Sveriges kommuner
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Den källa som redovisas är 6 år äldre än nu gällande kommunallag och mer än 13 år gammal. Därutöver finns endast en uttydning av en förkortning. Artikeln skulle även stärkas av att förses med fotnoter. (2024-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Sveriges statsskick | |
 Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlagarna | |
|---|---|
| Regeringsformen | |
| Tryckfrihetsförordningen | |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | |
| Successionsordningen | |
| Ceremoniell makt | |
| Statschefen | |
| Verkställande makt | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Statsråden | |
| Regeringskansliet | |
| Förvaltningsmyndigheterna | |
| Lagstiftande makt | |
| Riksdagen | |
| Riksdagsordningen | |
| Riksdagens talman | |
| Riksdagens utskott | |
| Riksbanken | |
| Riksrevisionen | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Högsta domstolen | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Administrativ indelning | |
| Staten | |
| Län · Regioner | |
| Kommuner | |
| Övrigt | |
| Europakonventionen | |
| Europeiska unionen | |
| Nordatlantiska fördragsorganisationen | |
| Förenta nationerna | |
| Post- och Inrikes Tidningar | |
| Svensk författningssamling |
Sveriges kommuner är (år 2024) 290 politiska och administrativa enheter fördelade mellan landets 21 län. I 1974 års regeringsform används benämningen ”kommun på lokal nivå" för att skilja kommunerna från regionerna som formellt är en "kommun på regional nivå".[1] Sverige har en enhetlig kommuntyp och ingen rangordning och inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner är, i internationell jämförelse, ytmässigt stora och omfattar i allmänhet såväl tätbebyggelse som landsbygd. Den tätort som är huvudort i en kommun benämns centralort.[källa behövs]
Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen från 2017.[2]
En kommun bildas genom beslut av riksdagen och i detta beslut fastslås också kommunens namn, medan beslut om kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas av kommunen själv.
I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd av kommunfullmäktige, leder verksamheten. Kommunfullmäktige utser sedan personer till de olika nämnderna, utskotten i kommunen och till exempelvis tingsrätten. Verksamheten finansieras av kommunalskatter, avgifter och statsbidrag. Kommunala beslut kan överklagas antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.
Vissa kommuner, speciellt större, kan ha kommundelsnämnder (ibland med andra benämningar som områdesnämnd eller stadsdelsnämnd). Alla kommuner är vidare indelade i distrikt (före 2016 församlingar), totalt 2 523 stycken, som tjänar en viss roll inom folkräkning och valsystem.
Historia
Före 1863 var det kyrksocknarna som tog hand om de lokala frågorna, såväl världsliga som andliga. 1843 infördes en sockennämnd vid sidan om kyrkorådet för att handha fattigvårdsfrågor och hälsovård.
Kommuner i dagens mening infördes genom 1862 års kommunalförordningar, som delade upp kyrksocknens uppgifter mellan de nya borgerliga och kyrkliga kommunerna. Därefter fanns det flera olika kommunformer i Sverige: städer, köpingar, kyrkliga kommuner och landskommuner. En särskild form var municipalsamhället.
De kyrkliga kommunerna existerade som kommunala myndigheter mellan 1863 och 1999-12-31, då de som en följd av relationsförändringen kyrka-stat upphörde.
I och med 1862 års kommunalförordningar skapades således grunden till det nuvarande kommunala systemet i Sverige. År 1863 bildades borgerliga landskommuner som sammanföll med den kyrkliga kommunen, den tidigare kyrksocknen. Utöver landskommunerna fanns även ett antal stads- och köpingskommuner. Man inrättade kommunalstämma som var högsta beslutande organ i alla små kommuner. Från 1919 blev kommunfullmäktige obligatoriskt även i de små kommunerna. Den löpande skötseln av kommunen handhades av kommunalnämnd som senare kom att benämnas kommunstyrelse. Man inrättade landsting som skulle ta hand om de områden som blev för tunga för en kommun att sköta.
Riksdagen beslutade 1946 att förändra kommunsystemet. 1952 års storkommunreform resulterade i att antalet kommuner minskade från 2 498 till 1 037 genom sammanslagningar. Efter storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare vilket innebar att reformen ansågs otillräcklig och 1961 fastslog en statlig utredning att en ny kommunreform var nödvändig. Utredningens förslag medförde även slutet för uppdelningar i städer, köpingar och landskommuner; i stället infördes ett enhetligt kommunbegrepp. De föreslagna sammanslagningar skulle vara frivilliga, men processen gick långsamt vilket aktualiserade tvångssammanslagningar. Detta beslutades 1969 och innebar att reformen skulle vara genomförd 1974. Antalet kommuner minskade från drygt 1 000 till 278 mellan åren 1962 och 1974. Den senaste kommunsammanslagningen ägde rum 1977. Efter 1977 har antalet kommuner ökat något efter ett antal kommundelningar. Idag finns det 290 kommuner.
Samarbete med Sveriges kommuner sker bland annat genom intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (nuvarande namn sedan 2019).[3]
Kommuntyper och kommungrupper
Sveriges Kommuner och Regioner och SCB kategoriserar kommuner enligt följande:[4]
- Storstäder (4 kommuner år 2012) är kommun med folkmängd över 200 000. Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun och Uppsala kommun uppfyller villkoret 2012.
- Förortskommuner till storstäder (38 kommuner år 2010) är kommun där minst 50 procent av nattbefolkningen arbetspendlar till annan kommun. Den vanligaste kommunen till vilken pendlingen sker ska vara en storstad.
- Större städer (31 kommuner 2010) är kommun med 50 000–200 000 invånare och tätortsgrad på minst 70 procent.
- Förortskommuner till större städer (22 kommuner 2010) är kommun där minst 50 procent av nattbefolkningen arbetspendlar till annan kommun. Den vanligaste kommunen till vilken pendlingen sker ska vara en större stad enligt definition ovan.
- Pendlingskommuner (51 kommuner 2010) är kommun där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. Se även sovstad.
- Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner 2010) är kommun som har minst 21 årliga gästnätter per invånare på hotell, vandrarhem och campingar eller där antalet fritidshus uppgår till minst 0,20 per invånare.
- Varuproducerande kommuner (54 kommuner 2010) är kommun där minst 34 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år arbetar med tillverkning, utvinning, energi, miljö samt byggverksamhet.
- Glesbygdskommuner (20 kommuner 2010) är en kommun med tätortsgrad under 70 procent och befolkningstäthet på mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.
- Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner 2010) är kommun i region med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer.
- Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner 2010) är kommun i region med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km.
Se även kranskommun.
Den kommunala administrationen
Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmäktige, som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden. Så brukar det bland annat finnas en byggnadsnämnd som handlägger bygglov, en utbildningsnämnd som har hand om skolfrågor, en socialnämnd som har ansvaret för försörjningsbistånd och så vidare. Kommunstyrelsen och övriga nämnder och styrelser är politiskt sammansatta i proportion till partiernas storlek i kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ mellan valen. Kommunstyrelsen och övriga nämnder är kommunens verkställande organ. Kommunen har också ett granskande organ: Kommunrevisionen, som förutom att granska räkenskaperna även granskar Kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet med avseende på ändamålsenlighet och effektivitet.
Endast ett fåtal politiker brukar vara heltidsanställda i kommunen, de flesta kommunalpolitiker sköter sina uppdrag på fritiden, vid sidan om andra jobb. En kommuns politiska ledare brukar vara ett kommunalråd, en kommun har ofta ett eller några kommunalråd samt ibland några politiska sekreterare som assisterar dessa i politiska frågor.
Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter. Dessa tjänstemän är inte politiskt tillsatta.
Varje kommunal styrelse, nämnd och kontor är en myndighet. Kommunfullmäktige räknas dock inte som en myndighet, det är i stället, likt Sveriges riksdag, en beslutande församling.
Kommunernas uppgifter
De svenska kommunerna har enligt lag ansvar för
- socialtjänsten
- vård och omsorg av äldre och funktionshindrade, se bland annat "Dagmarreformen"
- barnomsorg och förskoleverksamhet
- det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
- plan- och byggfrågor
- miljö- och hälsoskydd
- renhållning och avfallshantering
- räddningstjänst
- vattenförsörjning och avlopp
- ordning och säkerhet.
All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel:
Se även
- Sveriges administrativa indelning
- Lista över Sveriges kommuner
- Lista över Sveriges distrikt
- Politiska majoriteter i Sveriges kommuner
- Kommunvapen i Sverige
- Sekundärkommun
- Sveriges landsting
- Sveriges Kommuner och Regioner
- SmåKom
Referenser
- ^ ”Kommunallag (2017:725)”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725/. Läst 8 augusti 2024.
- ^ ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform, 1 kap, 7 §”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152/#K14. Läst 8 augusti 2024.
- ^ ”Sveriges kommuner och regioner”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sveriges-kommuner-och-regioner. Läst 9 augusti 2024.
- ^ Kommungruppsindelning Arkiverad 30 september 2011 hämtat från the Wayback Machine. Sveriges kommuner och landsting 2010-11-30, accessdatum 2011-06-27.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sveriges kommuner.- Karta hos SCB
- Förbundet för Sveriges kommuner och regioner
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
| “ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Sveriges kommuner 2007. Notera att Heby kommun numera tillhör Uppsala län och därför har en ny kommunkod. För information om hur kartan lättast modifieras se SWE-Map Documentation