Sveriges ambassad vid Heliga stolen

Sveriges ambassad vid Heliga stolen
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillHeliga stolen
Öppnad1986
BeskickningschefPer Holmström (sedan 2023)

Sveriges ambassad vid Heliga stolen var Sveriges diplomatiska beskickning vid Heliga stolen (Vatikanstaten). Den invigdes 1986[1], sedan förbindelserna återupptagits 1982 efter att ha legat nere under 450 år.[2] Ambassaden stängdes i Rom 2001, och verksamheten flyttades till Stockholm.[3]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Gunnar Ljungdahl1983–1986AmbassadörPlacerad i Stockholm.
Bengt Friedman1986–1988AmbassadörSidoackrediterad till Valletta.[4] Placerad i Stockholm.
Lars Bergquist1988–1993AmbassadörSidoackrediterad till Valletta[4] och San Marino.
Tom Tscherning1993–1994AmbassadörSidoackrediterad till San Marino.[5]
Torsten Örn1994–1996AmbassadörSidoackrediterad till San Marino.
Anders Thunborg1996–1999AmbassadörSidoackrediterad till San Marino.
Bo Henrikson1999–2001AmbassadörSidoackrediterad till San Marino.
Fredrik Vahlquist2001–2007AmbassadörPlacerad i Stockholm. Även ambassadör för Malta.
Ulla Gudmundson2008–2013AmbassadörPlacerad i Stockholm. Även ambassadör för Malta.
Lars-Hjalmar Wide2013–2016AmbassadörPlacerad i Stockholm. Även ambassadör för Malta.
Cecilia Björner2016–2021AmbassadörPlacerad i Stockholm. Även ambassadör för Malta.
Andrés Jato2021–2023AmbassadörPlacerad i Stockholm. Även ambassadör för Malta.
Per Holmström2023–idagAmbassadörPlacerad i Stockholm. Även ambassadör för Malta.

Referenser

  1. ^ ”Sveriges ambassad vid den Heliga stolen”. Bo och Margareta Henrikson. 10 oktober 2000. http://web.tiscali.it/magbo/pm_ambassaden.htm. Läst 29 augusti 2014. 
  2. ^ ”Vatikanstaten”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525090538/http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42529. Läst 29 augusti 2014. 
  3. ^ Loewe, Peter (22 mars 2008). ”Påvens lilla rike är en värld för sig”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/pavens-lilla-rike-ar-en-varld-for-sig/. Läst 29 augusti 2014. 
  4. ^ [a b] Cachia, Francis (14 november 2009). ”Diplomatic Relations between Malta and Sweden” (på engelska). The Malta Independent. http://www.independent.com.mt/articles/2009-11-14/opinions/diplomatic-relations-between-malta-and-sweden-266251/. Läst 16 maj 2018. 
  5. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 1120. Libris url=https://runeberg.org/vemardet/1995/1120.html 8261514 url=https://runeberg.org/vemardet/1995/1120.html. ISBN 91-1-943202-X 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.