Sveriges justitieminister

Statsråd och chef för Justitiedepartementet
	Statsråd och chef för Justitiedepartementet
	Sveriges lilla riksvapen
	Nuvarande; Gunnar Strömmer; sedan 18 oktober 2022
Titel	Herr statsråd
Residens	Inget officiellt residens
Säte	Rosenbad, Stockholm
Utses av	Sveriges statsminister
Mandatperiod	Ingen begränsning
Förste innehavare	Louis De Geer d.ä.
Inrättat	20 mars 1876
Webbplats	regeringen.se

Sveriges justitieminister, formellt Statsråd och chef för Justitiedepartementet, utses i likhet med övriga statsråd av Sveriges statsminister och ingår i Sveriges regering som bekräftas kollegialt av Sveriges riksdag. Justitieministern ingår i den grupp av statsråd som är departementschefer och är därmed överordnad den biträdande justitie- och migrationsministern som också är placerad vid Justitiedepartementet. Justitieministerns närmaste medarbetare är den politiskt tillsatte statssekreteraren.

2022 tillsattes moderaten Gunnar Strömmer som justitieminister i Sverige, och ersatte därmed den tidigare tidigare socialdemokraten Morgan Johansson på posten som justitieminister i Sverige. Justitieministern ansvarar för frågor som rör bekämpning av terrorism, brottmålsärenden, internationellt rättsligt samarbete, lagstiftning, rättsväsendet inklusive polisväsendet, rättsliga och inrikes frågor i EU och offentlighetsprincipen. Ibland har det funnits en biträdande justitieminister i regeringen, senast var Heléne Fritzon det under perioden 2017-2019 och ansvarade då för civilrättsliga frågor. Under 2000-talet har vanligtvis det andra statsrådet på Justitiedepartementet haft titeln inrikesminister eller migrationsminister.

Historik

Justitiestatsministersämbetet skapades 9 juni 1809 och blev den ene av statsrådets två främsta ledamöter; den andre var utrikesstatsministern. Den egentlige justitieministern vid denna tid var dock snarare justitiekanslern. Vid departementalreformen 16 maj 1840 förlorade justitiekanslern sin plats i statsrådet, samtidigt som Justitiedepartementet inrättades och fick justitiestatsministern som chef.^[1] År 1876 blev justitiestatsministern statsminister, och ersattes som chef för justitiedepartementet av justitieministern. Herman Zetterberg är den som innehaft detta ämbete längst tid; 12 år, 52 dagar.

Lista över Sveriges justitieministrar

Betecknar tillförordnad justitieminister

Justitieminister	Tillträdde	Avgick	Varaktighet		Regering
Louis De Geer d.ä. (1818–1896)	20 mars 1876	6 juni 1879	3 år och 78 dagar	Oberoende liberal	De Geer d.ä. III
Ludvig Teodor Almqvist (1818–1884)	6 juni 1879	19 april 1880	0 år och 318 dagar	Oberoende liberal	De Geer d.ä. III
Nils von Steyern (1839–1899)	19 april 1880	6 februari 1888	7 år och 293 dagar	Partilös	Posse Thyselius Themptander
Axel Bergström (1823–1893)	6 februari 1888	28 september 1888	0 år och 235 dagar	Oberoende konservativ	G. Bildt
Axel Örbom (1836–1889)	28 september 1888	30 maj 1889 †	0 år och 244 dagar	Oberoende konservativ	G. Bildt
August Östergren (1832–1914)	12 juni 1889	5 februari 1896	6 år och 238 dagar	Partilös	Åkerhielm Boström I
Ludvig Annerstedt (1836–1904)	5 februari 1896	5 december 1901	5 år och 303 dagar	Partilös	von Otter
Hjalmar Hammarskjöld (1862–1953)	5 december 1901	5 juli 1902	0 år och 212 dagar	Oberoende konservativ	von Otter
Ossian Berger (1849–1914)	5 juli 1902	2 augusti 1905	3 år och 28 dagar	Lantmannapartiet	Boström II Ramstedt
Gustaf Berg (1844–1908)	2 augusti 1905	7 november 1905	0 år och 97 dagar	Protektionistiska partiet	Lundeberg
Karl Staaff (1860–1915)	7 november 1905	29 maj 1906	0 år och 203 dagar	Liberala samlingspartiet	Staaff I
Gustaf Albert Petersson (1851–1938)	29 maj 1906	7 oktober 1911	5 år och 131 dagar	Allmänna valmansförbundet	Lindman I
Gustaf Sandström (1865–1930)	7 oktober 1911	17 februari 1914	2 år och 133 dagar	Liberala samlingspartiet	Staaff II
Berndt Hasselrot (1862–1930)	17 februari 1914	30 mars 1917	3 år och 41 dagar	Partilös	Hammarskjöld
Steno Stenberg (1870–1940)	30 mars 1917	19 oktober 1917	0 år och 203 dagar	Allmänna valmansförbundet	Swartz
Eliel Löfgren (1872–1940)	19 oktober 1917	10 mars 1920	2 år och 143 dagar	Liberala samlingspartiet	Edén
Östen Undén (1886–1974)	10 mars 1920	30 juni 1920	0 år och 112 dagar	Socialdemokraterna	Branting I
Assar Åkerman (1860–1936)	30 juni 1920	27 oktober 1920	0 år och 119 dagar	Socialdemokraterna	Branting I
Birger Ekeberg (1880–1968)	27 oktober 1920	13 oktober 1921	0 år och 351 dagar	Partilös	De Geer d.y. von Sydow
Assar Åkerman (1860–1936)	13 oktober 1921	19 april 1923	1 år och 188 dagar	Socialdemokraterna	Branting II
Birger Ekeberg (1880–1968)	19 april 1923	18 oktober 1924	1 år och 182 dagar	Partilös	Trygger
Torsten Nothin (1884–1972)	18 oktober 1924	7 juni 1926	1 år och 232 dagar	Socialdemokraterna	Branting III Sandler
Johan Thyrén (1861–1933)	7 juni 1926	2 oktober 1928	2 år och 117 dagar	Frisinnade folkpartiet	Ekman I
Georg Bissmark (1871–1941)	2 oktober 1928	7 juni 1930	1 år och 248 dagar	Allmänna valmansförbundet	Lindman II
Natanael Gärde (1880–1968)	7 juni 1930	24 september 1932	2 år och 109 dagar	Oberoende liberal	Ekman II Hamrin
Karl Schlyter (1879–1959)	24 september 1932	19 juni 1936	3 år och 269 dagar	Socialdemokraterna	Hansson I
Thorwald Bergquist (1899–1972)	19 juni 1936	28 september 1936	0 år och 101 dagar	Partilös	Pehrsson-Bramstorp
Karl Gustaf Westman (1876–1944)	28 september 1936	30 augusti 1943	6 år och 336 dagar	Bondeförbundet	Hansson II Hansson III
Thorwald Bergquist (1899–1972)	30 augusti 1943	31 juli 1945	1 år och 335 dagar	Folkpartiet	Hansson III
Herman Zetterberg (1904–1963)	31 juli 1945	20 september 1957	12 år och 51 dagar	Socialdemokraterna	Hansson IV Erlander I Erlander II
Ingvar Lindell (1904–1993)	20 september 1957	1 december 1959	2 år och 72 dagar	Socialdemokraterna	Erlander II Erlander III
Herman Kling (1913–1985)	1 december 1959	14 oktober 1969	9 år och 317 dagar	Socialdemokraterna	Erlander III
Lennart Geijer (1909–1999)	14 oktober 1969	8 oktober 1976	6 år och 360 dagar	Socialdemokraterna	Palme I
Sven Romanus (1906–2005)	8 oktober 1976	12 oktober 1979	3 år och 4 dagar	Partilös	Fälldin I Ullsten
Håkan Winberg (1931–2022)	12 oktober 1979	5 maj 1981	1 år och 205 dagar	Moderaterna	Fälldin II
Carl Axel Petri (1929–2017)	5 maj 1981	8 oktober 1982	1 år och 156 dagar	Partilös	Fälldin III
Ove Rainer (1925–1987)	8 oktober 1982	10 november 1983	1 år och 33 dagar	Socialdemokraterna	Palme II
Anna-Greta Leijon (tf.) (1939–2024)	11 november 1983	15 november 1983	0 år och 5 dagar	Socialdemokraterna	Palme II
Sten Wickbom (1931–2015)	15 november 1983	19 oktober 1987	3 år och 338 dagar	Socialdemokraterna	Palme II Carlsson I
Anna-Greta Leijon (1939–2024)	19 oktober 1987	7 juni 1988	0 år och 232 dagar	Socialdemokraterna	Carlsson I
Thage G. Peterson (tf.) (född 1933)	7 juni 1988	30 september 1988	0 år och 115 dagar	Socialdemokraterna	Carlsson I
Ingvar Carlsson (tf.) (född 1934)	30 september 1988	4 oktober 1988	0 år och 4 dagar	Socialdemokraterna	Carlsson I
Laila Freivalds (född 1942)	4 oktober 1988	4 oktober 1991	3 år och 4 dagar	Socialdemokraterna	Carlsson I Carlsson II
Gun Hellsvik (1942–2016)	4 oktober 1991	7 oktober 1994	3 år och 3 dagar	Moderaterna	C. Bildt
Laila Freivalds (född 1942)	7 oktober 1994	21 september 2000	5 år och 350 dagar	Socialdemokraterna	Carlsson III Persson
Lena Hjelm-Wallén (tf.) (född 1943)	21 september 2000	16 oktober 2000	0 år och 25 dagar	Socialdemokraterna	Persson
Thomas Bodström (född 1962)	16 oktober 2000	6 oktober 2006	5 år och 355 dagar	Socialdemokraterna	Persson
Beatrice Ask (född 1956)	6 oktober 2006	3 oktober 2014	7 år och 362 dagar	Moderaterna	Reinfeldt
Morgan Johansson (född 1970)	3 oktober 2014	18 oktober 2022	8 år och 15 dagar	Socialdemokraterna	Löfven I Löfven II Löfven III Andersson
Gunnar Strömmer (född 1972)	18 oktober 2022	nuvarande	2 år och 112 dagar	Moderaterna	Kristersson

Biträdande justitieministrar

En vanlig benämning på ett statsråd som inte samtidigt är departementschef är ”biträdande justitieminister”. När den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden, inklusive juristkonsulterna. Samtliga ledamöter av regeringen är sedan dess helt enkelt statsråd och de statsråd som inte är departementschefer men knutna till ett departement kallas ofta biträdande minister för departementets ansvarsområden, såvida portföljen inte har ett mer specifikt utpekat område.

Det statsråd som är biträdande justitieminister kan ha flera olika sakområden i sin portfölj och har beroende på vad dessa frågor har varit kallats energiminister, demokratiminister, förvaltningsminister, integrationsminister, storstadsminister etc. Gemensamt för de flesta av dessa informella titlar är att de inte täcker in hela ministerns verksamhetsområden utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet.

Den förste som utnämndes till biträdande statsråd i justitiedepartementet var juristen Carl-Axel Petri som 1979 blev energiminister^[2] i den andra Fälldin-regeringen i syfte att lägga den för de borgerliga partierna så besvärliga energipolitiken på ett opolitiskt statsråd.

Källor

”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Regeringsformen. Läst 27 januari 2019.

Referenser

^ "Justitiedepartementet". NE.se. Läst 17 november 2014.
^ ”Carl Axel Petri - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/carl-axel-petri. Läst 27 januari 2019.

Externa länkar

Justitiedepartementet på regeringens webbplats

[1] "Justitiedepartementet". NE.se. Läst 17 november 2014.

[2] ”Carl Axel Petri - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/carl-axel-petri. Läst 27 januari 2019.

[1]

[2]

Navigation

Navigering

Temaportaler