Sveriges generalkonsulat i Mariehamn

Sveriges generalkonsulat i Mariehamn
BeskickningstypGeneralkonsulat
FrånSverige
TillÅland
AdressNorragatan 44
BeskickningschefKarl-Olof Andersson (sedan 2022)

Sveriges generalkonsulat i Mariehamn (finska: Ruotsin pääkonsulaatti Maarianhaminassa), även Sveriges generalkonsulat på Åland, är ett generalkonsulat i Mariehamn, Åland.[1]

Sverige har haft ett konsulat i Mariehamn sedan 1918. 2005 upphöjdes konsulatet till ett generalkonsulat.[2]

Byggnaden byggdes 1955 och tillhör svenska staten.[2]

Beskickningschefer

NamnPeriodTitelNoteringRef
Bernhard Greitz1960–1966GeneralkonsulGeneralkonsuls namn[3]
Eric Lindqvist1966–1969GeneralkonsulGeneralkonsuls namn[4][5]
Ivar Sundvik1970–1975Stf generalkonsulMed ställning som generalkonsul.[6]
Erik Schulze1976–1983Generalkonsul[7]
Per Fritzson1983–1987Generalkonsul[8]
Nils-Gösta Damberg1987–1994KonsulMed ställning som generalkonsul.[9]
Sven Dahlin1995–1999KonsulMed ställning som generalkonsul.[10]
Sören Thunell1999–2004KonsulMed ställning som generalkonsul.[11][12]
Bertil Jobeus2005–2010Generalkonsul[13]
?2010–2014Generalkonsul
Manne Wängborg2014–2015Stf generalkonsul
Olof Ehrenkrona2015–2018Generalkonsul[14]
Claes Hammar2018–2022Generalkonsul[15]
Karl-Olof Andersson2022–idagGeneralkonsul[16]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Svenska konsulatet på Åland”. Visit Åland. https://visitaland.com/info/svenska-konsulatet-aland/. Läst 12 mars 2023. 
  2. ^ [a b] ”Om oss”. Sweden Abroad. https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/aland-mariehamn/om-oss/. Läst 12 mars 2023. 
  3. ^ Lagerström, Sten, red (1966). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1967. Stockholm: Norstedt. Sid. 309. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. https://runeberg.org/vemardet/1967/0325.html. 
  4. ^ Lagerström, Sten, red (1968). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969. Stockholm: Norstedt. Sid. 586. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. https://runeberg.org/vemardet/1969/0602.html. 
  5. ^ https://forum.rotter.se/index.php?topic=77195.0
  6. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1975). Sveriges statskalender 1975. Uppsala: Liber/Allmänna. Sid. 405. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 91-38-02088-2. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59465/gupea_2077_59465_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  7. ^ Uddling, Hans; Paabo, Katrin, reds (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. Sid. 976. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0976.html. 
  8. ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997. Stockholm: Norstedt. Sid. 359. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 91-1-960852-7. https://runeberg.org/vemardet/1997/0359.html. 
  9. ^ Almqvist, Gerd, red (1994). Sveriges statskalender 1994. Stockholm: Fritzes. Sid. 178. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 9138129485. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59886/gupea_2077_59886_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  10. ^ Spiegelberg, Christina, red (1999). Sveriges statskalender 1999. Stockholm: Fritzes. Sid. 179. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 91-38-31445-2. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59833/gupea_2077_59833_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  11. ^ ”Utnämningar”. Dagens Nyheter. TT: s. B 11. 28 september 1999. https://tidningar.kb.se/8224221/1999-09-28/edition/11184/part/2/page/11/. Läst 22 april 2020. 
  12. ^ Spiegelberg, Christina, red (2004). Sveriges statskalender 2004. Stockholm: Fritzes. Sid. 173. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 91-38-32120-3. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59837/gupea_2077_59837_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  13. ^ Sveriges statskalender 2010. Stockholm: Norstedts Juridik AB/Fritzes. 2010. Sid. 179. Sveriges generalkonsulat i Mariehamn i Libris. ISBN 978-91-38-32520-9. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59894/gupea_2077_59894_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  14. ^ Regeringskansliet (12 mars 2015). "Ny generalkonsul i Mariehamn" (på sv). Pressmeddelande. Läst 23 april 2020.
  15. ^ Regeringskansliet (3 maj 2018). "Ny generalkonsul i Mariehamn" (på sv). Pressmeddelande. Läst 23 april 2020.
  16. ^ Regeringskansliet (3 February 2022). "Karl-Olof Andersson ny generalkonsul i Mariehamn" (på sv). Pressmeddelande. Läst 3 February 2022.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Sveriges generalkonsulat i Mariehamn May 2016 02.jpg
Författare/Upphovsman: Sniper Zeta, Licens: CC BY-SA 4.0
Sveriges generalkonsulat i Badhusparken, Mariehamn, Åland. K-märkt byggnad nr 146 enligt Sammanställning av k-märkta byggnader (PDF)