Sveriges klimat

Satellitbild över Skandinavien på vintern (19 februari 2003). Hela landet är täckt av snö.

Sveriges klimat brukar kallas: varmtempererat i Götalands kusttrakter, kalltempererat i Götalands inland, i Svealand och i Norrland, utom de nordligaste fjällen, som har polarklimat.

Klimatzoner

Sveriges klimat enligt Köppens klimatklassifikation.

Sveriges klimat tillhör nedanstående klimatzoner enligt Köppens system. Kartan visar klimatzonernas geografiska avgränsning.

Klimatgradienter

Satellitbild över Skandinavien i början av våren (15 mars 2002). Götaland och sydöstra delen av Svealand är snöfria.

Somrarna i Sverige är ungefär lika varma som somrarna i Nordamerika och Asien på samma nordliga breddgrad. Vintrarna i Sverige är dock mycket mildare än på motsvarande breddgrad i Nordamerika och Asien. Till exempel är dygnsmedeltemperaturen i Stockholm under januari månad 20-25 grader högre än vad den är på motsvarande breddgrad i Kanada. Längre norrut blir skillnaderna ännu större. Umeå som ligger på samma breddgrad som det berömda köldhålet Ojmjakon i Sibirien har en medeltemperatur i januari som är drygt 40 grader högre (det inre Sibirien har dock ett extremt fastlandsklimat.) Dessa förhållandevis höga vintertemperaturer i Sverige beror framförallt på närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen i väster. Det mest utpräglade inlandsklimatet i Sverige har norra Norrlands inland och nordvästra Svealand. Vegetationsperioden i Skåne är genomsnittligt ungefär 220 dygn, medan dess varaktighet i övre Norrlands kustland är ungefär 150 dygn.[1] Den korta frostfria perioden i det sistnämnda området uppvägs emellertid något av ökad längd på dagen.

Cirkulation

Huvuddelen av landet ligger inom det så kallade västvindbältet, som präglas av en ständig kamp mellan varma och kalla luftmassor och ständig lågtrycksbildning i gränszonen mellan de två luftmassorna. De förhärskande västliga vindarna gör att de flesta vädersystemen kommer in västerifrån och vädret blir därmed växlingsrikt och ganska oförutsägbart till skillnad från till exempel somrarna i Medelhavsregionen. Ibland kan kraftiga högtryck blockera lågtrycksbanorna i flera veckor eller ännu mer men det är relativt ovanligt. Kampen mellan kalla och varma luftmassor gör att snabba temperatursvängningar är vanliga, särskilt vintertid och på våren. I början av maj har den meteorologiska sommaren (dygnsmedeltemperatur över 10 grader minst 5 dagar i sträck) anlänt till södra Skåne medan våren precis har anlänt till Kiruna.

Temperatur

Sommarlandskap i Jämtland.
Sommaren kommer senare uppe på fjället. Härjedalens fjällvärld 17 juni 2009. Det är ännu gott om snö, och marken täcks fortfarande av fjolårsgräset.

Dygnsmedeltemperaturen i januari (genomsnitt 1961-1990) varierar från 0 grader i sydligaste Skåne till -13/-15 grader i norra Norrlands inland, i vissa dalgångar ytterligare någon grad lägre. Kortvarigt kan milda sydvästvindar från Atlanten ge januaritemperaturer på över 10 plusgrader i Götaland (rekordnoteringen är 12,4 grader i Allgunen, Småland 5 januari 1973)[2]. Även i Norrlands inland kan tillfälliga påtryckningar av mildluft från Atlanten ge temperaturer upp till 10 plusgrader men vanligtvis håller sig temperaturen en bra bit under fryspunkten. På åtminstone någon plats i norra Norrlands inland brukar temperaturen sjunka under 40 minusgrader varje vinter i samband med att kall luft från Ryssland tränger in och i extrema fall kan temperaturen sjunka ner mot 50 minusgrader. Rekordnoteringen är -52,6 °C i Vuoggatjålme, Lappland 2 februari 1966.[3][a]

Juli är vanligtvis den varmaste månaden i hela landet och temperaturskillnaderna är då små mellan de södra och norra delarna av landet. Dygnsmedeltemperaturen i juli (genomsnitt 1961-1990) är 15-17 grader i hela Götaland, nästan hela Svealand och hela Norrlands kustland. Endast de högsta fjällområdena har en dygnsmedeltemperatur under 10 grader i juli. Allra varmast är det normalt i slutet av juli och ofta uppmäts de högsta temperaturerna i östra Småland. I Norrland börjar temperaturen vanligen sjunka i början av augusti medan den första halvan av månaden i Götaland och södra Svealand endast brukar vara marginellt svalare än i juli. Värmeböljor med temperaturer över 30 grader förekommer åtminstone någon gång varje sommar, även i norra Norrlands inland, främst i juni och juli. Värmerekordet är 38,0 grader i Ultuna utanför Uppsala 9 juli 1933 och Målilla, Småland 29 juni 1947.[4] Skillnaden mellan årets högsta och lägsta temperatur kan på en del platser i norra Sverige vara så hög som 70 grader.

Nederbörd

Nederbörden är relativt jämnt fördelad över året. Juli och augusti är normalt regnigast då eftermiddagsskurar och värmeåskväder är relativt vanliga i framförallt Götalands inland. Torrast är det vanligtvis i maj. Årsnederbörden är ca 500–1000 mm i nästan hela landet. Mest regn faller på västsidan av sydsvenska höglandet och fjällvärlden, medan Öland och Gotland normalt sett är torrast och även soligast. Lokalt kan dock vissa platser (åtminstone vissa år) som ligger i "regnskugga" i fjällen få betydligt mindre regnmängder än Öland och Gotland.

Framtidens klimat i Sverige

En tidig novemberdag i Stockholm
Ett typiskt svenskt vinterklimat, Mellansverige vintern 2005.

I takt med att temperaturen på jorden enligt de allra flesta klimatexperterna förväntas stiga under det kommande seklet, (se global uppvärmning) förväntas klimatet i Sverige förändras. Då temperaturökningen förväntas bli störst på nordliga breddgrader förutser klimatmodellerna en betydligt högre ökning av temperaturen i Sverige än genomsnittet för hela världen. Särskilt vintertemperaturen förväntas stiga kraftigt men även somrarna förväntas bli både varmare och längre[5].

Hösten 2006 fastslog SMHI att medeltemperaturen i Sverige stigit med ungefär en grad sedan början av 1990-talet, vilket anses vara en mycket hög ökning på så pass kort tid. Förutom stigande temperatur syns konkreta tecken i naturen på varmare klimat i form av att växtsäsongerna har blivit längre, snötäckens varaktighet har minskat med mera. Emellertid är tidsperioden kort för att separera varaktiga trender från tillfälliga förändringar. SMHI:s klimatexperter anser ändå att enbart naturliga variationer är ytterst osannolika för att förklara den snabba uppvärmning som man noterat senaste 15-20 åren[6][7].

Vintern 2007/2008 var extremt mild i Sverige, på en del håll den varmaste som man registrerat sedan kontinuerliga observationer började göras för ca 150 år sedan även mars och april 2007, samt hösten 2006 var på många håll de varmaste hittills[8].

Medeltemperaturer månadsvis samt årsbaserat, för ett antal av SMHI:s mätstationer[9][10]. Gäller senaste (icke-löpande) 30årsperiod, dvs 1961-1990

Stn.nr.StationJanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDecÅr
5223Falsterbo0.30.01.75.110.114.716.416.413.710.05.72.38.0
5337Malmö*0.10.02.26.411.615.817.116.813.69.85.31.98.4
5251Örja**0.00.02.26.111.515.316.516.713.59.45.22.28.2
6203Helsingborg0.6-0.12.06.011.215.316.716.613.69.95.21.88.3
5343Lund-0.6-0.52.06.011.515.416.816.513.19.14.51.17.9
5433Simrishamn-0.1-0.31.74.99.514.616.316.113.19.24.91.67.6
5353Hörby-1.6-1.51.05.410.414.415.515.311.98.03.60.16.9
5455Kristianstad-1.0-1.01.45.210.314.716.115.712.38.54.00.67.2
6322Osby-2.2-2.10.65.010.514.415.514.911.37.42.8-0.7,6.5
6413Karlshamn-0.9-1.01.45.410.614.916.315.712.28.34.00.77.3
6240Halmstad-1.5-1.31.55.611.215.016.215.812.48.63.80.27.3
6252Falkenberg-1.3-1.41.15.210.914.716.215.812.38.74.00.67.2
6451Växjö-2.8-2.80.04.710.214.315.314.911.27.02.3-1.26.1
6642Kalmar FPL-1.9-1.90.74.39.814.716.415.712.08.03.3-0.16.8
7839Visby-0.5-1.20.74.19.514.016.416.012.58.64.31.27.1
7616Oskarshamn-2.5-2.40.64.610.114.816.315.511.67.32.5-1.06.4
7430Tomtabacken***-4.2-4.4-1.63.39.113.214.213.49.85.60.8-2.44.7
7447Jönköping-2.6-2.70.34.710.014.515.915.011.37.52.8-0.76.3
7439Nässjö-3.8-3.9-1.03.59.613.915.014.110.06.11.3-2.25.2
7208Varberg-1.3-1.41.15.210.914.816.215.812.48.74.00.67.3
7138Vinga-0.4-0.81.25.010.414.716.316.213.29.65.21.77.7
7263Göteborg-0.9-0.92.06.011.615.516.616.212.89.14.41.07.8
7245Borås-2.8-3.10.04.310.314.415.614.711.07.32.6-0.86.1
8323Skövde-2.8-2.90.04.610.615.016.215.211.17.12.2-1.16.3
8262Trollhättan-2.3-2.20.84.910.915.316.515.611.87.82.8-0.56.8
8122Smögen-0.9-1.31.05.110.614.816.416.213.09.34.71.37.5
9203Åmål-3.5-3.6-0.34.310.214.816.114.911.06.91.8-1.85.9
8332Lidköping-2.6-3.2-0.14.210.114.515.814.811.37.42.7-0.76.2
8513Åtvidaberg-3.5-3.5-0.34.410.415.016.215.311.27.02.0-1.86.0
8525Linköping-2.8-3.00.55.211.415.917.016.212.07.62.4-1.36.8
8634Norrköping SMHI-3.0-3.20.04.510.415.116.615.511.37.22.2-1.46.3
9323Karlstad-3.8-4.0-0.64.010.415.116.515.411.47.11.8-2.25.9
9516Örebro-4.0-4.0-0.54.310.715.316.515.310.96.61.3-2.45.8
9623Eskilstuna-3.7-3.7-0.24.711.115.917.216.111.57.01.8-2.16.3
9637Västerås-3.8-3.8-0.24.711.115.917.115.811.47.01.5-2.26.2
8648Nyköping FPL-3.6-3.9-0.73.89.614.315.915.010.86.71.7-2.05.6
8740Oxelösund-2.5-2.80.14.19.514.616.515.911.87.62.8-0.96.4
8745Landsort-1.6-2.3-0.32.77.213.115.815.611.98.03.60.36.2
9712Södertälje-3.1-3.2-0.14.410.515.416.815.811.67.32.3-1.36.4
9823Stockholm-2.9-3.10.04.610.515.417.216.312.07.32.6-1.16.6
9720Bromma FPL-3.5-3.7-0.54.310.415.216.815.811.47.02.0-1.86.1
9846Norrtälje-3.7-4.0-0.93.69.614.616.315.411.16.81.8-2.05.7
9739Arlanda FPL-4.3-4.6-1.03.99.914.816.515.210.76.41.2-2.65.5
9752Uppsala-4.2-4.3-0.74.110.415.016.415.210.96.41.2-2.65.6
9240Arvika-5.8-5.2-1.03.910.214.715.914.510.15.90.2-4.34.9
10607Avesta-5.3-5.1-1.43.610.114.916.214.710.25.60.2-3.75.0
10308Torsby-6.6-6.1-1.43.710.114.916.014.610.25.6-0.7-5.24.6
10526Borlänge FPL-6.3-5.8-1.83.29.814.615.914.29.85.4-0.3-4.54.5
10458Mora-7.4-7.2-2.42.59.114.115.413.59.34.9-1.6-6.13.7
11310Sälen-9.8-8.6-4.10.97.612.613.812.07.63.2-3.8-8.51.9
10740Gävle-4.8-4.5-1.03.49.314.616.314.910.66.00.6-3.35.2
11716Söderhamn-5.8-5.3-1.82.58.213.615.514.210.05.5-0.2-4.24.3
11523Edsbyn-7.7-6.7-2.32.69.014.115.413.79.14.6-1.7-6.03.7
11650Ljusdal-9.1-7.8-2.82.58.814.015.413.79.14.3-2.3-7.23.2
11744Hudiksvall-5.7-5.1-1.42.98.614.015.814.610.35.70.0-3.84.7
12402Sveg-9.4-8.0-3.51.47.812.714.112.47.83.1-3.9-8.02.2
12724Sundsvall-7.5-6.3-2.32.58.213.815.213.89.44.8-1.5-5.73.6
12738Härnösand-7.1-6.6-2.72.07.613.315.414.29.85.2-0.6-4.83.8
13710Sollefteå-10.2-8.6-2.92.89.014.415.914.29.34.2-3.1-8.03.1
13410Östersund-8.9-7.6-3.51.37.612.513.912.78.23.8-2.4-6.32.6
13262Storlien-8.6-7.4-5.3-1.15.09.811.110.76.42.1-3.8-6.91.0
13552Strömsund-9.9-8.4-4.50.56.811.913.411.97.22.5-4.2-7.91.6
13824Örnsköldsvik-8.8-8.0-4.21.07.312.915.013.38.53.6-2.7-7.02.6
14050Umeå-8.7-8.3-4.01.47.613.315.613.89.04.0-2.3-6.42.9
15128Bjuröklubb-8.1-8.1-4.60.15.611.114.513.48.74.4-1.3-4.82.3
14833Lycksele-13.0-11.4-6.4-0.26.712.714.212.07.02.0-5.7-11.20.6
15045Skellefteå-10.2-8.7-4.21.27.613.615.713.58.53.2-3.4-7.52.5
16179Piteå-11.4-10.3-5.60.47.112.815.113.48.22.9-3.9-8.91.7
16288Luleå-11,8-11.1-6.30.06.212,915.413.58.32.6-4.2-9.51.3
16395Haparanda-12.3-11.6-7.0-0.56.112.815.413.28.02.5-4.3-9.81.0
15772Stensele-12.9-10.8-6.0-0.36.211.813.511.66.81.7-5.7-10.40.5
16988Jokkmokk-15.9-13.7-7.8-1.15.912.214.311.85.70.0-8.1-13.6-0.9
18076Gällivare-14.3-12.5-8.4-1.95.011.013.010.75.6-0.6-8.1-12.2-1.1
18094Kiruna FPL-13.9-12.5-8.7-3.23.49.612.09.84.6-1.4-8.1-11.9-1.7
18883Riksgränsen-11.4-10.5-8.1-3.82.07.210.18.94.5-0.5-5.6-9.6-1.4
19283Karesuando****-16.1-14.6-10.0-3.73.410.312.810.45.0-1.6-9.1-14.0-2.3
17897Tarfala*****-11.8-11.3-10.6-7.5-1.93.26.45.30.8-3.9-7.9-10.7-4.2

Fotnoter

  1. ^ 13 december 1941 uppmättes -53 °C på en privat termometer och endast på en hel grad när i Vilhelmina, Lappland. I efterhand kontrollerades termometern av SMHI och värdet godkändes. När man senare noterade en lika låg temperatur vid en officiell SMHI-station (Vuoggatjålme) ändrades rekordet i Vilhelmina till en fotnot

Se även

Källor

  • Nationalencyklopedin – Sverige, klimat
  • Birgitta Raab & Haldo Vedin (red.): Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges Nationalatlas, band 14. Sveriges Nationalatlas Förlag, 1995.
  • Anders Ångström: Sveriges klimat. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, 1958.
  • Naturvårdsverket
  • SMHI

Referenser

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Jamtlandvy.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Sweden map of Köppen climate classification.svg
Författare/Upphovsman: Ali Zifan (Enhanced, modified, and vectorized)., Licens: CC BY-SA 4.0
Sweden map of Köppen climate classification
Satellitbild över Sverige 15 mars 2002.jpg
Skandinavien 15 mars 2002, från NASA's Earth Observatory
KTHhöst.JPG
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Valhallavägen (outside Kungliga tekniska högskolan) in november 2009.
Svensktklimattyp.JPG
Författare/Upphovsman: The original uploader was Sultansvenska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Bilden är tagen av Henrik Sultan och all användning av bilden är fri
Herrljungsfjället.JPG
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Härjångfjället i juni 2009