – L   

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Nilsson, PM (27 mars 2017). ”PM Nilsson: Sverige behöver ett starkt grönt parti”. Dagens industri. https://www.di.se/opinion/pm-nilsson-sverige-behover-ett-starkt-gront-parti/. Läst 21 maj 2023. 
  2. ^ Regeringskansliet (18 oktober 2014). ”Justitiedepartementets organisation”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/justitiedepartementets-organisation/. Läst 21 maj 2023. 
  3. ^ ”Pierre Schori - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pierre-schori. Läst 21 maj 2023. 
  4. ^ ”Maj-Inger Klingvall - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/maj-inger-klingvall. Läst 21 maj 2023. 
  5. ^ ”Jan O. Karlsson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jan-o-karlsson. Läst 21 maj 2023. 
  6. ^ ”Barbro Holmberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barbro-holmberg. Läst 21 maj 2023. 
  7. ^ ”Tobias Billström - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tobias-billstr%C3%B6m. Läst 21 maj 2023. 
  8. ^ [a b] ”Morgan Johansson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/morgan-johansson. Läst 21 maj 2023. 
  9. ^ ”Heléne Fritzon - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/helene-fritzon. Läst 21 maj 2023. 
  10. ^ ”Anders Ygeman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anders-ygeman. Läst 21 maj 2023. 
  11. ^ ”Maria Malmer Stenergard - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/maria-malmer-stenergard. Läst 21 maj 2023. 
  12. ^ [a b] Olsson, Miranda (9 september 2024). ”Klart: Maria Malmer Stenergard blir ny utrikesminister”. Altinget.se. https://www.altinget.se/artikel/klart-maria-malmer-stenergard-blir-ny-utrikesminister. Läst 10 september 2024. 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Jan O. Karlsson 1999.jpg
© European Union, 2025, CC BY 4.0
This reportage contains portraits of successive presidents from the European Court of Auditors from 1977 to 2002 : Sir Norman Price, Michael Murphy, Pierre Lelong, Marcel Mart, Aldo Angioi, André Middelhoek, Bernhard Friedmann, Jan O. Karlsson and Juan Manuel Fabra Vallès.
20230321 Maria Malmer Stenergard (M) på Sveriges ambassad i Köpenhamn (52761511487) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: News Oresund, Licens: CC BY 2.0

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vid ett möte med sin danska kollega udlændinge- og integrationsminister Kaare Dybvad Bek (S) på Sveriges ambassad i Köpenhamn den 20/3.

Photo: News Øresund - Henrik Smångs © News Øresund - Henrik Smångs (CC BY 3.0).

Detta verk av News Øresund är licensierat under en Creative Commons Erkännande 3.0 Unported-licens (CC BY 3.0). Bilden får fritt publiceras under förutsättning att källa anges. .The picture can be used freely under the prerequisite that the source is given. News Øresund, Malmö, Sweden

News Øresund är en oberoende regional nyhetsbyrå som är en del av det oberoende dansk-svenska kunskapscentrat Øresundsinstituttet.. <a href="http://www.newsoresund.org" rel="noreferrer nofollow">www.newsoresund.org</a>

<a href="http://www.oresundsinstituttet.org" rel="noreferrer nofollow">www.oresundsinstituttet.org</a>
Morgan Johansson i GAPF-manifestation 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Morgan Johansson i GAPF-manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm den 24 juni 2014.
Fritzoncropped.jpeg
Författare/Upphovsman: Photo: Yordan Simeonov EU2018BG Bulgarian Presidency, Licens: CC BY 2.0
Heléne Fritzon
Swedish Foreign Minister Tobias Billstrom in 2023 (cropped).jpg
Secretary of State Antony J. Blinken meets with Swedish Foreign Minister Tobias Billstrom in New Delhi, India, on March 3, 2023. [State Department photo by Chuck Kennedy/ Public Domain]
Anders Ygeman i Almedalen.jpg
Författare/Upphovsman: Joakim Berndes, Licens: CC BY-SA 4.0
Justitieminister Anders Ygeman innan intervjun med Vägen UT tidningen under politikerveckan i Almedalen 2016.
Pierre Schori 2015.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Pierre Schori i en Nato-debatt i Forum/Debatt på Kulturhuset-Stadsteatern i Stockholm den 30 september 2015.
Maj-Inger Klingvall (9029484150).jpg
Författare/Upphovsman: Anders Henrikson, Licens: CC BY 2.0
Maj-Inger Klingvall at Nordiskt Forum 2014 in Malmö, Sweden