Sveriges generalkonsulat i New York

BeskickningstypGeneralkonsulat
FrånSverige
TillNew York
AdressPostadress:
Consulate General of Sweden, 885 Second Avenue, 40th floor, New York, NY 10017
Besöksadress:
885 Second Avenue (1 dag Hammarskjöld Plaza) 40th floor, mellan 47th Street och 48th Street, Manhattan
Koordinater40°45′39″N 73°58′15″V / 40.76089°N 73.97079°V / 40.76089; -73.97079
BeskickningschefCamilla Mellander (sedan 2021)

Sveriges generalkonsulat i New York är sedan 2016 ett generalkonsulat i New York, USA. Generalkonsul sedan 2021 är Camilla Mellander.

Historia

Sverige har haft ett konsulat i New York sedan 1834.[1] Det lönade konsulatet i New York - en utlandsmyndighet med cirka 25 anställda, diplomater såväl som lokalanställda - stängdes 2010 av budgetskäl. I samband med detta öppnade det mindre svenska honorära generalkonsulatet. Statsminister Stefan Löfven meddelade i november 2014 att Sverige skulle öppna ett lönat generalkonsulat i New York igen,[2] då tidigast hösten 2015.[3] Generalkonsulatet återinvigdes den 27 januari 2016.[4]

Arbetsuppgifter

Konsulatet ger konsulär service till svenskar (till exempel passansökningar, namnanmälan, ansökan om samordningsnummer, hjälp till svenskar i en nödsituation) samt hjälper amerikaner och andra nationaliteter med bland annat uppehållstillstånds- och viseringsansökningar. Generalkonsulatet bedriver även Sverigefrämjande verksamhet genom att stöda och marknadsföra svensk kultur i New York-området, såväl som att främja handel mellan Sverige och USA, samt stimulera till utländska investeringar i Sverige. Generalkonsulatets distrikt inbegriper delstaterna New York, New Jersey och Connecticut. Konsulatet rapporterar till Sveriges ambassad i Washington.

Ansvarsområde

Generalkonsulatets distrikt, från åtminstone 1969 till 1975, omfattade, förutom staden New York, delstaterna i New York, Connecticut, Delaware, Georgia, Kentucky, Maine, Maryland, Massachusetts, New Hampshire, New Jersey, North Carolina, Pennsylvania, Rhode Island, South Carolina, Tennessee, Vermont, Virginia, West Virginia, Florida (förutom västkusten) och District of Columbia samt Puerto Rico och Saint Thomas.[5] Delstaterna Alabama, Louisiana, Mississippi, Texas, samt Floridas västkust tillhörde svenska generalkonsulatet i Houston fram till 1975.[6] Från 1976 tillhörde de generalkonsulatet i New Yorks distrikt. Samma år överfördes delstaterna Kentucky och Tennessee till generalkonsulatet i Chicago.[7] År 1979 återgick delstaterna förutom Florida till generalkonsulatet i Houston.[8]

Från 1982 ansvarade man för hela Amerikanska Jungfruöarna.[9] Generalkonsulatet i Houston stängde 1982 och från 1983 ansvarade generalkonsulatet i New York åter för delstaterna Alabama, Louisiana, Mississippi samt den nytillkomna Arkansas, dock ej Texas.[10] År 1993 stängde det svenska generalkonsulatet i Chicago så året efter övertog generalkonsulatet i New York delstaterna Illinois, Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Michigan, Minnesota, Missouri, Nebraska, North Dakota, Ohio, Oklahoma, South Dakota, Tennessee, Texas och Wisconsin.[11] År 1995 stängde Sveriges generalkonsulat i Los Angeles och generalkonsulatet i New York blev Sveriges enda kvarvarande generalkonsulat i USA. Distriktet kom därefter att omfatta hela USA.[12]

Byggnader

Kansli

Den 12 april 1899 flyttade svensk-norska konsulatet till 17 State Street i Financial District.[13] I januari 1906 rapporterades det att det svenska konsulatet hade flyttat till rum 1006 på 17 State Street.[14] Konsulatet förblev på samma adress fram till 1919.[15] År 1920 var det beläget på 119 Nassau Street i Financial District.[16] 1921–1922 var det beläget på 6 Beekman Street i Financial District.[17][18]

År 1923 flyttade man till Room 5838, Grand Central Terminal Building, 70 East 45th Street[19] Där förblev generalkonsulatet fram till 28 februari 1931. Från 1 mars 1931 till 1936 var generalkonsulatet beläget i Chrysler Building på 405 Lexington Avenue i Midtown.[20][21] 1937–1947 var generalkonsulatet beläget i Room 1118, International Building, Rockefeller Center på 630 Fifth Avenue.[22][23]

År 1948 flyttade generalkonsulatet till 61 East 64th Street i Lenox Hill på Upper East Side.[24] Här förblev generalkonsulatet kvar i över 20 år, till 1969.[5] År 1970 flyttade generalkonsulatet till 39 våningen på 825 Third Avenue i Midtown East.[25] År 1976 flyttande man ner en våning ner till 38 våningen där man förblev kvar till 1989.[7][26] År 1990 flyttande man till 45 våningen i One Dag Hammarskjöld Plaza på 885 Second Avenue.[27] Här blev man kvar tills 2009 då generalkonsulatet stängde.[28]

I samband med att det honorära konsulatet öppnade 2010 flyttade kontoret till 445 Park Avenue mellan 56th Street och 57th Street, av den anledningen att den honorära generalkonsuln David E. R. Dangoor redan hade kontor i denna byggnad.[29] Efter generalkonsulat återöppnat i december 2016 blev adressen tills vidare 445 Park Avenue.[30] Idag är adressen åter One Dag Hammarskjöld Plaza fast på våning 40.

  • Chrysler Building 405 Lexington Avenue, (1931–1936)
    (c) Flemming Ubbesen, CC BY 3.0
    Chrysler Building
    405 Lexington Avenue,
    (1931–1936)
  • International Building 630 Fifth Avenue (1937–1947)
    International Building
    630 Fifth Avenue
    (1937–1947)
  • 61 East 64th Street (vänster i bild) (1948–1969)
    61 East 64th Street (vänster i bild)
    (1948–1969)
  • 825 Third Avenue (1970–1989)
    825 Third Avenue
    (1970–1989)
  • One Dag Hammarskjöld Plaza 885 Second Avenue (1990–2009, 2017–idag)
    One Dag Hammarskjöld Plaza
    885 Second Avenue
    (1990–2009, 2017–idag)

Residens

Efter andra världskrigets slut letade svenska staten efter en residensbyggnad till generalkonsuln och 1946 inköptes huset på 600 Park Avenue för detta ändamål. När fastigheterna 61-63 East 64th Street sedan blev till salu köptes dessa och man fick möjlighet, att bereda rum för generalkonsulat och personalbostäder, vilket innebar att en ombyggnad av husens interiörer var nödvändig.[29] Personalen flyttade in 1947 och kort därefter förvärvades också fastigheterna 604 och 608 Park Avenue. Verksamheten vid generalkonsulatets expanderade avsevärt och 1965 beslutade UD, att flytta kanslifunktionerna till modernare kontorslokaler.

Åren 1984–85 genomförde Byggnadsstyrelsen en genomgripande ombyggnad av de fyra husen. Detta för att åstadkomma dels en fungerande bostad för generalkonsuln dels så många lägenheter som möjligt. I augusti 1984 startade byggnadsarbetena och husen var klara för inflyttning hösten 1985. Totalt, efter ombyggnaden, hade fastigheterna 21 lägenheter, tvättstugor, förrådsutrymmen och bastu.[29] Flera välkända svenska formgivare som Carl Malmsten, Josef Frank, Carl-Axel Acking och Ingegerd Torhamn finns representerade i interiören. Arbetena omfattade även renovering av fasaderna. Sedan 1981 är byggnaderna i området klassificerade som så kallade "landmark", vilket betyder att de är byggnader med ett historiskt värde vars exteriörer inte får förändras.[29]

Ursprungligen utgjorde byggnaden fyra separata hus men de har slagits samman till ett efter flera ombyggnader. Fastigheten ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Residenset på 600 Park Avenue är tjänstebostad för Sveriges Generalkonsul. Generalkonsulatet i New York och Sveriges ambassad i Washington använder även huset för representation.

  • 600 Park Avenue och East 64th Street
    600 Park Avenue och East 64th Street
  • Ingång till fastigheten på 600 Park Avenue och East 64th Street
    Ingång till fastigheten på 600 Park Avenue och East 64th Street

Beskickningschefer

Generalkonsul Lennart Nylander (höger) med SAS VD Per Norlin i New York i september 1946.
NamnPeriodFunktionAnmärkning
Alexander Edward Johnson1905–1908T.f. generalkonsul
Magnus Clarholm1914–1919Generalkonsul
Sven Magnusson Lagerberg1916–1918T.f. generalkonsul
Nils Jaenson1919–1919T.f. generalkonsul
Olof Lamm1919–1921T.f. generalkonsul
Olof Lamm1921–1933Generalkonsul
Gustaf Weidel1933–1935Generalkonsul
Martin Kastengren1935–1945Generalkonsul
Lennart Nylander1945–1955Generalkonsul
Erik Kronvall1955–1962Generalkonsul
Love Kellberg1963–1963Generalkonsul
Tore Tallroth1963–1970Generalkonsul
Gunnar Lonaeus1970–1975Generalkonsul
Carl-Henric Nauckhoff1975–1978Generalkonsul
Bengt Friedman1978–1983Generalkonsul
Magnus Faxén1984–1988Generalkonsul
Arne Thorén1988–1992Generalkonsul
Dag Sebastian Ahlander1992–1999Generalkonsul
Olle Wästberg1999–2004Generalkonsul
Kjell Anneling2004–2006Generalkonsul
Ulf Hjertonsson2006–2009Generalkonsul
David E.R. Dangoor2010–2016Honorär generalkonsul
Leif Pagrotsky2016–2018Generalkonsul
Annika Rembe2018–2021Generalkonsul
Camilla Mellander2021–idagGeneralkonsul

Se även

Referenser

  1. ^ Anderberg, Johan (15 maj 2009). ”Konsulatet i New York stängs”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328220546/http://www.sydsvenskan.se/sverige/konsulatet-i-new-york-stangs/. Läst 19 december 2014. 
  2. ^ Bergin, Erik (21 november 2014). ”Generalkonsulatet i New York ska öppnas igen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/generalkonsulatet-i-new-york-ska-oppnas-igen_4125877.svd. Läst 19 december 2014. 
  3. ^ ”Sverige öppnar generalkonsulat i New York”. Statsrådsberedningen. 22 november 2014. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219170154/http://www.regeringen.se/sb/d/18989/a/250448. Läst 19 december 2014. 
  4. ^ ”Invigning av generalkonsulatet i New York”. Regeringen.se. 28 januari 2016. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/01/invigning-av-generalkonsulatet-i-new-york/. Läst 18 maj 2016. 
  5. ^ [a b] Sköldenberg, Bengt, red (1969). Sveriges statskalender 1969. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 348, 350. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65665/gupea_2077_65665_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  6. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1975). Sveriges statskalender 1975. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 397. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 91-38-02088-2. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59465/gupea_2077_59465_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  7. ^ [a b] Sköldenberg, Bengt, red (1976). Sveriges statskalender 1976. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 420. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 91-38-02736-4. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59618/gupea_2077_59618_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  8. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1979). Sveriges statskalender 1979. Stockholm: Liber. Sid. 332. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 91-38-04622-9. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59641/gupea_2077_59641_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  9. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1982). Sveriges statskalender 1982. Stockholm: Liber/Allmänna. Sid. 354. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 9138067307. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59728/gupea_2077_59728_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  10. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1983). Sveriges statskalender 1983. Stockholm: Liber/Allmänna. Sid. 341. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 9138071576. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59825/gupea_2077_59825_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  11. ^ Almqvist, Gerd, red (1994). Sveriges statskalender 1994. Stockholm: Fritzes. Sid. 171. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 9138129485. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59886/gupea_2077_59886_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  12. ^ Almqvist, Gerd, red (1996). Sveriges statskalender 1996. Stockholm: Fritzes. Sid. 174. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 9138350211. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59830/gupea_2077_59830_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  13. ^ ”Svenska och norska konsulatet i New York”. Svenska Dagbladet (114A): s. 1. 1899-04-28. https://www.svd.se/arkiv/1899-04-28/1/SVD. 
  14. ^ ”Svenska konsulatet i New York”. Svenska Dagbladet (5): s. 4. 1906-01-05. https://www.svd.se/arkiv/1906-01-05/5/SVD. 
  15. ^ Sveriges statskalender för året 1919. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1919. Sid. 183. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62681/gupea_2077_62681_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  16. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1920. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1920. Sid. 190. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62800/gupea_2077_62800_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  17. ^ Sveriges statskalender för året 1921. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1921. Sid. 190. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63111/gupea_2077_63111_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  18. ^ Sveriges statskalender för året 1922. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1922. Sid. 195. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64323/gupea_2077_64323_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  19. ^ Sveriges statskalender för året 1923. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1923. Sid. 203. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62829/gupea_2077_62829_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  20. ^ Sveriges statskalender för året 1931. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1931. Sid. 196. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63110/gupea_2077_63110_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  21. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1936. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1936. Sid. 205. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63605/gupea_2077_63605_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  22. ^ Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1937. Sid. 213. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64198/gupea_2077_64198_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  23. ^ Sveriges statskalender för året 1947. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1947. Sid. 282. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64326/gupea_2077_64326_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  24. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1948. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1948. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63629/gupea_2077_63629_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  25. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1970). Sveriges statskalender 1970. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 360. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59413/gupea_2077_59413_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  26. ^ Spiegelberg, Christina, red (1989). Sveriges statskalender 1989. Stockholm: Allmänna. Sid. 358. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 9138121735. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59827/gupea_2077_59827_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  27. ^ Spiegelberg, Christina, red (1990). Sveriges statskalender 1990. Stockholm: Allmänna. Sid. 350. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 913812291X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59828/gupea_2077_59828_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  28. ^ Spiegelberg, Christina, red (2009). Sveriges statskalender 2009. Stockholm: Norstedts Juridik AB/Fritzes. Sid. 174. Sveriges generalkonsulat i New York i Libris. ISBN 978-91-38-32464-6. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59892/gupea_2077_59892_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  29. ^ [a b c d] ”New York, USA. FN-ambassadörens residens.”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/nordosydamerika/new-york-usa-chefsbostad/. Läst 19 december 2014. 
  30. ^ ”Om generalkonsulatet”. Sveriges generalkonsulat i New York. 18 maj 2016. Arkiverad från originalet den 8 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160608044024/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/New-York/Om-oss/Om-generalkonsulatet/. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Wikigap 2022 NYC (11).jpg
Författare/Upphovsman: Jim.henderson, Licens: CC BY 4.0
Looking north at 600 Park Avenue
51st St 3rd Av td 07 - 825 Third Avenue.jpg
Författare/Upphovsman: Tdorante10, Licens: CC BY-SA 4.0
Looking south at 825 Third Avenue, from 3rd Avenue north of 51st Street in East Midtown Manhattan.
Rockefeller-Center3.jpg
Författare/Upphovsman: Martin Dürrschnabel, Licens: CC BY-SA 2.5
International Building at Rockefeller Center in New York City..
Jonathan Buckley House Swedish Consulate 600 Park Avenue entrance.jpg
Författare/Upphovsman: Beyond My Ken, Licens: CC BY-SA 4.0
The Jonathan Buckley House at 600 Park Avenue at the corner of East 64th Street in the Lenox Hill neighborhood of Manhattan, New York City was built in 1911 and was designed by James Gamble Rogers as a residence in the English Renaissance Revival style. The building, which is now the Swedish Consulate to the United Nations, was restored by Rothzeid Kaiserman Thomson & Bree. It is located in the Upper East Side Historic District. (Source: AIA Guide to NYC (5th ed.))
Swedish Consulate 600 Pk Av.jpg
Författare/Upphovsman: Jim.henderson, Licens: CC BY-SA 4.0
Looking north across Park Avenue and 64th Street on a mostly sunny midday
SAS Inaugural Copenhagen - New York (1).jpg
SAS, from left Per A. Norlin, SAS´s President and Lennart Nylander, Swedish Consul General in U.S. New York, September 1946.
Chrysler Building, New York - panoramio.jpg
(c) Flemming Ubbesen, CC BY 3.0
Chrysler Building, New York