Sveriges ambassader
Sveriges ambassader är sådana Sveriges diplomatiska beskickningar i andra länder som benämns ambassad. Beträffande länder utan svensk ambassad ansvarar ambassadören i ett närbeläget land, eller en ambassadör vid Kansliet för de Stockholmsbaserade sändebuden inom utrikesdepartementet i Stockholm, för den diplomatiska representationen.
Beträffande staten Palestina, som Sverige sedan den 30 oktober 2014 erkänner som en statsbildning, ansvarar Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för Sveriges officiella kontakter med Palestinska myndigheten.[1] I Taiwan, som inte erkänts som en nation av Sverige, finns ingen diplomatisk representation, men det halvstatliga Business Sweden driver ett svenskt handelskontor, vilket upprätthåller viss konsulär service genom Consular section in Taipei'.'[2]
I länder där Sverige inte har någon ambassad, är det normala att den utnämnda svenska ambassadören i ett närbeläget land sidoackrediteras. Det innebär att ambassadören är Sveriges representant i det landet och sköter förbindelserna genom regelbundna besök. Exempel på det är Laos och Myanmar. Dessa länder bevakas från den svenska ambassaden i Bangkok och den svenska ambassadören i Thailand är ackrediterad i alla tre länderna.[3]
År 1981 hade Sverige fler utlandsmyndigheter än någonsin, 116 stycken. År 1990 hade Sverige 103 ambassader.[4] År 2010 hade Sverige 104 utlandsmyndigheter, som inkluderar ambassader, representationer, delegationer och konsulat, som bemannas med utsänd svensk personal. 2021 hade dessa ökat till 108.[5] Tillsammans med de cirka 400 honorärkonsulaten bildar de Sveriges utrikesrepresentation.[6]
Stater i vilka Sverige har ambassader
Norden
- Danmark, se Sveriges ambassad i Köpenhamn
- Finland, se Sveriges ambassad i Helsingfors
- Island, se Sveriges ambassad i Reykjavik
- Norge, se Sveriges ambassad i Oslo
Europa
- Albanien, se Sveriges ambassad i Tirana (2010–idag)[7]
- Belarus, se Sveriges ambassad i Minsk (2008–idag)
- Bosnien-Hercegovina, se Sveriges ambassad i Sarajevo (1996–idag)
- Cypern, se Sveriges ambassad på Nicosia (2003–idag)
- Estland, se Sveriges ambassad i Tallinn (1991–idag)
- Frankrike, se Sveriges ambassad i Paris
- Georgien, se Sveriges ambassad i Tbilisi (2010–idag)[8]
- Grekland, se Sveriges ambassad i Aten
- Italien, se Sveriges ambassad i Rom
- Kosovo, se Sveriges ambassad i Pristina (2010–idag)[9]
- Kroatien, se Sveriges ambassad i Zagreb (1992–idag)
- Lettland, se Sveriges ambassad i Riga (1991–idag)
- Litauen, se Sveriges ambassad i Vilnius (1991–idag)
- Moldavien, se Sveriges ambassad i Chişinău (2010–idag)[8]
- Nederländerna, se Sveriges ambassad i Haag
- Nordmakedonien, se Sveriges ambassad i Skopje (2005–idag)
- Polen, se Sveriges ambassad i Warszawa
- Portugal, se Sveriges ambassad i Lissabon
- Rumänien, se Sveriges ambassad i Bukarest
- Ryssland (Ryska Federationen), se Sveriges ambassad i Moskva
- Schweiz, se Sveriges ambassad i Bern
- Serbien, se Sveriges ambassad i Belgrad
- Spanien, se Sveriges ambassad i Madrid
- Storbritannien, se Sveriges ambassad i London
- Tjeckien, se Sveriges ambassad i Prag
- Tyskland, se Sveriges ambassad i Berlin (1999–idag)
- Ukraina, se Sveriges ambassad i Kiev (1992–idag)
- Ungern, se Sveriges ambassad i Budapest
- Österrike, se Sveriges ambassad i Wien
Afrika
- Algeriet, se Sveriges ambassad i Alger
- Angola, se Sveriges ambassad i Luanda
- Burkina Faso, se Sveriges ambassad i Ouagadougou (2010–idag)[7]
- Egypten, se Sveriges ambassad i Kairo
- Etiopien, se Sveriges ambassad i Addis Abeba
- Kenya, se Sveriges ambassad i Nairobi
- Kongo-Kinshasa, se Sveriges ambassad i Kinshasa (?–1995, 1998–idag)
- Liberia, se Sveriges ambassad i Monrovia (2010–idag)[7]
- Mali, se Sveriges ambassad i Bamako (2010–idag)[8]
- Marocko, se Sveriges ambassad i Rabat
- Moçambique, se Sveriges ambassad i Maputo
- Nigeria, se Sveriges ambassad i Abuja
- Rwanda, se Sveriges ambassad i Kigali (2010–idag)[7]
- Sudan, se Sveriges ambassad i Khartoum (2008–idag)
- Sydafrika, se Sveriges ambassad i Pretoria
- Tanzania, se Sveriges ambassad i Dar es Salaam
- Tunisien, se Sveriges ambassad i Tunis (?–2001, 2016–idag)
- Uganda, se Sveriges ambassad i Kampala (1999–idag)
- Zambia, se Sveriges ambassad i Lusaka
- Zimbabwe, se Sveriges ambassad i Harare
Asien
- Armenien, se Sveriges ambassad i Jerevan
- Azerbajdzjan, se Sveriges ambassad i Baku
- Bangladesh, se Sveriges ambassad i Dhaka
- Filippinerna, se Sveriges ambassad i Manila (?–2008, 2016–idag)
- Förenade Arabemiraten, se Sveriges ambassad i Abu Dhabi (?–1993, 2001–idag)
- Indien, se Sveriges ambassad i New Delhi
- Indonesien, se Sveriges ambassad i Jakarta
- Irak, se Sveriges ambassad i Bagdad
- Iran, se Sveriges ambassad i Teheran
- Israel, se Sveriges ambassad i Tel Aviv
- Japan, se Sveriges ambassad i Tokyo
- Jordanien, se Sveriges ambassad i Amman
- Kambodja, se Sveriges ambassad i Phnom Penh (2010–idag)[8]
- Kazakstan, se Sveriges ambassad i Astana
- Kina, se Sveriges ambassad i Peking
- Libanon, se Sveriges ambassad i Beirut (?–1982, 1999–2001, 2017–idag)[10]
- Nordkorea (Demokratiska Folkrepubliken Korea), se Sveriges ambassad i Pyongyang
- Sydkorea (Republiken Korea), se Sveriges ambassad i Seoul
- Malaysia, se Sveriges ambassad i Kuala Lumpur
- Pakistan, se Sveriges ambassad i Islamabad
- Qatar, se Sveriges ambassad i Doha
- Saudiarabien, se Sveriges ambassad i Riyadh
- Singapore, se Sveriges ambassad i Singapore
- Syrien, se Sveriges ambassad i Damaskus
- Thailand, se Sveriges ambassad i Bangkok
- Turkiet, se Sveriges ambassad i Ankara
- Vietnam, se Sveriges ambassad i Hanoi
Övriga världen
- Argentina, se Sveriges ambassad i Buenos Aires
- Australien, se Sveriges ambassad i Canberra
- Bolivia, se Sveriges ambassad i La Paz (2010–idag)[7]
- Brasilien, se Sveriges ambassad i Brasília
- Chile, se Sveriges ambassad i Santiago de Chile
- Colombia, se Sveriges ambassad i Bogotá
- Guatemala, se Sveriges ambassad i Guatemala City
- Kanada, se Sveriges ambassad i Ottawa
- Kuba, se Sveriges ambassad i Havanna
- Mexiko, se Sveriges ambassad i Mexico City
- Peru, se Sveriges ambassad i Lima (?–2001, 2016–idag)
- USA, se Sveriges ambassad i Washington
Stater i vilka Sverige tidigare har haft ambassader
- Afghanistan, se Sveriges ambassad i Kabul (2008–2021)
- Belgien, se Sveriges ambassad i Bryssel (?–2011)[11]
- Botswana, se Sveriges ambassad i Gaborone (1972–2008)[12]
- Bulgarien, se Sveriges ambassad i Sofia (1935–2010)[7]
- Elfenbenskusten, se Sveriges ambassad i Abidjan (1978–2007)[13]
- Ecuador, se Sveriges ambassad i Quito (1964–1992)
- Guinea-Bissau, se Sveriges ambassad i Bissau (?–2000)[14]
- Irland, se Sveriges ambassad i Dublin (?–2010)[15]
- Kuwait, se Sveriges ambassad i Kuwait (?–2001)[16]
- Laos, se Sveriges ambassad i Vientiane (1965–2008)[17]
- Lesotho, se Sveriges ambassad i Maseru (1985–1993)[18][14]
- Libyen, se Sveriges ambassad i Tripoli (1974–1993[19]/1995[20])
- Luxemburg, se Sveriges ambassad i Luxemburg (1996–2010)[14]
- Malta, se Sveriges ambassad i Valletta (?–?)
- Namibia, se Sveriges ambassad i Windhoek (1990–2007)
- Nicaragua, se Sveriges ambassad i Managua (1984–2008)
- Nya Zeeland, se Sveriges ambassad i Wellington (1949–1995)
- Oman, se Sveriges ambassad i Muskat (1986–1993)[21]
- Senegal, se Sveriges ambassad i Dakar (2000–2010)[14]
- Slovakien, se Sveriges ambassad i Bratislava (2003–2010)[14]
- Slovenien, se Sveriges ambassad i Ljubljana (1999–2010)[14]
- Sri Lanka, se Sveriges ambassad i Colombo (1949–2009)[22]
- Uruguay, se Sveriges ambassad i Montevideo (1949–1993)[23]
- Vatikanstaten, Sveriges ambassad vid Heliga stolen (1986–2001)[24][25]
- Venezuela, se Sveriges ambassad i Caracas (1930–2000)[4]
- Västtyskland, se Sveriges ambassad i Bonn (?–1999)
Se även
- Sveriges konsulat
- Nordens diplomatiska beskickningar
- Lista över ambassader i Stockholm
Referenser
- ^ Palestina på Sveriges regerings webbplats
- ^ ”www.business-sweden-se”. Arkiverad från originalet den 20 april 2017. https://web.archive.org/web/20170420050016/http://www.business-sweden.se/Export/marknader/asien-och-mellanostern/Taiwan/Konsular-information/. Läst 19 april 2017.
- ^ ”Ambassader och konsulat”. Regeringskansliet. 6 mars 2008. http://www.sweden.gov.se/sb/d/2366. Läst 4 september 2010.
- ^ [a b] Bergquist, Mats (15 december 2007). ”Därför öppnar och stänger Sverige ambassader”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 5 november 2014. https://web.archive.org/web/20141105111119/http://www.regeringen.se/sb/d/8606/a/94111. Läst 2 september 2011.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (12 januari 2015). ”Ambassader och konsulat”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 3 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210703202420/https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ambassader-och-konsulat/. Läst 3 juli 2021.
- ^ ”Ambassader och konsulat”. Regeringskansliet. http://www.sweden.gov.se/sb/d/2366. Läst 8 december 2010.
- ^ [a b c d e f] ”Sverige öppnar tio ambassader och stänger sex”. Sveriges ambassad i Skopje. 22 januari 2010. Arkiverad från originalet den 17 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110217094956/http://www.swedenabroad.com/News____49059.aspx?slaveid=102692.
- ^ [a b c d] ”Sverige öppnar ambassader i Bamako, Chisinau, Phnom Penh och Tbilisi”. Utrikesdepartementet. 14 april 2010. Arkiverad från originalet den 29 april 2010. https://web.archive.org/web/20100429024114/http://www.regeringen.se/sb/d/13026/a/143758. Läst 4 september 2010.
- ^ ”Sverige öppnar tio ambassader och stänger sex”. Utrikesdepartementet. 21 januari 2010. Arkiverad från originalet den 18 april 2010. https://web.archive.org/web/20100418144019/http://www.regeringen.se/sb/d/12520/a/138253. Läst 4 september 2010.
- ^ ”Sveriges Ambassad i Libanon”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181004185554/https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/libanon--beirut/om-oss/embassy-staff/#. Läst 4 oktober 2018.
- ^ ”Sverige stänger fem ambassader”. Regeringskansliet. 22 december 2010. http://www.sweden.gov.se/sb/d/13798/a/158228. Läst 2 september 2011.
- ^ ”Botswana”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/afrika/botswana/. Läst 16 februari 2017.
- ^ ”Sveriges förbindelser med Elfenbenskusten”. Regeringskansliet. 4 mars 2008. http://www.sweden.gov.se/sb/d/2574/a/75213. Läst 2 september 2011.
- ^ [a b c d e f] TT (25 oktober 2016). ”UD planerar stänga flera ambassader”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2016-10-25/ud-planerar-stanga-flera-ambassader. Läst 16 februari 2017.
- ^ ”Ambassader läggs ned och nya öppnas”. Dagens Nyheter. 21 januari 2010. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ambassader-laggs-ned-och-nya-oppnas. Läst 4 september 2010.
- ^ ”Kuwait”. Utrikesdepartementet. 5 mars 2008. Arkiverad från originalet den 11 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140311194847/http://www.regeringen.se/sb/d/2688/a/84674. Läst 15 april 2014.
- ^ ”Laos”. Regeringskansliet. 8 september 2008. http://www.sweden.gov.se/sb/d/3696/l/sv/pd/3696/e/3590. Läst 4 september 2010.
- ^ ”Utrikesutskottets betänkande 1985/86:16”. Riksdagen. 6 augusti 1985. http://data.riksdagen.se/dokument/G901UU16. Läst 16 februari 2017.
- ^ https://www.regeringen.se/49b74e/contentassets/d4de347ef3d24df9aa13ab88ce465d05/utrikesforvaltningen-i-korthet
- ^ ”Reseinformation Libyen”. Utrikesdepartementet. 23 mars 2008. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111031230946/http://www.regeringen.se/sb/d/6797/a/63962. Läst 25 september 2012.
- ^ ”Oman”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/mellanostern-och-nordafrika/oman/. Läst 16 februari 2017.
- ^ ”Utfasning av insatser och stängning av ambassaden i Sri Lanka”. Sida. 21 december 2009. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525142422/http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Sri-Lanka/Vart-arbete-i-Sri-Lanka/Utfasning-av-insatser-och-stangning-av-/. Läst 2 september 2011.
- ^ ”Sveriges handel och övriga förbindelser med Uruguay”. Sveriges ambassad i Buenos Aires. Arkiverad från originalet den 16 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100116093525/http://www.swedenabroad.com/Page____52145.aspx. Läst 2 september 2011.
- ^ ”Svenska ambassader stängs”. Sveriges Radio. 26 april 2001. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1274. Läst 25 augusti 2014.
- ^ ”Sveriges ambassad vid den Heliga stolen”. Bo och Margareta Henrikson. 10 oktober 2000. http://web.tiscali.it/magbo/pm_ambassaden.htm. Läst 29 augusti 2014.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Sveriges ambassader.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Burkina Fasos flagga
Flag of Rwanda. The flag ratio is 2:3 with the stripes being 2:1:1. Colors are the following officially: Pantone 299 C 2X (blue), RAL 6029 (green), RAL 1023 (yellow) and RAL 1003 (golden yellow). (As of 03/08/2010, the only color used is the Pantone 299 C, which is from here. The rest of the colors are RAL shades from here.)
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
bendera Indonesia
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Bolivias flagga* | |
---|---|
country | Template:I18n/Republic of Bolivia |
används av | Bolivia |
från | 1851 |
till | Present |
skapad av | Government of Bolivia |
format | 15:22 |
form | rektangulär |
färger | röd, gul, grön
flag has 3 horizontal stripes |
andra egenskaper | A horizontal tricolor of red, yellow and green. |
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of the Ivory Coast, written by Jon Harald Søby, modified by Zscout370. The colors match to what is reported at http://fotw.vexillum.com/flags/ci.html.
Flag of Namibia
Flag of Senegal
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Författare/Upphovsman: Okänd , Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
Författare/Upphovsman: Okänd , Licens: CC0
Flag of the Vatican City, as described in the 2000 w:en:Fundamental Law of Vatican City State (which took effect in Feb. 2001), Article 20, Attachment A. See here and here.
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY 2.5
Botschaft der nordischen Länder: Schweden, Finnland, Norwegen, Dänemark Berlin
(c) Denghu på engelska Wikipedia, CC BY 3.0
took this image using my mobile phone, on 4 September, 2008. The embassy of Sweden in Moscow.
Map of diplomatic missions of Sweden
Författare/Upphovsman: Saftgurka, Licens: CC BY-SA 3.0
Sveriges ambassad i Canberra.
Författare/Upphovsman: See File history below for details., Licens: CC0
Flag of Oman
Författare/Upphovsman: さかきばらたいら, Licens: CC BY-SA 4.0
Embassy of Sweden in Tokyo
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish embassy in Copenhagen, Denmark
Flag of Laos
Författare/Upphovsman: AgnosticPreachersKid, Licens: CC BY-SA 3.0
Embassy of Sweden to the United States. Located in Washington, D.C. at Washington Harbour.
(c) Jakob Steinrücken, CC BY-SA 4.0
Sveriges, Tysklands, Storbritanniens och Frankrikes ambassader i Pyongyang (Nordkorea).
Swedish Embassy on Pohjoisesplanadi 7, Helsinki, Finland. Built 1839. Architect: A. F. Granstedt; façade Torben Grut 1921.