Sveriges län

Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige. Sedan 1998 finns det 21 län. Till varje län finns en länsstyrelse. För alla län finns även en region, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera[a]. Länsindelningen utgör även grunden för annan statlig verksamhet, och exempelvis är indelningen i sju polisregioner och 12 domkretsar för förvaltningsdomstolar baserad på länsindelningen.[1] Andra administrativa indelningar, inklusive tingsrätters indelning i domkretsar, är i stället baserad på indelningen i kommuner.

Historia

Från början avsågs med län ett område som hade förlänats en frälseman som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar, men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.

Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation som även innefattade det nuvarande Finland etablerades under ledning av Axel Oxenstierna genom 1634 års regeringsform. I Finland avskaffades dock länen till förmån för landskap 2010.

Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. Stockholms stad (överståthållarämbetet) och Stockholms län lades 1968 samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Det skedde dock större och mindre gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971. Dessutom lades den 1 januari 1997 Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län och den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till Jönköpings län på egen begäran).

Heby kommun övergick från Västmanlands län till Uppsala län 1 januari 2007.

I diskussionen innan ett nytt län bildats genom sammanslagning av flera gamla län, har ofta storlän använts som en informell benämning på länet som ska bildas.

Förvaltningsorganisation i länen

Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ för länen. De politiska uppgifterna sköts av regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning. Regionerna har också övertagit en stor del av den statliga regionplaneringen från länsstyrelserna.

Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding.

Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och viss regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Region

Regionen är en regional administration, vars beslut fattas av den folkvalda församlingen regionfullmäktige. Regionfullmäktige utser en regionstyrelse som leder och samordnar arbetet. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret som regional kollektivtrafikmyndighet ligger oftast hos regionen, men i några fall ligger ansvaret hos kommunalförbund. Regionens verksamhet finansieras genom statsbidrag, regionskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I samband med länssammanslagningarna på 1990-talet (då Skåne län och Västra Götalands län bildades) övertogs här stora delar av det statliga ansvaret för regional utveckling av regionalt valda beslutsorgan. Successivt övertog även de regionala myndigheterna i andra län motsvarande utvecklingsansvar, varvid landstingen ombildades till "regioner". 2019[2] hade landstingen i alla Sveriges då 21 län övergått från den äldre till den nyare organisationsformen. Detta inkluderar Gotlands län, som sedan 1971 (då Gotland blev en enda kommun) inte haft något separat landsting, men där Gotlands kommun numera i dessa sammanhang betecknar sig som Region Gotland.

Lista över Sveriges län

LänBokstavKodLandyta (km²)[3]Folkmängd
(2023-12-31)[4]
Inv/km²ResidensstadKommunerInrättatOrdning från N till S
(efter residensstaden)
Blekinge län Blekinge länK102 931157 97353,9Karlskrona5168320
Dalarnas län Dalarnas länW2028 029287 25310,2Falun151634[5]6
Gotlands län Gotlands länI093 13561 02919,5Visby1164516
Gävleborgs län Gävleborgs länX2118 118285 64215,8Gävle1017625
Hallands län Hallands länN135 427343 74663,3Halmstad6165818
Jämtlands län Jämtlands länZ2348 935132 5722,7Östersund818103
Jönköpings län Jönköpings länF0610 437368 85635,3Jönköping131639/168714
Kalmar län Kalmar länH0811 165246 66722,1Kalmar121634/168019
Kronobergs län Kronobergs länG078 424203 68624,2Växjö81639/168717
Norrbottens län Norrbottens länBD2597 239248 4802,6Luleå1418101
Skåne län Skåne länM1210 9681 421 781129,6Malmö33199721
Stockholms län Stockholms länAB016 5242 454 821376,3Stockholm261641/171410
Södermanlands län Södermanlands länD046 075301 94449,7Nyköping9163412
Uppsala län Uppsala länC038 190404 58949,4Uppsala81641/17147
Värmlands län Värmlands länS1717 519283 54816,2Karlstad161640/17798
Västerbottens län Västerbottens länAC2454 665278 7295,1Umeå1516382
Västernorrlands län Västernorrlands länY2221 549242 14811,2Härnösand71634/18104
Västmanlands län Västmanlands länU195 118280 81354,9Västerås1016349
Västra Götalands län Västra Götalands länO1423 8001 767 01674,2Göteborg49199815
Örebro län Örebro länT188 504308 11636,2Örebro121640/177911
Östergötlands län Östergötlands länE0510 559472 29844,7Linköping13163413
Sverige Sverige407 31110 551 70725,9290
Karta med Sveriges län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Observera att sjöar och hav är exkluderade i kolumnen yta.

Avskaffade län i Sverige

Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.
Svensk territorialhistoria

Sveriges historia

Redigera

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats[6][7][8].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län: livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 17151720; underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat; hertigdömen, avskaffade 1689; guvernement, d.v.s län under ledning av landshövding med militärt befäl; samt generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser. Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän och har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

Län
Residensstad
Årtal
från
Årtal
till
Beskrivning
Bohus länBohus fästning16801700namn på Göteborgs och Bohus län
Göteborgs och Bohus länGöteborg1680
1700
1997ingår nu i Västra Götalands län
Härnösands länHärnösand16451654nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län
Järle län/Nora länJärle, senare Nora16411648döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län.
Jönköpings och Kronobergs län1654
1669
1680
1658
1674
1687
nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län
Kopparbergs länFalun1634 (erkänt 1647)1996har bytt namn till Dalarnas län
Kristianstads länKristianstad16581996ingår nu i Skåne län
Linköpings länLinköping16341718Slottslän som före 1719 var namn på Östergötlands län
Malmöhus länMalmö16691996ingår nu i Skåne län
Norrlands län / Hudiksvalls länHudiksvall16341645mellan åren 1645 och 1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Närkes och Värmlands länÖrebro slott1625
1654
1639
1779
nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland).
Stockholms överståthållarskap16341967ingår nu i Stockholms län
Skaraborgs länSkara (1634–1659) Mariestad (1660–1997)16341997nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län.
Smålands län1634
1679
1639
1680
delat i Jönköpings län och Kronobergs län (Kalmar län ingick inte)
delat i Kalmar län och Jönköpings och Kronobergs län
Upplands län1634–
1655–
1640
1713
mellan åren 1641 och 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
Älvsborgs länVänersborg16341997ingår nu i Västra Götalands län
Ölands länBorgholm18191826ingår nu i Kalmar län.
  • I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.

Förutom ovanstående län inrättade i enlighet 1634 år länsreform fanns några andra län:

  • Sala län mellan 1641 och 1646 som anges som ett hövdingedöme [9]
  • Svartsjö län som var en kunglig förläning mellan 1787 och 1809

För avskaffade län som tidigare var danska, se Danmarks län.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ I Gotlands län ansvarar kommunen Region Gotland även för de regionala ansvarsuppgifterna.

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Dalarnas vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Gotlands vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Stockholm län vapen.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Södermanlands vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Kronobergs läns vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Kalmars läns vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Norrbottens läns vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Gävleborgs län vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
SverigesLän2007mKod.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Sveriges län 2007. med Länsbokstäver utskrivna.