Sveriges integrationsminister

Integrationsminister i Sverige är det statsråd som ansvarar för frågor rörande integrationspolitik. Posten inrättades 1996 då den tidigvarande invandrarministern ersattes av dels en integrationsminister och dels en migrationsminister. I ansvarsområdet ingick bland annat frågor rörande nyanlända invandrares etablering i Sverige, svenskt medborgarskap och diskriminering på grund av etniskt tillhörighet eller religion. Den förste att inneha posten var Leif Blomberg.

Posten sorterade ursprungligen under Inrikesdepartementet men flyttades 1998 till Kulturdepartementet och 2000 till Justitiedepartementet. 2007-2010 var integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni departementschef på det samtidigt inrättade Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Efter att detta departement avvecklats 2010 placerades integrationsministern på Arbetsmarknadsdepartementet. När regeringen Löfven I tillträdde 2014 avskaffades posten helt. Integrationsfrågorna handlades dock alltjämt på Arbetsmarknadsdepartementet under arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. 2019 fick jämställdhetsminister Åsa Lindhagen på Arbetsmarknadsdepartementet även benämningen "minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation" i regeringen Löfven II. Den 5 februari 2021 genomfördes en regeringsombildning där Märta Stenevi tog över politikområderna tillhörande det tidigare nämnda ämbetet och behöll samma titel. Hon fortsatte med samma arbetsuppgifter i Regeringen Löfven III.

Efter att Stefan Löfven avgått och en ny socialdemokratisk regering ledd av Magdalena Andersson tillträtt, Regeringen Andersson, återinrättades posten som integrationsminister. Frågorna placerades på Justitiedepartementet i en portfölj som också inkluderar idrottsfrågor och migrationsfrågor under statsrådet Anders Ygeman. Efter riksdagsvalet 2022 och efterföljande regeringsskifte fick Johan Pehrson integrationsfrågor i sin ministerportfölj. Vid regeringsombildningen i september 2024 tog Mats Persson över som integrationsminister.

Lista över integrationsministrar

NrIntegrationsministerTitelDepartementTillträddeAvgickPartiRegering
1
Leif Blomberg
(1941–1998)
Integrations-, idrotts-, ungdoms- och konsumentministerInrikesdepartementet22 mars 1996[1]2 mars 1998 † SocialdemokraternaPersson
S     
2
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Lars Engqvist
(född 1945)
Integrations-, idrotts-, ungdoms- och konsumentministerInrikesdepartementet(25 mars) 1998[2](7 oktober) 1998 SocialdemokraternaPersson
S     
3
Ulrica Messing
(född 1968)
Integrations- och ungdomsminister[3]Kulturdepartementet7 oktober 199821 oktober 2000 SocialdemokraternaPersson
S     
4
Mona Sahlin
(född 1957)
Integrationsminister (2000-2002)
Integrations- och demokratiminister (2002-2003)
Integrations-, demokrati- och jämställdhetsminister (2003-2004)
Justitiedepartementet21 oktober 200021 oktober 2004[4] SocialdemokraternaPersson
S     
5
Jens Orback
(född 1959)
Integrations- och jämställdhetsministerJustitiedepartementet21 oktober 20046 oktober 2006[5] SocialdemokraternaPersson
S     
6Nyamko Sabuni
(född 1969)
Integrations- och jämställdhetsminister[6]Integrations- och jämställdhetsdepartementet6 oktober 20065 oktober 2010[7] FolkpartietReinfeldt
M – FP – C – KD  
7
Erik Ullenhag
(född 1972)
Integrationsminister[8]Arbetsmarknadsdepartementet6 oktober 2010[9]3 oktober 2014[9] FolkpartietReinfeldt
M – FP – C – KD  
8
Ylva Johansson
(född 13 februari 1964)
Arbetsmarknads- och etableringsminister[10]Arbetsmarknadsdepartementet25 maj 2016[10]21 januari 2019[10] SocialdemokraternaLöfven I
S – MP    
9
Anders Ygeman
(född 17 juni 1970)
Integrations- och migrationsminister[11]Justitiedepartementet30 november 2021[12]18 oktober 2022 SocialdemokraternaAndersson
S     
10
Johan Pehrson
(född 8 maj 1968)
Arbetsmarknads- och integrationsminister[13]Arbetsmarknadsdepartementet18 oktober 2022[14]10 september 2024 LiberalernaKristersson
M – KD – L   
11
Mats Persson
(född 27 november 1980)
Arbetsmarknads- och integrationsminister[15]Arbetsmarknadsdepartementet10 september 2024innehar fortfarande ämbetet LiberalernaKristersson
M – KD – L   

Referenser

  1. ^ Riksdagsförvaltningen (2024). Fakta om folkvalda – Riksdagen 2022–26. sid. 222. https://www.riksdagen.se/globalassets/03.-dokument-och-lagar/bestall-och-ladda-ner/informationsmaterial-och-bocker/fakta-om-folkvalda-2022-26-web.pdf. Läst 26 augusti 2024 
  2. ^ ”Lars Engqvist - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lars-engqvist. Läst 26 augusti 2024. 
  3. ^ ”Ulrica Messing - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ulrica-messing. Läst 26 augusti 2024. 
  4. ^ ”Mona Sahlin (S)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/mona-sahlin_d7c31a3f-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 26 augusti 2024. 
  5. ^ ”Jens Orback (S)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/jens-orback_9fc34dde-20c1-4039-89bf-bd6bb1beeb93/. Läst 26 augusti 2024. 
  6. ^ ”Nyamko Sabuni - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyamko-sabuni. Läst 26 augusti 2024. 
  7. ^ ”Nyamko Sabuni (L)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/nyamko-sabuni_ff50a40d-0981-455c-b8d8-885298bad11c/. Läst 26 augusti 2024. 
  8. ^ ”Erik Ullenhag - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erik-ullenhag. Läst 26 augusti 2024. 
  9. ^ [a b] ”Erik Ullenhag (L)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/erik-ullenhag_ee124ebd-22d4-482c-b074-224db3409a10/. Läst 26 augusti 2024. 
  10. ^ [a b c] ”Ylva Johansson (S)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/ylva-johansson_bcc80010-fadb-4500-a949-c71521a8d36e/. Läst 26 augusti 2024. 
  11. ^ ”Anders Ygeman - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anders-ygeman. Läst 26 augusti 2024. 
  12. ^ ”Anders Ygeman (S)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/anders-ygeman_d7c3235d-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 26 augusti 2024. 
  13. ^ ”Johan Pehrson - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/johan-pehrson. Läst 26 augusti 2024. 
  14. ^ ”Johan Pehrson (L)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/johan-pehrson_d7c327f8-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 26 augusti 2024. 
  15. ^ ”Statsminister Ulf Kristersson presenterade förändringar i regeringen”. https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/statsminister-ulf-kristersson-presenterade-forandringar-i-regeringen/. Läst 11 september 2024. 

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Jens Orback.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Jens Orback i valrörelsen 2014.
Johan Pehrson 2022 Stockholm 04 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: FarbrorAnna, Licens: CC BY-SA 4.0
Johan Pehrson på ett medlemsmöte med Liberalerna 2022
Lars Engqvist 1992.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Lars Engqvist provade vin på Skyline Hotell i Malmö 1992.
Fritt porträtt saknas.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Placeholder image for missing portraits in swedish.
Erik ullenhag 2013.jpg
Författare/Upphovsman: https://www.flickr.com/photos/anders-h-foto/, Licens: CC BY 2.0
Sveriges integrationsminister på Raoul Wallenbergs dag.
Mats Persson.png
Författare/Upphovsman: Henrik Ishihara, Licens: CC BY-SA 4.0
Mats Persson, riksdagsledamot och ekonomisk talesperson för Liberalerna under ett seminarium i Almedalen.
Anders Ygeman i Almedalen.jpg
Författare/Upphovsman: Joakim Berndes, Licens: CC BY-SA 4.0
Justitieminister Anders Ygeman innan intervjun med Vägen UT tidningen under politikerveckan i Almedalen 2016.
Hearings Ylva Johansson (Sweden) Home affairs (48826433018) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament from EU, Licens: CC BY 2.0

Before the European Parliament can vote the new European Commission led by Ursula von der Leyen into office, parliamentary committees will assess the suitability of commissioners-designate.

On 23-26 May, more than 200,000,000 people in 28 EU countries went to the polls to elect members of the European Parliament, giving them a strong democratic mandate, including voting into office the new European Commission and examining the competencies and abilities of its commissioners-designate. Elected members of the European Parliament will also listen to their ideas and will assess their willingness to take concrete actions on the issues that Europeans care about.

Each candidate commissioner is invited for a live-streamed, three-hour hearing in front of the committee or committees responsible for their proposed portfolio. The hearings will take place between Monday 30 September and Tuesday 8 October.

<a href="http://epinsta.eu/EPhearings2019" rel="noreferrer nofollow">epinsta.eu/EPhearings2019</a>

This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP". (<a href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" rel="noreferrer nofollow">creativecommons.org/licenses/by/4.0/</a>) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu