Sveriges generalkonsulat i Istanbul

Sveriges generalkonsulat i Istanbul
Svenska palatset
BeskickningstypGeneralkonsulat
FrånSverige
TillIstanbul
ByggnadSvenska palatset i Istanbul
AdressPostadress:
Consulate General of Sweden
P.K. 125
34433 Beyoğlu
İstanbul
Besöksadress:
Şahkulu, İstiklal Caddesi No:247
Beyoğlu/İstanbul
Koordinater41°01′44″N 28°58′30″Ö / 41.028906°N 28.975083°Ö / 41.028906; 28.975083
BeskickningschefJohanna Strömquist (sedan 2023)

Sveriges generalkonsulat i Istanbul är ett generalkonsulat i Istanbul, Turkiet. Generalkonsul sedan 2023 är Johanna Strömquist.

Generalkonsulatets byggnad (Svenska palatset i Istanbul) tillhör den svenska staten.[1]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Asmund PalmGeneralkonsul[2]
Cossva Anckarsvärd1906–1909Generalkonsul[3]
Gösta Gislow1943–1953Generalkonsul[4]
Ingvar Grauers1953–1957Konsul[5]
Bo Alander1957–1961Konsul[6]
Harald Edelstam1962–1965Generalkonsul[7][8]
Pierre Bothén1965–1972Generalkonsul[8][9]
Louis De Geer1972–1975Generalkonsul[10][11]
1975–1977Vakant[12][13]
Erik Sidenmark1977–1978Generalkonsul[14][15][16]
Gösta Westin1978–1980Generalkonsul[16][17]
Olof Bjurström1980–1983Generalkonsul[17][18]
Erik Esseen1983–1985Generalkonsul[18][19]
Nils-Urban Allard1985–1990Generalkonsul[19][20]
Kaj Falkman1990–1995Generalkonsul[20]
Ingemar Börjesson1995–1997Generalkonsul[21][22]
Henrik Liljegren1997–1998Generalkonsul
Sture Theolin1998–2001Generalkonsul[23][24]
Ingmar Karlsson2001–2008Generalkonsul[25]
Torkel Stiernlöf2008–2013Generalkonsul
Jens Odlander2013–2016Generalkonsul
Therese Hydén2016–2019Generalkonsul[26]
Peter Ericson2019–2023Generalkonsul[27]
Johanna Strömquist2023–Generalkonsul[28]

Se även

Referensera

Noter

  1. ^ ”Om oss”. Sweden Abroad. https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/turkiet-istanbul/om-oss/. Läst 20 december 2020. 
  2. ^ Forsstrand, Carl (1916). Skeppsbroadeln: minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Geber. https://books.google.se/books?id=xKJJAAAAMAAJ&q=asmund+palm&dq=asmund+palm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiPh6uWo-fuAhWGxosKHUfbB-o4ChDoATABegQIAxAC. Läst 13 februari 2021 
  3. ^ https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarsv%C3%A4rd_nr_2109#TAB_11
  4. ^ Burling, Ingeborg, red (1962). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1963. Stockholm: Norstedt. sid. 357. Libris 9649168. https://runeberg.org/vemardet/1963/0373.html 
  5. ^ Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 388. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0388.html 
  6. ^ Burling, Ingeborg, red (1962). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1963. Stockholm: Norstedt. sid. 8. Libris 9649168. https://runeberg.org/vemardet/1963/0024.html 
  7. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1962-04-01/19. Läst 20 december 2020. 
  8. ^ [a b] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1965-06-25/11. Läst 20 december 2020. 
  9. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1972-09-09/11. Läst 20 december 2020. 
  10. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1972-08-25/2. Läst 20 december 2020. 
  11. ^ ”De Geer, Louis C”. Vem är det : svensk biografisk handbok. Norstedt Förlag. 1985. sid. 237-238. ISBN 91-1-843222-0. OCLC 905375934. Läst 20 december 2020 
  12. ^ Sveriges statskalender. 1976. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1976. sid. 446. Libris 3682757. ISBN 91-38-02736-4. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59618/1/gupea_2077_59618_1.pdf 
  13. ^ Sveriges statskalender. 1977. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1977. sid. 456. Libris 3682758. ISBN 91-38-03338-0. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59621/1/gupea_2077_59621_1.pdf 
  14. ^ https://runeberg.org/statskal/1978/0459.html
  15. ^ Henriksson, Karin (28 september 1978). ”Gisslan blir generalkonsul”. Svenska Dagbladet: s. 13. https://tidningar.kb.se/1767385/1978-09-28/edition/0/part/1/page/13/. Läst 23 april 2020. 
  16. ^ [a b] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1978-09-28/13. Läst 20 december 2020. 
  17. ^ [a b] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1980-03-15/17. Läst 20 december 2020. 
  18. ^ [a b] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1983-03-18/19. Läst 20 december 2020. 
  19. ^ [a b] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1985-04-02/19. Läst 20 december 2020. 
  20. ^ [a b] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1990-09-11/14. Läst 20 december 2020. 
  21. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1995-05-19/14. Läst 20 december 2020. 
  22. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1997-08-07/9. Läst 20 december 2020. 
  23. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1998-06-26/9. Läst 20 december 2020. 
  24. ^ ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/2001-08-10/25. Läst 20 december 2020. 
  25. ^ ”Ingmar – konsuln som talar klarspråk”. NWT. 28 april 2007. https://www.nwt.se/2007/04/28/ingmar-konsuln-som-talar-klarsprak/. Läst 20 december 2020. 
  26. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (16 juni 2016). ”Ny generalkonsul i Istanbul”. Regeringskansliet. https://www.gov.se/pressmeddelanden/2016/06/ny-generalkonsul-i-istanbul/. Läst 20 december 2020. 
  27. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (2 maj 2019). ”Ny generalkonsul i Istanbul”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/05/190502-ny-generalkonsul-i-istanbul/. Läst 20 december 2020. 
  28. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 april 2023). ”Johanna Strömquist ny generalkonsul i Istanbul”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/04/ny-generalkonsul-i-istanbul/. Läst 13 april 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish Consulate, Istanbul.jpg
Författare/Upphovsman: Alaexis, Licens: CC BY-SA 3.0
Consulate of Sweden (former embassy) on Istiklal avenue in Istanbul