Sveriges landsdelar

Sveriges tre landsdelar
Sveriges historiska landsdelar. Den nuvarande riksgränsen mot Finland är vit, medan landsdelarnas gränser är mörkgrå. De ljusaste områdena visar Sveriges ungefärliga utsträckning på 1300-talet.

Sveriges landsdelar utgörs av Sveriges tre gamla "huvuddelar", Svealand, Götaland och Norrland.[1] Det är en geografiskt hävdvunnen indelning som är historiskt förankrad i olik grad.[2]

Landsdelarna är geografiska grupperingar av landskapen, men de fyller inte någon administrativ funktion. De har heller inte, till skillnad från de likaledes icke-administrativa landskapen, tilldelats några heraldiska vapen eller andra symboler. Den vanligaste användningen av dessa landsdelar i vardagliga sammanhang torde vara i väderrapporter.

Namnen förekommer också i viss distriktsindelning. Så är till exempel Mellersta Norrland och Övre Norrland benämningar på två så kallade riksområden i statistiska sammanhang.[3]

Historik

Landsdelarnas sammansättningar har varierat genom historien, främst på grund av att Sveriges yttre gränser förändrats. De sydliga landskapen Blekinge och Skåne samt Bohuslän i väst fördes till Sverige genom Freden i Roskilde 1658 och de har därefter kommit att ingå i Götaland, liksom de genom freden i Brömsebro 1645 erhållna landskapen Halland och Gotland. Även Härjedalen och Jämtland erhölls detta år och de har sedermera kommit att räknas till Norrland.

Fram till 1809 ingick Finland i Sverige och räknades då som en fjärde landsdel. Tidigare räknades de nordligare delarna av Finland till Norrland och de sydligare som en egen landsdel kallad Österland. Denna senare benämning kom dock tidigt ur bruk, sannolikt redan under Kalmarunionens tid.[4] Vissa landskap i Sverige, till exempel Gästrikland och Värmland, har även bytt landsdelstillhörighet. Sådana förändringar har inte skett genom centrala beslut utan vuxit fram successivt.[källa behövs]

Geografiska data

Nedanstående tabell avser den fördelning som varit allmänt vedertagen de senaste århundradena:

LandsdelFolkmängd
(2021-12-31)[5]
Folkmängd
(%)
Yta
(km²), inkl. sjöar och vattendrag
Yta
(%)
Antal
landskap
Landskap
Götaland&&&&&&&&04995764.&&&&&04 995 76447,897 84121,710Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland, Dalsland och Bohuslän
Svealand&&&&&&&&04268504.&&&&&04 268 50440,891 09820,26Södermanland, Uppland, Västmanland, Närke, Värmland, och Dalarna
Norrland&&&&&&&&01188031.&&&&&01 188 03111,4261 29258,09Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland

Se även

Referenser

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Map swedish lands.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Sverigekarta-Landsdelar, namn och landskap.svg
Författare/Upphovsman: Lapplänning, Licens: CC BY-SA 2.5
Karta över Sveriges landsdelar: Norrland, Svealand och Götaland.