Sveriges landsting

Landsting är den numera historiska beteckningen för självstyrande regionala enheter i Sverige. Den genomfördes genom 1862 års kommunalreform. De benämndes ibland ”sekundärkommuner”, till skillnad från de vanliga (primär-)kommunerna. Landstingen var folkvalda församlingar som ansvarar för vissa bestämda samhällsuppgifter inom ett område, vanligtvis ett län, i första hand hälso- och sjukvård, lokaltrafik och regional utveckling.

Den 1 januari 2020 avskaffades beteckningen landsting i berörda lagar, bland annat kommunallagen och indelningslagen, och ersattes av beteckningen region.

I Finland motsvaras landstingen av landskapsförbund. Dessa är lagstadgade samkommuner, som regionens kommuner skall vara medlemmar i.[1] Dessa landskapsförbund har inte folkvalda fullmäktige utan styrs av kommunerna.

I Norge motsvaras landstingen av fylkeskommuner. De har folkvalda fullmäktige. De har dock något annorlunda ansvarsuppgifter än i Sverige.

De äldre landstingen (fram till 1861)

Under vikingatiden och medeltiden bestod Sverige av ett antal självständiga ’’land’’ eller landskap, lagsagor löst förenade under en gemensam kung. Lagsagans högsta beslutande organ var landstinget där alla vuxna fria män kunde delta. Landstinget beslöt i frågor som rörde landskapet/lagsagan, det bestämde vad som var gällande rätt (landskapslag) och det var landskapets högsta domstol. En nyvald kung skulle rida sin eriksgata runt till landstingen och svära att hålla deras lagar och seder. Landstingen/lagsagan leddes av en lagman.

Kungamakten blev allt starkare, och 1634 indelades landet i län med ungefär samma områden som landskapen/lagsagorna. Länen leddes av en landshövding, som var kungens personliga representant. Lagstiftningsmakten hade då övergått från landstingen till riksdagen. Lagmannen dömde i lagmansrätten, men han tillsattes nu av kungen. Landskapsmötena ersattes av länsmöten under landshövdingens ledning, men även dessa kom ur bruk. I Norrland levde de kvar längre och i Jämtland hölls det sista 1857.[2][3]

Landstingen 1862-2019

Från 1862

Genom 1862 års kommunalförordningar och 1862 års landstingsförordning utfördes en genomgripande decentraliserings- och demokratiseringsreform i Sverige. Socknarna ersattes av dels en borgerlig kommun, dels en kyrklig kommun (församling). Man skapade också ett nytt självstyrelseorgan, landstinget, styrd av en folkvald församling.

Innan sammanslagningarna med början 1970 fanns det 25 landsting i Sverige.

Terminologi

Den nya myndigheten kallades 1862 landsting, och dess folkförsamling kallades likaså landsting (till minne av det medeltida landstinget). Dess verksamhetsområde var ett län och kallades landstingsområde.

Genom 1954 års landstingslag infördes termen landstingskommun både för själva myndigheten och för dess verksamhetsområde. Detta behölls i 1974 års regeringsform och i 1977 års kommunallag.

I den nu gällande kommunallagen från 2017 heter myndigheten landsting, dess folkförsamling är landstingsfullmäktige och beträffande dess verksamhetsområde stadgas att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.[4]

Enligt kommunallagens terminologi är landstingen inte några kommuner; tvärtom inleds lagen med meningen "Sverige är indelat i kommuner och landsting." [5] I förvaltningsrättslig och statsvetenskaplig litteratur behandlas däremot landstingen tekniskt sett som "kommuner" av ett visst slag (sekundärkommuner). Regeringsformen nämner enbart att det finns kommuner på regional nivå, men anger inte hur dessa ska betecknas.

De enskilda landstingens namn hade (fram till det fullständiga införandet av regionadministration 2019) formen Örebro läns landsting. Många valde dock att i kommunikationen till allmänheten använda kortare, inofficiella namn av typen Landstinget Kronoberg.[6]

Omvandling till regioner (2000-talet)

Med början 1999 fick landstingen, ett efter ett, ett utökat ansvar för fysisk planering och regional utveckling av infrastruktur. I samband med det började de kalla sig för regioner. Den 1 januari 1999 utökades ansvarsområdet för landstingen i Skåne och Västra Götaland, och de benämndes därefter regioner.[7] Samma reform och namnändring infördes sedan successivt för övriga landsting.

Efter den 1 januari 2019 använder samtliga landsting samt kommunen Gotland, ordet region i sitt namn. Därmed kallade sig samtliga landsting för regioner, även om de formellt fortfarande var landsting. Gotlands län har sedan 1971 inget landsting och det tidigare landstingets uppgifter överfördes då till Gotlands kommun. Sedan 2011 kallas kommunen även för Region Gotland. Landstingens indelning beslutades av regeringen. Den 1 januari 2020 blev även den formella benämningen region.

Observera att landsting och länsstyrelser var helt skilda organisationer med olika uppgifter.

Lista över landsting/regioner (2020)

(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Historisk utveckling

Förändringar efter 1863

Landstingsfria kommuner

Då landstingen bildades 1864, fick städer med mer än 25 000 invånare inte delta.[källa behövs] Det gällde från början bara Stockholm och Göteborg, men 1871 hade även Malmö passerat gränsen. Gävle, Norrköping och Helsingborg följde. Denna begränsning upphörde efterhand som tätorterna växte sig större. Men alla städer, utom Göteborg och Malmö, valde att söka tillstånd hos regeringen för att återinträda i landstingen när det blev möjligt under 1950- och 60-talet.

Göteborg och Malmö stod utanför landstingen till årsskiftet 1998/1999, då endast Gotland återstod som landstingsfri kommun. Andra kommuner/städer var Stockholm till och med 1970[9] (staden ingick i Stockholms län sedan 1968), Helsingborg 1948–1963, Gävle till 1963 och Norrköping 1872–1967.[10] I de kommuner/städer som stod utanför landstingen sköttes deras frågor istället av respektive kommunfullmäktige/stadsfullmäktige.

Sedan 1998 är det bara Gotlands län som saknar landsting – i detta län sköts landstingsuppdragen av kommunen Region Gotland. Gotland blev landstingsfritt 1971, då de 14 dåvarande kommunerna och landstinget slogs ihop till en landstingsfri kommun.

Se även

Källor

  1. ^ http://www.kommunerna.net/sv/kommuner/landskap
  2. ^ Nordisk Familjebok 2 uppl (1911), artikel landsting
  3. ^ Nationalencyklopedin (1993). "Landsting", band 12, sid 103-105.
  4. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2018:1350 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725. Läst 9 november 2019. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316102937/https://lagen.nu/1991:900. Läst 12 juli 2012. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111021215502/http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_landsting_och_regioner/landsting. Läst 12 juli 2012. 
  7. ^ Så bildades Västra Götalandsregionen Arkiverad 17 november 2015 hämtat från the Wayback Machine., webbplatsen för Västra Götalandsregionen, läst 17 november 2015.
  8. ^ [a b c d e f] ”Fotnoter”. Statistiska Centralbyrån. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418094827/http://www.ssd.scb.se/Databaser/makro/fotnot.asp?I1=Utfall&innehcount=1&V=2&innehall=Utfall&huvudtabell=KostutLT&deltabell=&omradetext=Offentlig+ekonomi&omradekod=OE&var1=Region&var2=Delmodell&PR1=B&PR2=T&deltabellnamn=Kostnadsutj%E4mning+f%F6r+landsting.+%C5r&lang=1&langdb=1. Läst 20 juli 2008. 
  9. ^ Historik Arkiverad 25 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine. Regionarkivet Stockholm. Läst 26 juni 2021.
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 december 2010. https://web.archive.org/web/20101218170701/http://norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservice/stadsarkiv/forskning/slaktforskning/. Läst 22 december 2010. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
SWE-Map Län2007.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Sveriges län 2007. Notera att Heby kommun numera tillhör Uppsala län. För information om hur kartan lättast modifieras se SWE-Map Documentation