Sveriges generalkonsulat i Sankt Petersburg

Sveriges generalkonsulat i Sankt Petersburg
Dom Shvetsii.
BeskickningstypGeneralkonsulat
FrånSverige
TillNordvästra Ryssland
ByggnadDom Shvetsii
AdressMalaja Konjusjennaja 1/3
Öppnad1972
Nedlagd2023

Sveriges generalkonsulat i Sankt Petersburg var fram till 31 augusti 2023 ett svenskt generalkonsulat i Sankt Petersburg, Ryssland för nordvästra Ryssland.[1] Kontor, residens och vissa andra personalbostäder fanns i det av svenska staten delägda Dom Shvetsii ("Sverigehuset").

Historik

Sverige har haft diplomatisk representation i Ryssland sedan 1631, med Johan Möller som första sändebud på plats. Under 1700-talet flyttade Sveriges utrikesrepresentationen i Ryssland från Moskva till Sankt Petersburg för att i samband med ryska revolutionen 1917 flytta tillbaka till Moskva. Sverige har, efter Sovjetunionens bildande, haft generalkonsulat i Sankt Petersburg 1972-2023. Generalkonsulatet stängde 31 augusti 2023[1].

Verksamhet

Konsulatet gav konsulär service till svenskar och bedrev Sverigefrämjande verksamhet genom att stödja och marknadsföra svensk kultur och att främja handel mellan Sverige och Ryssland. Generalkonsulatets distrikt inbegrep staden Sankt Petersburg, länen Archangelsk, Leningrad, Murmansk, Novgorod, Pskov och Kaliningrad samt republikerna Karelen och Komi och Nenetska autonoma kretsen.

Beskickningschefer i urval

NamnPeriodFunktion
Karl Wilhelm Hagelin1906–1911Generalkonsul
Einar Ekstrand1913–1916T.f. generalkonsul
Vilhelm Assarsson1931–1935Generalkonsul
Einar Rolf Ytterberg1935-36
Knut Lundberg1936-38
Karl-Anders Wollter1972–1972Generalkonsul
Hans Andén1973–1977Generalkonsul
Alf Ros1977–1980Generalkonsul
Kerstin Rosenström1980–1983Generalkonsul
Bengt Åkerrén1983–1988Generalkonsul
Tomas Bertelman1988–1989Generalkonsul
Dag Sebastian Ahlander1989–1992Generalkonsul
Sture Stiernlöf1992–1996Generalkonsul
Hans Olsson1996–2000Generalkonsul
Erik Hammarskjöld2000–2000T.f. generalkonsul
May Andersson2000–2006Generalkonsul
Gunnar Klinga2006–2010Generalkonsul
Jan Nyberg2010–2014Generalkonsul
Erik Hammarskjöld2014–2018Generalkonsul
Eva Sundquist2018–2021Generalkonsul
Jan Lundin2021-2023Generalkonsul

Se även

Referenser

Noter

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
MKon1-3 fasad.jpg
Författare/Upphovsman: Helvin spb, Licens: CC BY-SA 3.0
This is a photo of a cultural heritage object in Russia, number: